Alla inlägg den 23 januari 2012
Vill du uppmärksamma din eller någon annans verksamhet som bedriver god äldreomsorg?
2012-01-17
Akademikerförbundet SSR är medlem i föreningen BraVå, Bra vård för äldre, en sammanslutning av fackförbund och vårdföretag, som verkar för god vård och omsorg för äldre. Föreningen har som fokus att arbeta med kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre.
Nu finns det möjlighet att nominera till BraVås hedersutmärkelse 2012. Kravet är att verksamheten ska överensstämma med BraVås kvalitetskriterier för god äldrevård.
Senast den 1 februari 2012 behöver nomineringen göras för att komma med till 2012 års utdelning.
Ansökan finns på BraVås webbplats: www.vardforbundet.se/BraVard/Hedersutmarkelse
Hedersutmärkelsen består av ett diplom och 10 000 kronor.
En medmänsklig äldreomsorg
Relaterat
Jag önskar att varje människa som har jobbat och slitit för att bygga upp vårt samhälle ska få en värdig tid då denne blir gammal. Jag vill att vi går ifrån pratet om ”de gamla” och fokuserar på människan. För oavsett ålder är vi alla människor.
Den dag jag själv blir gammal och får svårigheter att klara mig själv ligger väldigt långt i framtiden. Innan den dagen kommer har jag betalt en stor del av min inkomst i skatt. Skatten har jag betalt för att stötta samhället så att alla kan få gå i‑skolan oavsett klass, för att vi ska ha bra vägar, järnvägar, sjukvård och äldreomsorg.
Men mycket har hänt under den tid som alliansen har styrt över våra skattepengar. Mina pengar går inte längre bara till att ge de människor som har åldrats en bättre vård och omsorg. Det ger inte mig någon ro att min skatt går till vinstdrivande företag.
Eftersom jag tror på samhället är jag övertygad om att vi en dag inser att vi inte bara är människor utan också medmänniskor. Jag vill fortsätta att betala skatt, men jag vill inte att mina pengar går till företag som tjänar på att människor får sämre vård. Istället för alliansens nedskärningar i välfärden ser jag hellre att vi tillsammans tillför resurser där de verkligen behövs. Det ska inte vara så att det bara städas en gång var tredje vecka hos någon som under sina aktiva år städade varje vecka.
Det skär i mitt hjärta när jag ser mina forna kollegor inom äldreomsorgen slita och kämpa för sina ”brukares” rätt till värdighet. Det skär i mitt hjärta att se alliansens brist på medmänsklighet i sin strävan att sälja ut Sverige till vinstdrivande företag. Det skär i mitt hjärta att se att så många hellre glädjer sig åt en hundralapp mer i månaden i‑dag än till en medmänsklig välfärd även i morgon.
Charlott Zsoldos, Vänsterpartiet Halmstad
Kan demens vara ärftligt
En informationsfolder från
Genetiska enheten, Minnesmottagningen,
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Demens och ärftlighet
Demens är en vanlig sjukdom och i de flesta fall känner man inte
till orsaken. Risken att insjukna ökar vanligen med stigande ålder.
I vissa familjer kan man med hjälp av släktträdets utseende misstänka
att det finns ett ärftligt anlag som orsakar vissa typer av
demens t ex Alzheimers sjukdom eller frontallobsdemens och som
kan ärvas från generation till generation. Karaktäristiskt för dessa
familjer brukar vara att många insjuknat och vid låg ålder.
Många gånger kan olika diagnoser ha ställts i samma familj.
De vanligaste diagnoserna relaterade till demens är Alzheimers
sjukdom, vaskulär demens, frontallobsdemens, Lewy-kroppsdemens,
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och ALS.
Det är endast i mycket sällsynta fall som det finns en känd genetisk
orsak till demenssjukdomen. Därför går det i de flesta fall inte att
testa sin egen arvsmassa för att se om man bär på ett demensanlag.
Demenssjukdom i familjen kan väcka många frågor och funderingar
och du är alltid välkommen att kontakta oss vid frågor kring
demens och ärftlighet.
Vad kan vi göra
En ärftlighetsutredning med bedömning av eventuellt ökad risk.
En ärftlighetsutredning innebär:
– Att du först talar med en genetisk vägledare för att ge
information om din släkt.
– Att vi gör en utredning genom att beställa journalkopior på
sjuka släktingar för att utifrån dessa göra en riskbedömning.
Riskbedömningen baserar sig på de sjuka individernas insjuknandeålder
och diagnos vilket vi kan få fram genom journaler och
obduktionsutlåtanden.
– Att du efter cirka
4-5 månader när utredningen är färdig får
träffa en läkare eller genetisk vägledare för att få information
om eventuell ärftlighetsrisk.
Tillvarata blodprov på sjuka släktingar för eventuella framtida
analyser och ordna med att obduktion utförs när sjuka släktingar
avlider för att fastställa diagnoser.
I undantagsfall, genetiska analyser på sjuka individer i familjer
som bedöms ha hög ärftlig belastning.
Vi kan alltid svara på frågor kring ärftlighet och demens, men för
att få komma på ett mottagningsbesök kan du behöva en remiss
från din läkare och om du bor utanför Stockholms läns landsting
krävs en specialistvårdsremiss från ditt sjukvårdsområde.
Oavsett om du väljer att kontakta oss eller inte kan det vara värdefullt
att tala om sin oro med t ex en kurator på din hemort. På vår mottagning
samarbetar vi med en kurator och kan också vid intresse erbjuda
kontakt.
Är du intresserad av att medverka i vår forskning är du också välkommen
att kontakta oss. Forskningens syfte är att förbättra diagnostiken
och så småningom behandla demenssjukdomar bland annat genom
att studera hur våra gener påverkar sjukdomarna.
Vid medverkan i forskningsstudie behövs ingen remiss.
Karolinska Universitetssjukhuset
141 86 Stockholm
Telefon 08 - 585 800 00
Kontakt
Du är alltid välkommen att kontakta oss med frågor och funderingar
kring ärftlighet och demens.
Caroline Graff, specialistläkare
Genetiska vägledare
Genetiska enheten, Minnesmottagningen
M51
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
141 86
Stockholm
Telefon:
08-585 864 71
E-mail: genetisk.vagledare.demens@karolinska.se
Statlig fond föreslås för att säkra 40-talisternas äldreomsorg
Avsättningar till en särskild äldreomsorgsfond för att klara en hygglig äldreomsorg för 40-talisterna på 2020-talet, uppräknade vårdavgifter och ett gemensamt avgiftstak för både läkemedel, besök i vården och sjukresor. Det föreslår regeringens särskilde utredare Bo Könberg som i dag lämnar över sitt betänkande till regeringen.
Genetiska enheten
Genetiska enheten är en del av Geriatriska klinikens mottagning och arbetar med anhöriga och patienter med oro för ärftlig demenssjukdom, som till exempel Alzheimers sjukdom.
Enheten arbetar med patienter och anhöriga med misstanke om ärftlig demens. I vissa familjer kan man med hjälp av släktträdets utseende misstänka att det finns en ärftlig orsak till sjukdom, med en bakomliggande genetisk förändring. Denna förändring kan föras vidare från en generation till nästa och vi försöker med ledning av ärftlighetsmönstret i en patients familj avgöra om patienten tillhör en sådan familj.
Ärftlighetsutredning
Det finns i dagsläget inget enkelt test för att ta reda på om en person längre fram i livet kommer att utveckla en demenssjukdom eller inte. De kända gener som finns för ärftlig demens är mycket ovanliga och det finns endast ett fåtal familjer med ärftlig demenssjukdom i Sverige.
Det vi i första hand kan erbjuda är en så kallad ärftlighetsutredning utifrån vilken vi kan informera om sjukdomarna i släkten och vad som är känt avseende ärftligheten av dessa.
Vid en ärftlighetsutredning behöver vi så mycket information som möjligt om sjuka individer i din släkt. Det innebär att vi skickar ut ett frågeformulär till dig där du får svara på frågor om släkten, vilka som varit sjuka, vilken ålder de insjuknade i och var de vårdats. Du tillfrågas även om personnummer på dina sjuka släktingar så att vi kan beställa deras journaler efter att du eller annan närstående gett sitt medgivande till detta. Utifrån den information vi får från dig och dessa journaler kan vi sedan göra en bedömning av risken för att det i din släkt finns en ärftlig form av demenssjukdom.
Vid ett besök här får du efter färdig utredning möjlighet att diskutera ärftlighetsrisker med en specialist i genetik eller en genetisk vägledare. Du får då ta del av vår riskbedömning utifrån vad vi fått fram om din släkt där vi bland annat tittat på antal sjuka i släkten, ålder för sjukdomsdebut och symtom. I vissa ovanliga fall kan utredningen komma fram till att sjukdomen är ärftlig. Om det då finns ett blodprov tillvarataget på en sjuk släkting är det möjligt att utföra ett genetiskt test för att se om den genetiska orsaken kan påvisas i provet från den sjuka släktingen. Det är dock mycket ovanligt att en sådan genetisk förändring kan påvisas.
Om du inte bor i Stockholm och vill komma hit för en familjeutredning krävs en så kallad riksremiss/utomlänsremiss som din läkare har möjlighet att skriva.
Forskning
Vi bedriver också forskning kring genetiska orsaker till demenssjukdomar. Syftet är att hitta sjukdomsorsakerna för att bättre kunna ställa en tidig diagnos och i förlängningen kunna ge en effektiv behandling tidigt i sjukdomsförloppet. Det går att medverka till forskningen utan remiss genom att bidra till en liknande utredning som beskrivs ovan och att de i familjen som önskar lämnar blodprov. Proverna och den medicinska informationen används då i våra forskningsprojekt. Det kan på sikt finnas en fördel med att delta i forskningen så att det finns tillvaratagna blodprover på sjuka personer i familjen. Även om det i de allra flesta fall inte går att testa för demenssjukdomar idag, så blir det kanske möjligt i framtiden då forskningen gått framåt.
Inom ramen för forskningen kan vi också erbjuda att en obduktion görs på sjuk individ i släkten vid dennes frånfälle. För att få en säker diagnos beträffande typ av demenssjukdom och för att utesluta andra orsaker till demenssjukdom krävs en undersökning av hjärnan. Information om den kliniska neuropatologiska diagnosen kan sedan lämnas till anhörig om så önskas.
Anhörig stöttar pressad personal
Det är inte bara personal på Skogsliden som upplever situationen på korttidsboendet som ohållbar. "Personalen är fantastisk, men de räcker inte till", säger dottern till en vårdtagare som har vistats på avdelningen.
Båstad. I fredagens tidning berättade vi om två anställda på Skogslidens korttidsboende i Båstad som var förtvivlade över sin och kollegornas arbetssituation. Utökade arbetsuppgifter, en mix av dementa vårdtagare med patienter som ligger för döden, en känsla av otillräcklighet och för lite personal får dem att gå på knäna. Men enligt välfärdsutskottets ordförande Åsa Ragnarsson (M) har hon fått uppgift om att korttidsavdelningen har både de ekonomiska och personella resurser som behövs.
Nu har en dotter till en vårdtagare som vistats på avdelningen hört av sig till NST. Hennes far bodde på Skogsliden några veckor förra våren.
– Pappa kommer aldrig tillbaka dit så länge det inte blir någon förändring. Personalen är fantastisk, men de räcker inte till. De har inte tiden som behövs för vårdtagarna. De fick springa fram och tillbaka hela tiden, säger hon.
Enligt dottern försökte hon underlätta den pressade situationen så mycket hon kunde när hon besökte sin far, bland annat genom att servera kaffe till vårdtagarna och hjälpa några av dem i säng.
– Jag vet att jag egentligen inte fick lov att hjälpa till, men jag kunde inte bara sitta stilla när jag såg hur det var. En gång behövde en äldre kvinna gå på toaletten. Nu hade hon visserligen blöja, och det hade inte hänt någon olycka om hon kissat i den, men det handlar om värdighet också. Jag hjälpte henne till toan eftersom personalen inte hann med det just då.
Dottern berättar att hennes far, som var på Skogsliden för växelvård, mådde sämre när han kom hem från korttidsboendet än vad han gjorde när han varit hemma.
– Det hela slutade med att han fick komma hem. Han ville inte vara kvar där. Både han och vi mådde dåligt av att personalen inte hade tid för vårdtagarna. Men vi stöttar dem verkligen. De gör ett jättejobb och är värda en eloge, säger hon och fortsätter:
– Det är inte så här det ska vara. Det är inte så man vill ha det när man själv blir gammal.
Presentation
Fråga mig
Omröstning
6 personer
7 personer
8 personer
9 personer
10 personer
11 personer
12 personer
13 personer
14 personer
15 personer
Kalender
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
| 1 | |||||||||
| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
| 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 |
15 |
|||
| 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
| 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
| 30 | 31 | ||||||||
| |||||||||
Tidigare år
Sök i bloggen
Senaste inläggen
- Ekot; Frivilliga välkomnas hos dementa
- AB; Brrr! Svinkallt på äldreboende
- Kvaltetsmagasinet; Stora skillnader i kommuners äldreomsorg
- Stort tryck efter demens- och LSS-boenden
- Vinterträdgårdar för äldreomsorg Täby
- Hjälpmedelsinstitutet; Kurs vid Hjälpmedelsinstitutet i Göte...
- Äldrecentrum; Välbesökt frukostseminarium om Checklista deme...
- Södermalmsnytt; Ny vårdskandal skakar äldrevården på Söder
- SR; Första konstprojektet i Sverige för dementa
- VK; Minus 20 platser inom äldreomsorgen i Åsele
- Hudiksvall Nya platser för demenssjuka
- Sollefteå förebild för japansk äldreomsorg
- Ekoy; GPS i pyjamasen på dementa
- Norrbottenskuriren; Bättre stöd i glesbygd
- Ekot;
Kategorier
- Allmänt (1 054)
- ALE (0)
- ALINGSÅS (2)
- ALVESTA (2)
- ANEBY (1)
- ARBOGA (1)
- ARJEPLOG (0)
- ARVIDSJAUR (2)
- ARVIKA (0)
- ASKERSUND (0)
- AVESTA (0)
- BENGTSFORS (2)
- BERG (0)
- BJURHOLM (0)
- BJUV (2)
- BODEN (1)
- BOLLEBYGD (0)
- BOLLNÄS (0)
- BORGHOLM (3)
- BORLÄNGE (4)
- BORÅS (5)
- BOTKYRKA (1)
- BOXHOLM (0)
- BROMÖLLA (0)
- BRÄCKE (0)
- BURLÖV (0)
- BÅSTAD (2)
- DALS ED (0)
- DANDERYD (1)
- DEGERFORS (0)
- DOROTEA (0)
- EDA (0)
- EKERÖ (0)
- EKSJÖ (0)
- EMMABODA (2)
- ENKÖPING (2)
- ESKILSTUNA (12)
- ESLÖV (4)
- ESSUNGA (0)
- FAGERSTA (0)
- FALKENBERG (1)
- FALKÖPING (1)
- FALUN (0)
- FILIPSTAD (2)
- FINSPÅNG (0)
- FLEN (0)
- FORSHAGA (0)
- Forskning (136)
- FÄRGELANDA (0)
- GAGNEF (3)
- GISLAVED (6)
- GOTLAND (1)
- GULLSPÅNG (1)
- GÄVLE (2)
- GÖTEBORG (14)
- GÖTENE (1)
- HABO (2)
- HALLSBERG (1)
- HALLSTAHAMMAR (1)
- HALMSTAD (4)
- HAMMARÖ (1)
- HEBY (2)
- HEDEMORA (1)
- HELSINGBORG (3)
- HUDDINGE (4)
- HUDIKSVALL (1)
- HULTSFRED (1)
- HYLTE (1)
- HÄLLEFORS (1)
- HÄRNÖSAND (4)
- HÄSSLEHOLM (3)
- HÖGANÄS (3)
- HÖRBY (2)
- HÖÖR (1)
- JOKKMOKK (1)
- JÄRFÄLLA (1)
- JÖNKÖPING (6)
- KALMAR (9)
- KARLSKOGA (1)
- KATRINEHOLM (4)
- KLIPPAN (1)
- KRAMFORS (1)
- KRISTIANSTAD (5)
- KUMLA (2)
- KUNGSBACKA (4)
- Kurser Utbildning (99)
- KÄVLINGE (1)
- KÖPING (1)
- LAHOLM (1)
- LANDSKRONA (1)
- LERUM (1)
- LESSEBO (1)
- LIDINGÖ (2)
- LIDKÖPING (2)
- LINKÖPING (14)
- LJUNGBY (1)
- LOMMA (2)
- LULEÅ (2)
- LUND (3)
- LYSEKIL (1)
- MALMÖ (13)
- MARK (1)
- MARKARYD (1)
- MOTALA (2)
- MÖLNDAL (3)
- MÖRBYLÅNGA (1)
- NACKA (2)
- NORDANSTIG (1)
- NORRKÖPING (11)
- NORRTÄLJE (2)
- NYBRO (1)
- NYKÖPING (2)
- NÄSSJÖ (4)
- OVÅRD (73)
- PAJALA (2)
- PITEÅ (4)
- ROBERTSFORS (1)
- SALA (2)
- SIMRISHAMN (2)
- SJÖBO (1)
- SKELLEFTEÅ (3)
- SKÖVDE (5)
- SOLLEFTEÅ (3)
- SOLLENTUNA (3)
- SOTENÄS (1)
- STAFFANSTORP (2)
- STENUNGSUND (1)
- STOCKHOLM (38)
- STRÄNGNÄS (2)
- STRÖMSUND (1)
- SUNDBYBERG (3)
- SUNDSVALL (5)
- SVEDALA (1)
- SÄFFLE (1)
- SÄVSJÖ (1)
- SÖDERTÄLJE (1)
- SÖLVESBORG (1)
- TANUM (1)
- TIBRO (1)
- TIERP (1)
- TIMRÅ (1)
- Tips i vården (63)
- TJÖRN (2)
- TORSÅS (1)
- TRELLEBORG (3)
- TROLLHÄTTAN (1)
- TÄBY (1)
- ULRICEHAM (1)
- UMEÅ (4)
- UPPLANDS BRO (1)
- UPPLANDS VÄSBY (1)
- UPPSALA (16)
- UPPVIDINGE (1)
- VADSTENA (1)
- VARBERG (4)
- VELLINGE (1)
- VETLANDA (1)
- VÄNNÄS (1)
- VÄRMDÖ (1)
- VÄRNAMO (3)
- VÄSTERVIK (4)
- VÄSTERÅS (4)
- YSTAD (1)
- ÅNGE (1)
- ÅSELE (1)
- ÅSTORP (3)
- ÅTVIDABERG (1)
- ÄLVKARLEBY (1)
- ÄLVSBYN (1)
- ÄNGELHOLM (1)
- ÖREBRO (2)
- ÖRKELLJUNGA (1)
- ÖRNSKÖLDSVIK (4)
- ÖSTERSUND (2)
- ÖSTHAMMAR (1)
- ÖVERTORNEÅ (1)
Arkiv
Länkar
- Aleris
- Demensbutiken
- Hip Saver
- Massagebehandlingar, kurser, utbildningar
- Mentex Terapimaterial i demensvården
- Stöd mitt projekt för föräldralösa barn i Zimbabwe
- Villa Högbrunn för nyinsjuknade utan biståndsprövning
RSS
Besöksstatistik
TID SEN BLOGGSTART
