Skandalerna kring vårdbolaget Carema avlöser varandra. På bolagets äldreboende i Linnegården på Östermalm i Stockholm rapporteras att en sjuk man skrikit på hjälp i över en timme sedan personal bundit honom vid sängen, uppger DN.
Den anställde hade ingen vårdutbildning och var ensam med femton psyksjuka, skriver tidningen.

Östgötsk oro för äldreomsorgen

Samtidigt uppger många att de har mycket litet eller ganska litet förtroende
för de privata vårdföretagen.

P4 Östergötland har låtit Synovate fråga 500 östgötar om deras syn på
äldrevården.

Resultatet visar att många är oroliga för hur äldrevården kommer se ut när de
blir gamla. Oron är störst i åldersgruppen 45 till 59-år.
Mer än varannan i
den gruppen är mycket eller ganska orolig.
Men i gruppen 18 till 29 år
svarar majoriteten att de inte oroar sig för framtida äldreomsorg.

På frågan om förtroendet för privata eller kommunala vårdgivarna visar  att
den kommunala äldrevården har större förtroende bland östgötarna.
20 procent
eller  två av tio har mycket litet eller ganska litet förtroende för de privata
vårdföretagen.

App kan motverka Alzheimer

Hanna Degerström

hanna.degerstrom@vk.se

Här krävs det mer personal

Kalmari dag 07:16 | Uppdaterad i dag 07:22

Foto: Mats Holmertz

Stefan Andersson, specialistsjuksköterska inom äldrevården, vill nu understryka att det finns medicinska skäl att hålla en rimlig bemanning inom demensvården. Detta efter att anställda på Trädgården slagit larm om underbemanning. Foto: Mats Holmertz

Stefan Andersson, specialistsjuksköterska inom äldrevården, vill nu stötta personalen på Trädgården.
I torsdagens tidning slog anställda återigen larm om neddragningen i bemanningen på äldreboenden i Kalmar. Undersköterskorna hinner helt enkelt inte med.
Nu måste fler yrkeskategorier säga ifrån, tycker Stefan Andersson.
– Många gånger likställer man demensvård med övrig äldrevård. Men demensvård kräver specialkunskaper, kontinuitet och framför allt tillräcklig bemanning.

Som specialistsjuksköterska inom äldrevården vet han vad han talar om. All forskning och kunskap som finns tillgänglig talar om personaltäthet när det gäller vård av demensboende.
– Ta det här med duschning till exempel. Det kräver att vårdaren tar sig tid. Finns det inte tillräckligt med personal uppstår ett behov i korridoren.
– Demenssjuka söker kontakt. Hittar de ingen blir de oroliga.

Att vara dement innebär att man inte förstår var man är, vad saker betyder eller hur man ska förhålla sig till tid. En demenssjuk kan därför vara oerhört beroende av sin vårdare.
– Tänk dig själv att komma ut på en avdelning och söka mänsklig kontakt, men inte hitta någon. I?stället får man gå runt och rycka i dörrar. Det skapar en enorm oro.
Detta kan i sin tur leda till risker för att ramla och utveckla symptom som aggressivitet och nedstämdhet.
– Om organisationen inte har tillräckligt med personal ökar behoven av att behandla med lugnande läkemedel. Då finns i sin tur risken att de dementa blir undernärda. De blir tröttare och orkar inte äta. Det hela blir en ond cirkel.

Ska man tala om demensvård professionellt handlar det om kompetens och antal huvuden, enligt Stefan Andersson.
– De nationella riktlinjerna är att jobba personcentrerat. Alla led måste möta på individens nivå.
– Det innebär att man från politiskt håll därmed måste möta med resurser för att få skälig bemanning.
– Det går inte att komma ifrån. En demenssjuk måste möta en människa. Två personer på Trädgården räcker inte.

Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24