Framtiden är redan här. Fackförbundet Kommunal har i en rapport visat på att resurserna för äldreomsorgen sinar medan antalet äldre ökar. Resultatet är att antalet närstående, anhöriga och andra, och frivilligarbetare ökar i äldreomsorgen.
Är närstående och frivilligarbetare lösningen på äldreomsorgen i framtiden? Svaret på frågan är nej. Det finns flera anledningar till att stoppa den utveckling, som är på gång. Svensk äldreomsorg utvecklas bakåt – till att bli mer och mer en angelägenhet för familjen. Samhällets trygghet och skydd för de äldre tunnas ut med stora konsekvenser för alla inblandade. Den solidariska äldrepolitiken bygger på flera grundprinciper som passar illa med en familjeanknuten äldreomsorg och vård.
För det första ser familjer väldigt olika ut – allt från ensamstående utan familjemedlemmar till storfamiljer med många barn. Redan här finns en källa till orättvis omsorg och vård mellan de, som inte har anhöriga eller närstående, till dem som har gott om anhöriga och närstående som kan och är villiga att ge omsorg och vård.
För det andra är det väl belagt genom flera undersökningar att äldre i första hand vill ha offentlig omsorg – inte omsorg av sina närstående. Detta gäller framför allt den personliga omvårdnaden. Får de äldre välja vill de hellre få omsorg av hemtjänsten före de närstående.
För de tredje krävs det ofta en viss kompetens att kunna ge personlig eller medicinsk omvårdnad för att det ska utföras på ett fullgott sätt. Närstående och frivilligarbetare har ofta inte den kunskap att kunna kan ta hand om en akut situation, som kräver medicinska grundkunskaper.
För det fjärde finns det försäkringsmässiga och sekretessmässiga faktorer att tänka på när man deltar i frivilligt arbete. Vem ska ta ansvar när något händer den äldre, som sköts av närstående eller frivilligarbetare?
För det femte kan det för den som ger hjälp till en närstående inom familjekretsen, innebära att den närstående eller frivilligarbetaren tvingas minska sin arbetstid för att orka med den nya uppgiften. Det innebär inte bara minskade inkomster utan även att anknytningen till arbetsmarknaden minskar. Det är inte lätt att hänga med och göra karriär om man dessutom måste sköta en äldre.
Detta är en allvarlig aspekt. En stympad karriär och lägre lön ger livslånga konsekvenser. Pensionen blir lägre och det dubbla arbetet sliter på hälsan. Ens egen ålderdom blir sämre med låg inkomst. Ofta kan det innebära att man själv behöver omsorg och vård i större utsträckning – man vårdar en äldre till priset att man själv behöver vård.
Här finns även en stark jämställdhetsaspekt. Även om många män ger omsorg och vård, så är de flesta närståendevårdare kvinnor. Många döttrar tar ett större ansvar för sina gamla föräldrar än andra. Det innebär att de i större utsträckning försakar sina egna möjligheter till ett gott liv. I konsekvens därav är det kvinnorna i första hand som får bära bördorna av en otillräcklig äldreomsorg och vård i form av sämre pensioner och sämre hälsa.
Rapporten pekar på att det finns uppåt 100 000 personer i dag i Sverige, som har fått offra arbetstid eller till och med sitt arbete helt och hållet för att ge omsorg och vård till närstående. Förutom den personliga uppoffringen detta innebär får närståendevården en samhällekonomisk effekt. Samhället förlorar miljarder genom bortfall av skatter och landet förlorar en avsevärd produktionsresurs.
Närståendevård och frivilligvård är inte bara av ondo. Tvärtom kan närstående och frivilligarbetare ge en verklig guldkant i den äldres tillvaro. Det kan vara en vinnande situation, där både parter känner tillfredställelse i omsorgen och upplever glädje i att kunna hjälpa en medmänniska. Vad som är viktigt är att omsorgen och vården ges på frivilliga grunder från båda parter och att inte det blir en tvingande ”frivillighet” på grund av otillräckligt stöd från kommunen.
Fackförbundet Kommunals rapport är mycket viktig och manar oss till en diskussion om framtidens äldreomsorg. Ska närstående och frivilligarbetare bli lösningen på framtidens äldreomsorg eller finns det andra lösningar i det rika välfärdssverige?
