Fanns det ingen post i budgeten som medgav en kontroll av vad det är för läkare som hyrs in?

Eventuella missbruksproblem, lämplighet, sjukdomar och förekomst i brottsregister kan ju vara lämpligt att upptäcka även hos läkare. Eller framför allt.

Gårdagens nyhet om en 66-årig läkare, som arbetat i såväl Hudiksvall som Söderhamn, men nu fått sparken på grund av sina missbruksproblem, kan till en början te sig häpnadsväckande.

Hur kan en läkare anställas och få jobba med patienter med psykiska sjukdomar, som skriver ut narkotiska preparat åt sig själv? Och som dessutom misstänks för att ha förgripit sig sexuellt på en psykiskt sjuk kvinna?

Funderar man vidare på att landstinget i dag har avtal med 53 bemanningsföretag kanske det inte är en fullt så överraskande nyhet.

När Socialstyrelsen griper in är skadan redan skedd. Och visst kan man som landstingets personalkonsult säga att bemanningsföretagen har skyldighet att kontrollera läkarnas referenser.

Men landstinget Gävleborg är ansvariga för den sjukvård som levereras till patienterna i länet. Ansvaret kan inte förskjutas till ett bemanningsföretag.

Om psykiskt sjuka patienter tvingats träffa en missbrukande läkare är det en vårdskandal, inget annat.

En patientgrupp som inte direkt tillhör de röststarka under normala förhållanden – vem tror på dem om de säger att läkaren de träffar "har varit knepig och det bara blivit tok med honom"?

Så att det skulle vara den fantastiskt höga ambitionsnivån i Gävleborgs landsting som gör att hyrläkarkostnaderna rakar i höjden och nu gör att vi har en skattehöjning att se fram emot, är rent nys.

Så länge det handlat om att miljonerna rullar har ingen visat någon iver att på allvar rensa upp i hyrläkarträsket.

Det är knappast för mycket begärt att någon sätter stopp nu när patienternas hälsa är i uppenbar fara.

Kristdemokraterna har föreslagit att en avdelning med finsk profil ska skapas inom kommunens äldreomsorg. Detta med tanke på att det i Borlänge bor många invånare med finskt ursprung.

Kommunen har genomfört en inventering på äldreboendena och kommit fram till att där bor tio personer med finska som modersmål. Personalens kunskaper i finska har också undersökts och slutsatsen är att behovet av finskspråkig kompetens i dag är tillgodosett.

Därför säger omsorgsnämnden nej till att i dagsläget starta en särskild avdelning med finsk profil. Frågan har blivit aktuell efter att Kristdemokraterna lagt en motion i kommunfullmäktige i ärendet, och partiet anser att det redan i dag finns behov av en avdelning med finsk profil. Sverigedemokraterna vill inte se några speciallösningar över huvud taget och säger definitivt nej.

– Vi tar upp en diskussion igen om det blir ett större behov än det vi kan se i dag. Om Borlänge skulle bli ett finskt förvaltningsområde ökar kravet på oss. Men då finns det också pengar att få, säger omsorgsnämndens ordförande Barbro Hietala Nordlund (S).

Hon har inget emot att så småningom genomföra förslaget.

– Jag är öppen för det, men det kostar att hålla specialavdelningar. Det är inte heller bara att flytta ihop människor.

Det finns i dag 488 Borlängebor över 65 år med finska som modersmål. Behovet av en avdelning med finsk profil kan därför antas öka i framtiden.  När underlaget är tillräckligt stort ska frågan om ett boende för finskspråkiga, med finsktalande personal, prövas igen.

När omsorgsnämnden nu sagt sitt ska ärendet vidare för slutligt beslut i kommunfullmäktige.