Alla inlägg den 16 januari 2012

Av Tommy - 16 januari 2012 09:13

Demens vid utvecklingsstörning.....

..... hur hanterar jag det?

Hur ska vi som jobbar inom omsorgen eller är närstående förhålla oss?
Min käre omsorgstagare eller älskade son har förändrats i sitt sätt, kan det bero på demens?
Britt Nilsson, Cajeto Vårdutveckling AB,berättar om Det goda mötet och berättar ur ett närståendeperspektiv.
Välkommen till en givande och innehållsrik dag för dig som kommer eller kan komma i kontakt med personer med utvecklingstörning och demenssymtom.


När? Tisdag den 21 februari 2012
Var? Framnäs folkhögskola, kl 09.00 - 16.00

Kostnad: 950 :-/pers inkl fm och em fika exkl moms.

Anmälan senast 7 februari till Framnäs folkhögskola tfn:0911-231100 eller reception@framnas.se

Ett samarrangemang mellan Studieförbundet Vuxenskolan, FUB, Demensförbundet samt Framnäs folkhögskola.

Av Tommy - 16 januari 2012 09:11

(webböversatt)

Nu har forskare vid UCLA visade att förutom att orsaka kognitiva problem, en brist på järn tidigt i livet kan påverka hjärnans fysiska struktur också.

UCLA neurologi professor Paul Thompson och hans kolleger mätte nivåerna av transferrin, ett protein som transporterar järn i hela kroppen och hjärnan hos ungdomar och upptäckte att dessa transferrin nivåerna var relaterade till påvisbara skillnader i såväl hjärnans makro-struktur och mikrostruktur när ungdomar nådde ung vuxen ålder.

Forskarna identifierade även en gemensam uppsättning av gener som påverkar både transferrinmättnad nivåer och hjärnans struktur. Upptäckten kan belysa de neurala mekanismer genom vilka järn påverkar kognition, nervsystemets utveckling och neurodegeneration, sa de.

Deras resultat visas i den aktuella nätupplagan av tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences.

Av Tommy - 16 januari 2012 09:07

Leverantör: Design Rubens Sweden AB
Artikelnummer: 20011-314
Pris: 770.00 kr
(616.00 kr exkl moms)

Antal:

En rödklädd flickdocka som personer med demenssjukdom i mer framskridna stadier kan krama och ofta uppfatta som sitt eget barn. ger ro och minskar läkemedelsanvändning.
Annas rödbruna hår är av polyester med lite längre fibrer. Frisyren är två käcka tofsar uppe på huvudet knutna med vita rosetter.


Annas kläder är tillverkade av polyester. Hon bär en svart- och vitrutig kortärmad klänning, som stängs i nacken med kardborreband. Över den bär hon en stickad röd kofta med vita små prickar på ärmarna. Hennes vita halvlånga byxor avslutas med en rynkad resår och är gjorda av mjuk och följsam polyestertrikå.
Hon har granulat i baken som ger extra tyngd.
Anna är 50 cm lång och väger 1 kg.
Hon kan tvättas i maskin på 30 grader och därefter torktumlas. Kläderna rekommenderas handtvätt.

Av Tommy - 16 januari 2012 09:02

Svenskarna sågar privata äldreboenden

Bara en av hundra svenskar har mycket stort förtroende för privata äldreboenden efter höstens vårdskandaler.
Det visar en ny Sifoundersökning gjord på uppdrag av SVT:s Agenda.
 
Har du förtroende för privata äldreboenden?
 
Vårdskandalerna har duggat tätt den senaste tiden, och fokus har legat på det riskkapitalägda bolaget Carema Care.
Sifos nya undersökning visar att mer än var fjärde person har mycket litet förtroende för privata äldreboenden. 66 procent har lågt förtroende medan 26 procent säger att de har stort förtroende för hemmen, uppger SVT:s Rapport.
– Det är självklart att folk är misstänksamma efter alla skriverier, säger Anne-Marie Svensson, vd för Aleris omsorg, till TT.

Högre för kommunala äldreboenden

Samtidigt visar undersökningen att alliansväljare har högre förtroende för privata äldreboenden, än de som röstar på något av de rödgröna partierna.
Förtroendet för kommunala äldreboenden är betydligt högre.
Enligt Sifos undersökning har 66 procent mycket stort förtroende för kommunala boenden, medan 27 procent har litet förtroende.
Undersökningen är baserad på telefonintervjuer med 1 000 svenskar, och gjordes 9–12 januari.

Av Tommy - 16 januari 2012 08:59

Privata vårdgivare
behöver hård styrning

Oavsett om vården, skolan och omsorgen drivs i privat eller offentlig regi är det oerhört svårt för politiker att styra och kontrollera vad som faktiskt levereras till medborgarna. För att det skall lyckas måste flera kriterier uppfyllas, skriver professor Bo Rothstein.


 
 

Relaterat

Artikelbilder

Bo Rothstein professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Bo Rothstein professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet Bild: Göran Olofsson/ GU

Fakta

Bakgrund:

Carema Care har kritiserats hårt för kvaliteten på flera av sina äldreboenden, bland annat Koppargården i Hässelby-Vällingby och Tallbohov i Järfälla kommun. Kritiken har främst gällt dåligt hygien, personalbrist och därmed otillräcklig vård av de gamla.

Carema har också kritiserats för sitt system med bonusar och aktieoptioner för företagets chefer. Källa: TT

 
 
 

En av de mest debatterade frågorna under 2011 rörde missförhållanden i den privat drivna äldreomsorgen. Carema, det företag som stod i centrum, för diskussionen, tvingades till en sannskyldig Canossavandring med bland annat helsidesannonser i pressen där man lovade bot och bättring.


Det finns med lite distans till vad som inträffat skäl att framhålla några saker. För det första att vårdskandaler av liknande och även mycket värre slag också förekommit i den offentligt drivna äldreomsorgen. Ett av de mest makabra är den 19-åring som 1979 dömdes för att ha giftmördat elva åldringar på Östra Sjukhuset i Malmö. I småländska Gislaved avslöjades 2002 svårartade missförhållanden på ett kommunalt drivet äldreboende genom att en anhörig lyckats placera en bandspelare under sin mors säng. När banden spelades upp av Sveriges Radio kunde man lyssna till personalens kränkande ordval till och minst sagt omilda behandling av den 93-åriga damen.


Med detta vill jag inte alls försvara de missförhållanden som förekommit i de av Carema och andra vinstdrivande bolag med någon slags kålsuparteori. I stället är poängen att illustrera ett av de mera bastanta samhällsvetenskapliga forskningsresultaten inom detta område. Nämligen att när det gäller saker som vård, omsorg och utbildning är det synnerligen svårt för de ansvariga politikerna (och deras närmaste tjänstemän) att styra och kontrollera vad som faktiskt sker när den offentliga servicen skall levereras till medborgarna och att denna svårighet finns vare sig verksamheten utförs av offentliga eller av privata aktörer.


I en mycket uppmärksammad bok publicerad 1980 myntade den amerikanske statsvetaren Michael Lipsky begreppet street-level bureaucrats (på svenska ungefär närbyråkrater). Med detta ville han belysa att den offentliga politiken, såsom medborgarna mötte den på vårdcentraler, socialförsäkringsbyråer och klassrum, i stor utsträckning utformades av den personal som befann sig längst ut i den offentliga sektorns kapillärer. Vad som där förekom kunde ofta skilja sig dramatiskt från de mål och program som man fastställt på centralt håll.


Demokratins svarta hål

Detta forskningsresultat, som har vidimerats av ett stort antal efterföljande studier, reste också ett komplicerat demokratiskt problem: Med vilken rätt utelämnade ansvariga politiker medborgarna till offentliga förvaltningar i för dem synnerligen viktiga (och i vissa fall livsavgörande) frågor när det visade sig att man egentligen hade rätt lite kontroll över vad som där förekom och där möjligheterna för medborgarna att utkräva ansvar ofta var minimalt.


Själv kom jag att benämna problemet demokratins svarta hål, vilket jag menade motiverade att medborgarna, när det gällde verksamheter som dessa, borde ges möjlighet att välja mellan olika serviceproducenter.


En som analyserat vad som då kunde ske var en annan forskare i USA, John Donahue, som studerat ett stort antal privatiseringsprojekt. Hans slutsatser innehöll överraskningar för både motståndare och företrädare för privatisering. Han visade att å ena sidan kunde i vissa fall konkurrens om utförandet av offentliga utgifter göra att man faktiskt fick högre kvalitet till lägre kostnader. Men han visade också att detta bara kunde fungera om tre villkor var uppfyllda.


Det första var att det verkligen gick att skapa konkurrens mellan olika producenter. Det andra att man hade en hög kvalitet när det gällde inspektion av kvaliteten i vad som producerades och relativt snabbt kunde stänga av de entreprenörer som inte höll måttet. Samt, och detta var det centrala, privatisering av offentliga tjänster fungerade bara om det var möjligt att noga precisera kontrakten, det vill säga vad som faktiskt skulle åstadkommas.


Detta kunde relativt lätt göras när det handlade om saker som sophämtning, busstrafik och byggande för att ta några exempel, det vill säga områden där den produktiva effektiviteten är viktig. Däremot var det mycket svårare när det handlade om att hantera människor, det vill säga om saker som vård och utbildning där det centrala är att verksamheten sker med respekt för den enskildes integritet och värdighet. Svårigheten att här skriva tydliga kontrakt med de privata leverantörerna gjorde att de ofta kom att falla för frestelsen att ta till allehanda oetiska genvägar för att öka vinsten.


Slutsatsen blir en paradox

Slutsatsen av detta blir till en paradox, låt oss kalla den för marknadsparadoxen. Å ena sidan kan den valfrihet som marknadens konkurrens ger vara av stort värde, både som en lösning på demokratins svarta hål och som ett sätt att få högre kvalitet till lägre kostnader för skattebetalarna. Men om marknadsaktörerna lämnas åt sig själva, såsom den fria marknadens apostlar så hett önskar, kommer de med stor sannolikhet att förgöra betingelserna för sin egen verksamhet.


Marknader, såväl när det gäller vård som finansiella tjänster, visar sig bara fungera väl om de är tätt inbäddade i ett noga utformat system av regleringar där normer och etik i stället för pengarna styr.


Bo Rothstein

professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Av Tommy - 16 januari 2012 08:55

Människor som är deprimerade har en högre risk för demens senare i livet, visar ny studie. Undersökningen baserades på data om 949 äldre vuxna från en större, långvariga studie. Deras medelålder var 79. Tester visade att 125 hade depression. Forskare höll reda på dem i upp till 17 år. Under den tiden utvecklade 164 personer demens. Om 22% av dem som var deprimerade vid början av studien utvecklade demens. Detta kan jämföras med 17% av dem som inte var deprimerade. Folk som var deprimerade hade även fler hjärtsjukdomar och andra faktorer som ökar risken för demens. Forskare justerat sina data för dessa skillnader. Efter justeringen, fann de att deprimerade människor var ca 70% större risk att utveckla demens. Orsaken är oklar. Forskarna sade att vara deprimerad kan inflammera hjärnan och öka sin produktion av vissa proteiner. Depression kan också leda till mindre motion och social interaktion. Det är möjligt att dessa faktorer ökar demens risk. I studien visas i tidskriften Neurology. The Boston Globe och OMP.com skrev om det 5 juli.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23 24 25 26 27
28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards