Alla inlägg under november 2012

Av Tommy - 26 november 2012 10:21

Inga varsel i Mölndals äldreomsorg

Publicerat: lördag 24 november kl 10:21 Nyheter P4 Göteborg

Det blir inget varsel om uppsägningar av 30 sjukvårdsbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen i Mölndal. Det har vård och omsorgsnämnden beslutat.


Den rödgröna oppositionen har varit emot varsel från början, men accepterat att dra ner på antalet äldreomsorgsplatser.

– Med så många som vi ändå har inom äldreomsorgen så kommer ett antal gå i pension och ett antal sluta ändå. Vi resonerar som så att om man framåt våren, kan man i såfall se om det behövs varslas ytterligare och lägga det antalet. Men vi tycker det är onödigt att varsla 30 idagsläget och oroa personalen, säger Kenneth Wallin (M) ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.

Men för bara två veckor sen lät det annorlunda från Kenneth Wallin om den rödgröna oppositionen som var emot varsel från början:

– Socialistiska sidan är emot den ekonomiska sidan av det hela, man är beredd och stänga ett antal platser, men man är inte beredd att ta den ekonomiska konsekvensen av det. Det tycker jag är lite tråkigt, jag är väldigt besviken på dem för det.

Så ni har gått oppositionen till mötes?

– Ja det vet jag inte om vi har. Det här har vi kommit fram till både opposition och inom alliansen, som ... Som har det problemet så att säga. Det säger idag Kenneth Wallin (M) ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.

– Det är ren mänsklighet också. Det finns ingen anledning att oroa personalen som jag sa alltså.

Av Tommy - 21 november 2012 07:03

Äldreomsorg på finska?

Hemtjänstpersonal som talar finska och bastu på äldreboendet? Under hösten kartlägger Botkyrka kommun vilka önskemål och behov som finns av äldreomsorg på finska.

Under perioden 23 oktober - 18 november har kommunens finsktalande invånare, som är 65 år eller äldre, haft möjlighet att svara på en enkät och berätta hur just de vill att äldreomsorgen ska se ut. Enkäten har funnits som ett vanligt pappersformulär samt på webben.
 
Ett antal personer har också intervjuats och fått med egna ord beskriva sina önskemål och tankar om äldreomsorgen.
 
Enkätens resultat och intervjuerna sammanställs i en rapport. Den kommer att finnas tillgänglig bland annat på den här webbplatsen efter årsskiftet.
 

Utlottning av presentpåsar

Alla som har svarat på enkäten har varit inbjudna att delta i en utlottning av presentpåsar (värde ca 200 kr). Utlottningen sker under december, och vinnarna kommer att kontaktas personligen via telefon eller e-post.
 

Varför en kartläggning?

Botkyrka är en de utvalda kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet. Det innebär att kommunen har ett särskilt ansvar att värna om det finska språket och kulturen, och att ge det stöd som krävs. Kommunen måste bland annat kunnat ge äldreomsorg på finska.
Enkäten och intervjuerna ingår i en kartläggning som vård- och omsorgsförvaltningen gör för att bättre kunna tillmötesgå den finsktalande befolkningens behov av äldreomsorg i framtiden.
 

Om du vill veta mer

Tiina Rantanen
Tiina Rantanen
Om du vill veta mer om kartläggningen är du varmt välkommen att kontakta Tiina Rantanen. Du når henne genom Kontaktcenter på telefon 08-53061000.
 

Senast uppdaterad 2012-11-19

Av Tommy - 21 november 2012 07:00

Linköpings kommun struntar i Socialstyrelsens krav på ökad bemanning på demensboenden.

 

– Socialstyrelsen har överskridit sina befogenheter, säger Paul Lindvall (M) kommunstyrelsens ordförande.

I alliansens budget finns inga pengar reserverade för kostnader i samband med att Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmännaråd om bemanning på boenden för dementa träder i kraft. Den nya författning gäller från den första januari 2014 och innebär bland annat att behoven, inte bemanningen, ska styra vilken omsorg människor med demens får.

Lutar sig mot SKL

Föreskrifterna innebär också att en avdelning där en person med demenssjukdom bor aldrig får lämnas obemannad och att kommunerna måste skärpa kontrollen av särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor.

Social-nämnden ska regelbundet följa upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till.

– Det ligger utanför Socialstyrelsens mandat att besluta hur vi ska driva äldreomsorgen. Vi lutar oss mot SKL som tagit ställning i frågan, fortsätter Paul Lindvall.

Andra insatser

Sveriges kommuner och landsting (SKL) protesterade redan i somras mot Socialstyrelsen och ifrågasätter om regleringen verkligen ligger inom Social-styrelsens befogenhet.

Enligt Socialstyrelsen beräknas kostnaderna för förändringarna i hela landet vara mellan fyra och tio miljarder kronor – pengar som SKL anser att staten i så fall ska kompensera kommunerna för.

– Det är inte bara för att hålla nere kostnaderna vi inte avsatt pengar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter, vi har inget emot att satsa pengar på äldreomsorgen i Linköping. Det finns extra pengar som ligger under kommunstyrelsen ifall vi behöver, men det är kanske andra insatser än bemanning nattetid som behövs.

SKL kommenterar

Även Socialdemokraternas kommunalråd Eva Lindh säger sig stå bakom beslutet att inte följa Social-styrelsens rekommendationer.

På SKL kommenterar sektionschef Anna Ingmansson Linköpings kommuns beslut så här:

– Linköping är inte ensamt om att reagera starkt i den är frågan. Eftersom det inte skjuts till några statliga medel, enligt regeringsbudgeten, är det orimligt att förvänta sig att kommunerna ska följa Socialstyrelsens riktlinjer.

Socialstyrelsen har tidigare i Corren utryckt en oro över att Linköping och and-ra kommuner inte tar riktlinjerna på allvar.

Av Tommy - 20 november 2012 17:26

Kunskap om diabetes och demens saknas av vårdgivande läkare, de har dessutom bekräftat detta muntligen.               

F.n är det läkare med ingen kunskap om demens eller diabetes som behandlar vårdtagare. Dessa tar heller inte kontakt med specialister som besitter denna kunskapen utan "kvacksalvar" och vet egentligen inte vad de ger för diagnoser och behandlingar, tvärtom är de medicinska besluten helt felaktiga! Detta ger i sin tur andra brister hos patienterna som utvecklar kärlkranssjukdomstillstånd, stroke, svampsjukdomar, infektioner mm som inte heller behandlas. När en vårdtagare sitter med glansiga ögon, ingen talförmåga, knän som viker sig och de anser att vårdtagaren "bara är trött" trots att vid kontroll vårdtagaren har mellan 21 och 23 mmol i blodsockervärde, dvs alldeles för högt värde när normalvärdet borde vara lägre än tio mmol blodsocker. Och vårdtagaren trots detta inte får någon insulin kan det inte påstås att vårdtagaren får någon professionell vård! Partille vårdcentral ligger i nära anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset, Östra, och skulle lätt kunna få information därifrån vad som behöver göras. Men istället anses vårdtagarens familjemedlemmar som krävande. Vårdtagarens anhörig anser att det är kvacksalveri som vårdcentralen Furulunds läkare håller på med! Okunskap om diabetes och demens gäller egentligen hela Partille kommun och alla de som ska delge medicin och behandling till vårdtagare i kommunen! Vilket de själva har bekräftat muntligen. Det finns en enda person som kan diabetes och det är en s.k diabetes sjuksköterska som vårdtagaren inte längre får kontakt med. Dessutom är denne sjuksköterskan inte behörig att ge ordination om behandling eller medicinering, detta kan endast ges av läkare som saknar kunskap, moment 22?!?!

Av Tommy - 20 november 2012 17:24

Tänk enkelt om kognitiva hjälpmedel

Ju mer avancerat desto svårare att lära sig. Det säger Anna Oldebring, arbetsterapeut vid Nykvarns vårdcentral, när hon ger råd om hjälpmedel för personer med minnessvårigheter.

Med ett förflutet på Minnesmottagningen vid Södertälje sjukhus har Anna Oldebring goda kunskaper om demenssjukdomar och hur man bemöter dem som drabbats. Numera arbetar hon som arbetsterapeut i primärvården och träffar ofta personer i ett tidigt skede av sjukdomen, innan demensdiagnosen har ställts. När reagerar du på tidiga tecken på demens?

bild på Anna Oldebring– Det kan till exempel vara vid ett hembesök inför en höftledsoperation. När jag instruerar patienten kan jag märka att hon frågar om samma sak flera gånger, säger Anna Oldebring.

Ett annat exempel är mannen som kom till vårdcentralen för att hämta en rullstol till sin hustru. Trots en grundlig genomgång förstod han inte hur fotstöden skulle monteras och stolen fällas ihop.

– Dessutom hade han svårt att ge mig en begriplig vägbeskrivning till huset där makarna bott i fyrtio år. Då ringde en klocka i mig som sa att han kunde ha svårigheter med minnet, säger Anna Oldebring.

Anna Oldebring menar att hembesöken många gånger ger värdefull information som hon skulle ha svårt att få vid ett möte på vårdcentralen. I hemmiljön är det lättare att upptäcka när något inte stämmer.

– Att sköta sin hygien är kanske det första man glömmer eller så har man glömt bort att jag ska komma. Då frågar jag patienten om hon upplever att minnet försämrats och om jag får kontakta doktorn för att utreda saken.

En demensutredning består av flera delar. Hela teamet på vårdcentralen är involverat även om det är distriktsläkaren som fattar beslut om diagnos. Som arbetsterapeut ansvarar Anna Oldebring för funktions- och aktivitetsbedömningen. Hon genomför i regel även MMT som består av 20 frågor och som ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga.

– Att jag, och mindre ofta läkarna, gör MMT beror på mina erfarenheter från Södertälje sjukhus där vi gjorde många minnesutredningar. Om möjligt genomför jag MMT i hemmet för att personen ska känna sig så lugn och trygg som möjligt, säger hon.

Utprovning och förskrivning av hjälpmedel är en annan viktig del av Anna Oldebrings arbete. Som distriktsarbetsterapeut ansvarar hon för hemmaboende personer. Hur bedömer du vilka hjälpmedel patienten behöver för att bättre klara sin vardag?

– Det gäller att ringa in problemen och ta reda på vilka moment som patienten har svårt att klara av. När det gäller personer med demenssjukdom får man vara extra tydlig och oftare föreslå hjälpmedel. ”Skulle du vara hjälpt av det här”?

Det finns många nya hjälpmedel som hjälper demenssjuka att kommunicera och orientera sig i tid och rum. Av dessa kognitiva hjälpmedel förskriver Anna Oldebring oftast Förgätmigej.

– Det är en elektronisk tavla som uppdateras fortlöpande och hjälper användaren att hålla reda på tid och veckodag. Placeringen är viktig, påpekar Anna Oldebring. Den bör stå väl synlig och gärna i kombination med en kalender.

Ofta finns användbara hjälpmedel i hushållet. Numera har även många äldre personer mobiltelefon med larm som kan påminna om viktiga saker. Ibland finns barn eller barnbarn till hands som kan hjälpa till med tekniken. Andra användbara saker finns att köpa handeln. Med en vanlig ”whiteboard” håller man lättare reda på tider och sysslor.

”Tänk enkelt” är Anna Oldebrings råd när det gäller hjälpmedel och smarta prylar. Ju mer avancerat desto svårare att lära sig.

– Sedan är det bra att ge instruktioner stegvis, inte allt vid ett och samma tillfälle. Det kan ta lång tid att vänja sig vid ett hjälpmedel, säger Anna Oldebring.

Av Tommy - 20 november 2012 17:18

Kommunal äldreomsorg får toppbetyg i ny undersökning

2012-11-19 11.32

Kommunala äldreboenden och hemtjänst får det högsta betyget någonsin sedan Svenskt Kvalitetsindex började mäta kundnöjdhet för fem år sedan. Förskolan behåller sitt höga betyg från tidigare mätningar i resultaten som presenterades idag.

– Det är alltid glädjande när vi får bekräftelse på att de som använder den kommunala servicen i stort sett är nöjda. Inom till exempel kommunala äldreboenden finns det kompetens och ett stort engagemang hos personalen som ger dessa effekter, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Högst för förskolan

Förskolan får som tidigare högsta betyg med ett index på 75,6 men både grund- och gymnasieskola kommer inte långt efter med 69,5 respektive 69,1. Nöjdheten i kommunala äldreboenden har aldrig varit så hög, 71,5. I förra årets mätning låg index på 65,0. Hemtjänsten har också ökat i nöjdhet, från 65,7 till 69,1. Socialtjänsten däremot får fortsatt låga siffror, 49,4 från 52,0 förra året.

Över 70 i index

Kommunernas och landstingens verksamheter ligger i snitt över 70 i det index som SKI använder. Detta är det högsta resultatet sedan mätningarna påbörjades för fem år sedan. Resultaten för kommunerna kan jämföras med myndigheter som Polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som har ett snitt på 60.


Av Tommy - 20 november 2012 17:16

Konkurrens och patientmakt har lett till nöjdare patienter

2012-11-19 15:32

Konkurrens och patientmakt har lett till nöjdare patienter

Svensk äldreomsorg har återvunnit förtroendet bland medborgarna. Resultatet av Svenskt kvalitetsindex undersökning över medborgarnas syn på samhällsservicen välkomnas av Vårdföretagarna.

Medborgarnas förtroende för den svenska äldreomsorgen har ökat kraftigt sedan 2011. Ökningen är lika stor inom offentlig som privat utförd äldreomsorg.

Efter senaste tidens diskussion om brister i äldreomsorgen har kvaliteten hamnat i centrum. Både privata och offentliga utförare har blivit bättre på att visa upp den kvalitet och kompetens som finns inom den svenska äldreomsorgen. Det är glädjande att se att förtroendet ökar, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

- Vårdföretagarna har länge drivit frågan om en nationell oberoende utvärdering av all vård och omsorg. Patienter och brukare behöver tydligare information om utförarnas kvalitet för att kunna göra ett kunskapsbaserat val. Tydligare information skulle leda till ökad patientmakt och med det en ännu nöjdare patient.

Svenskt Kvalitetsindex mätning visar även att patienter är mer nöjda med privat utförd vård än den offentliga. Det är för sjätte året i rad som SKI:s mätning av invånarnas syn på samhällsservice ger detta resultat, trots att årets mätning visar att patienterna är något mindre nöjda med den privata vården 2012 än 2011.

Den offentligt utförda vården får högre betyg av patienterna än någon gång tidigare och närmar sig förtroendet för den privata vården.

- Efter vårdvalsreformernas införande konkurrerar vårdcentralerna om patienterna genom att erbjuda den bästa kvaliteten och servicen. Konkurrensen har lett till ökat tillgänglighet och ett större patientfokus även hos de offentliga utförarna, vilket syns tydligt i årets mätning.

Mest nöjda är svenskarna med den privata tandvården, med ett nöjdhetsindex på 86,4. C:a 10 enheter högre än Folktandvården. SKI:s undersökning har under en lång tid visat att den privatdrivna tandvården upplevs som bättre och har ett högre förtroende än den offentliga.

Av Tommy - 20 november 2012 17:08

(weböversatt)

Hur jäst Protein bryts upp Amyloid fibrillerna och störda Protein stycken

Springs (19 nov 2012) — flera dödliga hjärnans sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom, är anslutna via Skellefteåsjukan specifika proteiner i störda stycken och stabil, olösliga fibrillerna kallas amyloid. Amyloid fibrillerna är svåra att bryta upp på deras stabila, ordnad struktur. Exempelvis utgör α-synuclein amyloid fibrillerna som ackumuleras i Lewy organ vid Parkinsons sjukdom. Protein stycken som ackumuleras i svar till miljömässiga stress, såsom värme chock, har däremot en mindre stabil, störda arkitektur.

 

Hsp104, ett enzym från jäst sönder både amyloid fibrillerna och störda stycken. I det senaste numret av cellen, James Shorter, med Dr, biträdande professor i biokemi och biofysik, och kolleger från Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, visa att Hsp104 växlar mekanism för att bryta upp amyloid kontra störda stycken. För stabila strukturer för amyloid-typ måste Hsp104 alla sex av dess underavdelningar, som tillsammans gör en hexamer, att dra stycken isär. Däremot, för de mer formlös, icke-amyloid stycken krävs Hsp104 endast en av sina sex underavdelningar.

Oväntat, den bakteriella versionen av Hsp104 enzym, kallas ClpB, beter sig annorlunda jämfört med Hsp104. bakteriell ClpB använder alla sex underenheter för att bryta upp amorft stycken och misslyckas med att bryta upp amyloid fibrillerna. Bakterier ignorera bara dessa mer stabila strukturer, medan jäst Hsp104 för att utnyttja amyloid fibrillerna för välgörande ändamål.

-En överraskning är att biokemister trodde att Hsp104 och ClpB hexamers arbetade på samma sätt, säger första författare och Doktorand i kortare labbet Morgan DeSantis. "Detta är inte fallet."

Hsp104 bryter upp protein stycken genom att "dra" enskilda polypeptiden kedjor genom en kanal som formulären hexamer vid dess center, rekrytera fler underavdelningar till jobb, som behövs. Enskilda polypeptider uppstå på andra sidan där de kan vara refolded till aktiva strukturer. Anmärkningsvärt, Hsp104 bröt upp olika amyloid fibrillerna bildas av proteiner som ansluten till Alzheimers sjukdom (tau och Ab42), Parkinsons sjukdom (α-synuclein), Huntingtons sjukdom (polyglutamine) och även typ II diabetes (amylin).

De dåliga nyheterna är att djur inte hysa sin egen version av Hsp104 och de verkar inte ha protein maskinen att bryta upp amyloid stycken så snabbt. Men Shorter ser detta som ett möjligt terapeutisk möjlighet: "Vi vill införa Hsp104 transiently som en terapeutisk clump buster och optimera Hsp104 för varje typ av sjukdom protein." Han är uppmuntrad av prekliniska bevis att Hsp104 räddar neurodegeneration orsakas av α-synuclein Skellefteåsjukan i en råtta modell av Parkinsons sjukdom. Hans lab är nu scanning jästceller att leta efter de mest användbara formerna av Hsp104.

Medupphovsmän är Eunice H. Leung, Elizabeth A. Sweeny, Meredith E. Jackrel, Mimi Cushman-Nick, Alexandra Neuhaus-Follini, Shilpa Vashist, Matthew A. Sochor och M. Noelle Knight, allt från Penn.

Forskningen finansierades av NIH utbildning bidrag (T32GM071339; T32GM008275; T32AG000255); NRSA predoctoral stipendier (F31NS079009; F31NS067890); AHA predoctoral och postdoctoral stipendier; en NIH regissörens nya innovatör Award (DP2OD002177), en Ellison Medical Foundation nya Scholar i åldrande Award, och Penn Institute of Aging, Alzheimers sjukdom Core Center och Diabetes Research Center utmärkelser.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21
22
23
24
25
26 27 28 29
30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards