Alla inlägg den 4 januari 2012

Av Tommy - 4 januari 2012 09:45

Test avslöjar alzheimers tio år i förväg

Text: Natalie Nasr
Publicerad 3 januari 2012 1.30 Uppdaterad 3 januari 2012 1.30

Lund.
Med ett enkelt prov kan en patient redan tio år i förväg få veta om han eller hon har hög risk att insjukna i Alzheimers sjukdom.
 

Lundaforskare mäter tidiga spår av sjukdomen i ryggvätskan hos patienter med minnesstörningar. Metoden används på kliniker i Skåne.

Flera år innan en patient utvecklar den obotliga demenssjukdomen alzheimers uppstår mätbara förändringar i vätskan som omger ryggmärgen.

Förenklat kan man säga att ett prov på en patient kan visa om det i ryggvätskan förekommer lägre halter av proteinet beta-amyloid och högre halter av ämnet tau. Om så är fallet får patienten inom ett par veckor besked om att han eller hon har hög risk att utveckla alzheimers.

Provet är i sig inte nytt, Alzheimersforskare har länge studerat biomarkörerna i ryggvätskan.

– Men det är första gången någon kunnat visa att sjukdomen kan upptäckas så mycket som tio år innan den bryter ut. Vi kan också göra det med nittio procents säkerhet, säger docenten och läkaren Oskar Hansson, en av forskarna vid Lunds universitet som idag får sina rön publicerade i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry. Det pågår intensiv forskning om alzheimers, som är den vanligaste demenssjukdomen. I Sverige lider ungefär 150 000 personer av demens och ungefär två tredjedelar av dessa har alzheimers.

– Våra forskningsresultat har väckt en del uppmärksamhet, säger Oskar Hansson. De betyder bland annat att den som inte har risk att utveckla sjukdomen kan ”frias” från misstankarna och därmed också sluta oroa sig.

För en person som däremot får veta att han eller hon löper stor risk att utveckla sjukdomen inom tio år finns inget botemedel i nuläget, enbart symptomlindrande mediciner som inte fungerar på alla. Men forskarna i Lund tror att resultaten på längre sikt kan bidra till utveckling av nya läkemedel. Bland annat för att forskarna i sin studie också kunnat visa att det är proteinet beta-amyloid som tidigast förändras vid sjukdomen.

Undersökningsmetoden med ryggvätskeprov används redan idag på flera minneskliniker. Den görs på patienter med lätta minnesstörningar och där andra orsaker till minnesstörningarna kan uteslutas, såsom depressioner eller sömnsvårigheter.

Professor Sölve Elmståhl, klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö, ser fördelar med tidig diagnostik. Bland annat att kunna erbjuda bromsmediciner till rätt patientgrupper, lugna patienterna som inte har sjukdomen, och att förbereda både anhöriga och patienter när risken för sjukdomen är hög.

– Men det är alltid tveeggat för den enskilde att få ett sjukdomsbesked när det egentligen inte finns botemedel. Det är också en svår etisk fråga. Frågan är nu hur man bäst använder sig av kunskapen, säger han.

Av Tommy - 4 januari 2012 09:40

Ekonomisk morot för att utreda demens

Nytt för i år är att landstingen får extra medel när primärvården utreder demens och registrerar diagnosen i SveDem. Det är resultatet av en uppgörelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Uppgörelsen ingår i en större överenskommelse som omfattar totalt 1,16 miljarder kronor till vården av de mest sjuka äldre. Pengarna går till en rad olika prestationsbaserade ersättningar som ska slussas via SKL till landets kommuner och landsting.

Femtio miljoner kronor fördelas till landstingen i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom utifrån en genomförd utredning på vårdcentral eller liknande. Den ekonomiska moroten ska uppmuntra primärvården att utveckla arbetet med att upptäcka och utreda demens. Idag beräknas 150 000 personer i landet ha en demenssjukdom men många av dem har aldrig utretts och saknar en demensdiagnos.

Ytterligare ett krav för att få del av prestationsersättningen är att demensdiagnosen registreras i Svenska Demensregistret (SveDem). Det är ett nationellt register med syfte att förbättra kvaliteten i demensvården i landet. I registret läggs in uppgifter om bland annat diagnosticering och behandling med demensläkemedel.

– Genom SveDem kan man synliggöra vilka som har demens och om de verkligen får den vård de behöver. Men då behöver fler vårdcentraler ansluta sig till registret, säger Maj Rom, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, på SKL.

Landstingets specialistmottagningar är i regel knutna till SveDem men inom primärvården är anslutningsgraden betydligt lägre (92 av 1000 vårdcentraler). Med den nya prestationsersättningen räknar regeringen med närmare 10 000 fler registrerade patienter under 2012.

Prestationsersättningen till landstingen baseras på diagnoser som registreras i SveDem under perioden 1 okt 2011 – 30 sept 2012. Även registreringar av privata utförare tillgodoräknas. Hur pengarna sedan ska användas och fördelas är upp till varje landsting att bestämma.

Även anslutning till det relativt nystartade BPSD-registret (BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) uppmuntras genom en prestationsersättning på sammanlagt 20 miljoner kronor. Här utbetalas pengarna till kommunerna. Läs mer om BPSD-registret » (nytt fönster)

 


Av Tommy - 4 januari 2012 09:30


Kvinna avled efter fall


En kvinna i Umeå föll och slog huvudet mot en fönsterbräda i granit. Kort därefter avled hon.



Händelsen inträffade i december 2010 på ett särskilt boende. Kvinnan hade en identifierad hög risk att falla och led av både hjärt- och demenssjukdom.
Enligt en fallriskbedömning behövde kvinnan tillsyn vid alla förflyttningar - och i behov av tät tillsyn.
Fallolyckan inträffade när omvårdnadspersonalen var sysselsatta med att hjälpa andra boende. När man fann kvinnan blödde hon kraftigt från ett står i tinningen.
Sjuksköterska var på plats efter ett par minuter, och efter 40 minuter fördes hon med ambulans till sjukhus.
Orsaken till den långa väntetiden uppgavs vara att ambulanspersonalen varit upptagna med annat uppdrag.
Kvinnan avled två dagar senare till följd av komplikationer.
Socialstyrelsen har nu utrett händelsen efter en anmälan enligt Lex Maria. Man ser allvarligt på att en patient med demenssjukdom föll och slog sig så illa att hon avled två dagar senare. Socialstyrelsen anser att detta inträffade på grund av bristande planering och informationsöverförning mellan yrkesgrupper samt brister i följsamhet till överenskomna fallpreventiva insatser.
I sitt beslut, som skickats till Socialnämnden i Umeå kommun, vill man att kommunen gör en rad förbättningar för att säkerställa att händelsen inte kan upprepas. Det gälla bland annat förbättrade rutiner.


Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23 24 25 26 27
28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards