I den färska studien från Karolinska institutet i Solna har 3 436 personer över 65 år från Stockholm, Göteborg och delar av Finland ingått.

219 av dem utvecklade demens.

Men bland dem som hade gått gymnasiet och fem års eftergymnasial utbildning var risken för att utveckla demens bara fyrtio procent så stor jämfört med dem som endast genomgått grundskolan.

Många orsaker varför

Att demensrisken minskar med högre utbildning är välkänt sedan början av 1990-talet. Anledningarna tros vara många. Främst att utbildning ofta innebär en relativt hög socioekonomisk status.

– Utbildning indikerar en livsstil som generellt innebär mindre tobak, alkohol, fetma och diabetes, säger en av forskarna bakom studien, Laura Fratigilioni, professor vid Aging research center, Karolinska institutet.

Dessutom vet man att hjärnan faktiskt är formbar. Fratigilioni refererar till en studie som visar att om man tränar intensivt under tre månader, ökar volymen av den del av hjärnan som styr fysisk aktivitet.

Hjärnan kan ändra form

– Hjärnan är plastisk.  Utbildning har att göra med mentala aktiviteter. Reserven i hjärnan som ger möjlighet att kompensera för skador tycks öka av utbildning. Hur det går till, om andra delar av hjärnan aktiveras enklare eller om fler neuroner bildas, vet man inte.

Hon påpekar att man inte behöver känna sig nedslagen bara för att man inte är ett akademiskt högdjur.

– Risken för demens minskar på samma sätt om man i medelåldern har ett jobb som kräver hög mental kapacitet. Och det behöver inte ens vara ett speciellt akademiskt jobb, utan kan även vara ett praktiskt.

Kompenserar för riskgen

Det nya med den svenska studien är att man studerat en vanlig gentyp som ger drastiskt ökad demensrisk.

En fjärdedel av alla medelålders personer bär på denna speciella gen, apolipoprotein E eller APOE, som normalt ger fördubblad risk för att utveckla demens.

De som bara gått grundskola och som bär på APOE har har en tredubblad risk för att bli dementa jämfört med medelbefolkningen, visar studien. Har man däremot studerat minst åtta åt utöver grundnivå, är risken i princip lika stor som för normalbefolkningen, trots att man bär på APOE.

– Det är väldigt positivt att vi kan visa att man kan påverka sina liv till det bättre, trots att man bär på en genetisk sårbarhet, säger Laura Fratigilioni.

Den svenska studien publiceras i brittiska tidskriften Neurobiology of Aging.