Carema låter dementa ligga hjälplösa och
ensamma

Chefen förnekar

Enhetschefen på vårdboendet, Elin Rundqvist, förnekar i SVT
scenariot och säger att de dessutom alltid ringer in vikarier.
I ett brev till personalen angående att många anställda varit sjuka skriver hon dock:
"Det finns inte pengar till detta, så i fortsättningen kommer vi inte att kunna ersätta första sjukdagen!"
Vallentuna kommun ska utreda om det finns tillräckligt med personal:
- Detta bekymrar mig jättemycket, säger socialchef Gunnel Orselius-Dahl (FP) i
Vallentuna till "Rapport". Sen kan jag då tycka att en person ensam så länge
inte är bra. Men där måste vi ta upp ett nytt samtal med entreprenörerna och det
handlar ju om alla våra boenden.

Ökade sin vinst

I söndagens Dokument inifrån i SVT frågade man sig om
kvalitetsbristerna kan ha samband med de bonus- och aktieprogram Carema haft för
cheferna.
Samtidigt som det kommer
rapporter om underbemanning inom vården på olika ställen hos Carema har
verksamhetschefer fått bonusar om de lyckats hålla ner kostnaderna.
Företaget har dessutom ökat sin nettovinst med
mellan fyra-fem gånger på tre år, enligt Dagens Nyheter.
Expressen.se skrev på tisdagen om en 69-årig
kvinna i Västerås som i flera månaders tid sökte hjälp på Carema vårdcentral på
Vallby för sina besvär utan att det upptäcktes att hon hade utbredd
lungcancer.

 "Störning i hippocampus rytmer kan vara en potentiell orsak till patologiska tillstånd som epilepsi, schizofreni eller minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom", säger Dietmar Schmitz, samordnare för NeuroCure Excellence Cluster. Det är därför resultat som nu publiceras också utgör en grund för forskning kring framtida metoder för klinisk behandling.  

c

Beslutet är delvis en konsekvens av debatten om tillståndet
på Caremas äldreboenden. Men Soc stöder sig också på reaktionerna från en
webbenkät, där tusentals anhöriga och personal har berättat om sina erfarenheter
av äldrevård. Dessutom har myndigheten gjort en stor tillsyn där man upptäckte
flagranta fall av personalbrist.
Bindande regler låter spontant bra.
Kommuner har ofta snålat och vinstkraven bland privata utförare gör inte
situationen bättre, som bekant. Men det lär bli komplicerat.
Soc tänker sig inte generel-la regler, typ "Tre
personal på tio dementa". Det blir för fyrkantigt.
Nej, man vill att socialnämnderna ska göra mer
individuella bedömningar.
I dagsläget
säger nämnderna bara: "Kalle har rätt till demensboende. Beslutat!"
I fortsättningen måste man bli mer konkret:
"Kalle har de här behoven. Då behövs så här mycket personal."
Ett problem med det är att dementas tillstånd
försämras. Ibland snabbt. Efter ett tag kommer nog Kalle att ha helt nya, och
garanterat större, behov. Hur ska det åtgärdas?
Jo, säger Socialstyrelsens Anders Printz,
socialnämnderna måste göra upp- följningar av Kalles behov.
Hm!
När jag jobbade inom den kommunala äldrevården,
fanns det vårdbedömare som bestämde vilka behov patienter hade. Och med ojämna
mellanrum gjordes det vårdtyngdsbedömningar för att avgöra hur mycket personal
vi borde vara.
Det var intressant, som
kuriosa.
Bemanningen förändrades ju
inte.
Och alla patienter fick samma
basala vård, vare sig de hette Kalle eller något annat. Mer än så hade vi inte
tid till.
Så en vårdverklighet där
socialnämnder ständigt ränner runt på äldre- boendena och delar ut mer personal
känns inte helt diskbänksrealistiskt.
Nå, vem vet, kanske kommer Socialstyrelsen att
slå världen med häpnad, med listiga regler och ännu listigare
sanktioner.
Men om kommunerna
börjar följa dessa
nya, stränga regler:
T ill vilket pris sker det?
Reglerna ska ju bara gälla demensboenden, inte
andra äldreboenden.
Man kan ana risken
att personalresurserna flyttas från äldreboendena till de reglerade
demensboendena. Eller att alla demensboenden mystiskt döps om till
äldre-boenden...
Anders Printz
säger att reglerna senare kan komma att gälla
all äldrevård.
Finemang -
men HVB- hemmen, då? Där bor sköra ungdomar som är lika utsatta som dementa
åldringar, och där har enorma missförhållanden avslöjats av
Socialstyrelsen.
Bör inte
bindande regler om bemanning utifrån de
boendes behov
införas även där?
Vi kan inte bara reglera den del av vård- och
omsorgssektorn som ofta är i fokus därför att stora delar av befolkningen, och
därmed politikerna, är engagerad i den. Och det finns rimligen en fara för att
resurser sugs dit från mindre populära delar.
Visst, Socialstyrelsen måste börja någonstans.
Någonstans är bättre än ingenstans. Men vi får inte glömma resten.
1998, efter en debatt om vanvård inom
äldreomsorgen, kom L ex Sarah. Det är den
ypperliga lag som tvingade äldrevårdspersonal att rapportera
missförhållanden.
Först i år
började den omfatta barnen på HVB-hem. Det tog alltså 13 år. Något att tänka på
nästa gång det larmas om brister i äldrevården.
ledarskribent

AFTONBLADET Publicerad: 2011-11-09

Långa studier halverar
risken för demens

 

Foto: Colourbox

Studera länge – minst fem år efter gymnasiet.

Då halveras risken för att bli dement.

Det visar en ny stor svensk studie.

I den färska studien från Karolinska institutet i Solna har 3 436 personer över 65 år från Stockholm, Göteborg och delar av Finland ingått.

219 av dem utvecklade demens.

Men bland dem som hade gått gymnasiet och fem års eftergymnasial utbildning var risken för att utveckla demens bara fyrtio procent så stor jämfört med dem som endast genomgått grundskolan.

Många orsaker varför

Att demensrisken minskar med högre utbildning är välkänt sedan början av 1990-talet. Anledningarna tros vara många. Främst att utbildning ofta innebär en relativt hög socioekonomisk status.

– Utbildning indikerar en livsstil som generellt innebär mindre tobak, alkohol, fetma och diabetes, säger en av forskarna bakom studien, Laura Fratigilioni, professor vid Aging research center, Karolinska institutet.

Dessutom vet man att hjärnan faktiskt är formbar. Fratigilioni refererar till en studie som visar att om man tränar intensivt under tre månader, ökar volymen av den del av hjärnan som styr fysisk aktivitet.

Hjärnan kan ändra form

– Hjärnan är plastisk.  Utbildning har att göra med mentala aktiviteter. Reserven i hjärnan som ger möjlighet att kompensera för skador tycks öka av utbildning. Hur det går till, om andra delar av hjärnan aktiveras enklare eller om fler neuroner bildas, vet man inte.

Hon påpekar att man inte behöver känna sig nedslagen bara för att man inte är ett akademiskt högdjur.

– Risken för demens minskar på samma sätt om man i medelåldern har ett jobb som kräver hög mental kapacitet. Och det behöver inte ens vara ett speciellt akademiskt jobb, utan kan även vara ett praktiskt.

Kompenserar för riskgen

Det nya med den svenska studien är att man studerat en vanlig gentyp som ger drastiskt ökad demensrisk.

En fjärdedel av alla medelålders personer bär på denna speciella gen, apolipoprotein E eller APOE, som normalt ger fördubblad risk för att utveckla demens.

De som bara gått grundskola och som bär på APOE har har en tredubblad risk för att bli dementa jämfört med medelbefolkningen, visar studien. Har man däremot studerat minst åtta åt utöver grundnivå, är risken i princip lika stor som för normalbefolkningen, trots att man bär på APOE.

– Det är väldigt positivt att vi kan visa att man kan påverka sina liv till det bättre, trots att man bär på en genetisk sårbarhet, säger Laura Fratigilioni.

Den svenska studien publiceras i brittiska tidskriften Neurobiology of Aging.

Lisa Röstlund