Angående GP:s artikel om hemtjänsten Majorna-Linné.

Det är förvånande att sektorschefen inte är medveten om hur personalen är organiserad i den egna verksamheten, som sektorschef är han chef för områdeschefen som är ansvarig för hemtjänsten.

Personalneddragningar har pågått hela året och det är inte enbart antalet sjukdagar bland de anställda som bidrar till detta.

Antalet fast anställda minskar, det är dessa siffror man presenterar för politikerna. Eftersom man hela tiden får höra hur många miljoner som skall dras in och att det fattas pengar så undrar jag över timvikarierna, de måste väl också kosta pengar.

De höga sjuktalen bland hemtjänstpersonalen som nämns i GP:s artikel borde inte förvåna ledningen. Det är slitsamt för ordinarie personal att ersättas av ofta oerfarna vikarier. Det är inte bara brukarna som måste instruera dem hela tiden, utan det måste den övriga personalen också göra.

För dessa mycket sjuka människor, som Per som GP:s artikel handlar om, är det fruktansvärt att ha alla dessa människor som passerar hemmet.

För många brukare tillkommer även extern personal, såsom städpersonal, de som hämtar tvätten och de som levererar inköp och de som levererar mat.

Alla dessa externt inköpta utförare gör att man kan minska på den fasta personalen, det ger bra siffror i budgeten, men kostar som sagt var pengar ändå och minskar inte precis på antalet personer som kommer till varje hem.

Vissa av de anställda i Linné arbetade i ett demensteam som var bra för de dementa. Där fanns kunskap och förståelse för dementas problem och teamet hade också den kontinuiteten som väninnan till den dementa damen efterfrågar, men teamet lades ner, det blev för dyrt.

Man ser förändringen. Attityden mot personal och brukare har förändrats. Omtanken och intresset för medmänniskan har försvunnit.