Sång kan göra demenssjuka mindre aggressiva

Sjungande vårdpersonal kan göra demenssjuka personer mindre aggressiva och mindre svårhanterliga. Hammaröbördiga Lena Marmstål Hammar har forskat i företeelsen.

Lena Marmstål Hammar, är utbildad sjuksköterska och universitetslektor vid Mälardalens högskola. Nyligen disputerade hon vid Karolinska institutet om hur sjungande vårdpersonal kan minska aggressioner hos svårt demenssjuka personer.

– Jag följde tio personer med svåra demenssjukdomar och sex vårdanställda under halva 2007, berättar hon.

Endast vårdtagare med svåra demenssjukdomar deltog i projektet och Lena Marmstål Hammar följde vårdtagarnas morgonrutiner. Hon filmade när vårdtagarna kläddes på, tvättades och fick tänderna borstade. Anledningen till att hon observerade just morgonrutinerna var att dessa ofta upplevs som mest problematiska. Det är oftast då som svårt demenssjuka uttrycker aggressioner och motsträvighet.

Vårdpersonal påverkas

– En mängd sysslor ska utföras på morgonen och det gör demenssjuka vårdtagare oroliga och ibland svåra att samarbeta med, säger Lena Marmstål Hammar.

Resultaten av avhandlingen visade att vårdtagarna log och skrattade mer när personalen sjöng för dem än när de inte gjorde det. Vissa vaggade med kroppen när de hörde sången. Andra sjöng med. Men sjungandet visade inte bara positiv effekt på demenssjuka. Även vårpersonalen upplevde att situationen blev mer givande.

– När man arbetar med demenssjuka kan man ibland känna att kommunikationen blir ensidig. Det beror på att de här personerna har svårt att kommunicera. Min forskning visade att vårdpersonalen kände att de fick gensvar genom att sjunga. Vårdtagarna sjöng med, talade med större lätthet och var mer aktiva i omvårdnaden.

Forskningen fortsätter

Sångerna som användes i avhandlingen var noga utvalda för att tilltala äldre personer och väcka minnen från ungdomstiden. Låtar av Evert Taube och Alice Tegnér stod med på repertoaren.

Lena Marmstål Hammars forskning grundar sig på hennes handledare Eva Götells upptäckt om hur musik får dementa att leva upp.

När forskningsprojektet inleddes var Lena Marmstål Hammar tvungen att begära tillstånd av anhöriga till demenssjuka vårdtagarna.

– Ingen sa nej, alla var oerhört välvilliga till projektet. Kanske var det så därför att sång och musik är något positivt. Och för att studien i sig inte innebar några direkta risker.

Lena Marmstål Hammar planerar att fortsätta bedriva forskning i ämnet. Hon har kontakter med personer i både USA och Skottland. Tillsammans planerar de fortsatta studier i samtliga tre länder.

FAKTA

Demenssjukdomar

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Man brukar tala om tre huvudgrupper

1. Primärdegenerativa sjukdomar, orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.

2. Vaskulära sjukdomar, orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan.

3. Sekundära sjukdomar, sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens, exempelvis Hiv och syfilis. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador

Blanddemens, Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Ibland kan det till och med vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom demenssymtomen.

Källa: demenscentrum.se