Varje år förekommer det flera större skallgångar efter dementa äldre. De kan löpa stor risk att skada sig, särskilt om de går vilse i kallt vinterväder. På sistone har ändå allt fler anhöriga börjat förebygga sådana här situationer med hjälp av ny övervakande teknik. Problemet är bara att den kan vara integritetskränkande.

Tiina Teivainen är rådgivare vid Helsingfors stad och känner väl till tekniska övervakningslösningar för äldre. En populär lösning är ett armbandsur som har koll på var användaren rör sig.

-  Den fungerar via satellit. Man kan göra en virtuell gräns för användaren så att han eller hon till exempel kan gå till butiken och tillbaks, men inte utanför det avgränsade området. Då alarmerar den till de anhöriga och de kan sedan lätt kolla var personen finns via en karta på internet.

Åtminstone hundratals personer runtom i Finland har under senare år skaffat teknisk övervakning till sina dementa anhöriga - allt från GPS-spårare till övervakningskameror.

Äldre personer Svenska Yle talat med är ändå av olika åsikt om sådan här övervakning. En del tycker att den är bra eftersom den ökar tryggheten, medan andra anser att den kränker privatlivet. En 93-årig man konstaterade till exempel att han nog inte skulle vilja ha en kamera i nacken hela tiden och att man måste få åldras med äran i behåll.

Hur man hanterar övervakningen är en viktig fråga eftersom befolkningen åldras och om femton år beräknas dubbelt så många finländare ha demens som i dag. Men då det gäller teknisk övervakning av dementa så är lagstiftningen i dag oklar.

Social- och hälsovårdsministeriet håller ändå på att ta ställning i frågan, med sikte på ett nytt lagförslag nästa år. Socialrådet Viveca Arenius säger att övervakning i princip är en god sak, men att det finns vissa förbehåll.

- Man måste kunna garantera rättsskyddet för var och en i en sådan här situation där du inte själv kan ta ställning till din situation utan nån annan ska göra det.

Det är ännu öppet vem som ska kunna besluta om teknisk övervakning av dementa.

Verksamhetsledaren Susann Mörck vid Alzheimer Centralförbundet vill att personen själv ska fatta beslutet innan han eller hon blir allvarligt dement. Det kan ske via ett såkallat vårdtestamente som anhöriga sedan förvarar, föreslår hon.