Äldrenämnden i Västerås inväntar nu Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning.

– Dementa ska inte lämnas utan tillsyn. Vi måste ta med dessa aspekter i kommande upphandlingar. Men vi har inte så mycket pengar heller, säger Carin Lidman (S), äldrenämndens ordförande.

Enligt Carin Lidman ställer även lokalerna till problem.

– Det är inte bra att ha demensboenden i vanliga bostadshus. Där går det inte att lösa bemanningen på ett bra sätt.

Ett aktuellt exempel är vårdbolaget Carema som driver demensboende i tre våningar på Pettersberg.

– Där har vi nu krävt att de två som jobbar natt ska vara placerade på varsin avdelning för att ha kontinuerlig tillsyn av de boende vilket inte fanns förut, säger Carin Lidman.

Enligt Carin Lidman kan det bli aktuellt att se över ersättningen till både privata och kommunala vårdgivare.

– Det kan inte fortgå så här. Det måste vara säker bemanning där de dementa inte låses in.Hanna Oscarsson

–Man kan ifrågasätta om det finns tillräckligt med personal på nätterna, säger Yvonne Winroth, strateg vid sociala nämndernas stab, som ligger bakom kartläggningen.

I Västerås är det inte ovanligt att en person ansvarar för över 20 dementa nattetid.

–Schemaläggningen sker ganska traditionellt. Den bör i stället anpassas efter vad verksamheten behöver, säger Yvonne Winroth.

På kommunala Pilfinks-gården tar två personer hand om sex olika avdelningar med 47 dementa nattetid.

–Vi har gjort den bedömningen att det är så pass lugnt att det går bra. Liten bemanning på natten ger också mer bemanning på dagen. Det gäller att använda de ekonomiska ramarna så smart som möjligt, säger Sofia Ekman, enhetschef vid Pilfinksgården. Fick man önska skulle man givetvis ha mer personal.

På Södergårdens grupp-boende, som drivs av privata vårdbolaget Attendo, ser en anställd till 18 boende på tre olika våningsplan. En så kallad ”springare” från ett intilliggande äldreboende finns också tillgänglig under natten.

–Grundbemanningen är en och en halv personal. Så har det varit i en herrans massa år och det har fungerat hittills, säger Elisabeth Lindberg, avdelningschef för Södergårdens gruppboende.

Där liksom på de flesta andra demensboenden finns det möjlighet att ta in extra personal vid speciella tillfällen, till exempel när boende behöver nattvak vid livets slutskede.

–När man är dement händer det också att man periodvis blir stökig och aggressiv. Då tar vi alltid in extrapersonal, säger Elisabeth Lindberg.

Hittills har kommunens utredare inte fått in några uppgifter som tyder på att det inträffat allvarligare incidenter till följd av den låga nattbemanningen på stadens demensboenden.

–Inte vad jag känner till, men bemanningen bör ses över, säger Yvonne Winroth.

Det är förbjudet att låsa in de boende, och det har gjorts en genomgång av hur dörr-låsen ser ut på boendena. Många lägenhetsdörrar har redan fått så kallade hotellås, dörrar som är låsta utifrån men går att öppna inifrån utan nyckel. Men för det mesta är dörrarna in till de olika avdelningarna fortfarande låsta och svåra att få upp för en dement person. Enligt Socialstyrelsen ska det finnas personal som ständigt kan ha koll på om någon boende vill gå ut.

På Pilfinksgården och Södergården har lägenheterna hotellås och övriga dörrar kodlås.

–Alla har inte förmåga att låsa upp kodlås. Vi har inte så mycket personal att man alltid ser ytterdörren, så är det. Men det är en avvägning man får göra, säger Sofia Ekman vid Pilfinksgården.

–Avdelningsdörrarna går direkt ut till branta trappor. Vi har inte vågat ta bort låsen än, men Västerås stad ska hjälpa oss med en lösning, säger Södergårdens Elisabeth Lindberg.

n Det hettade till ordentligt när socialnämnden hade sitt senaste sammanträde i Sundsvall.

Debatten gällde privatisering inom kommunens äldreomsorg. Den blågröna majoriteten har redan beslutat om att införa LOV (lagen om vårdval) inom hemtjänsten.

Detaljerna kring vilka krav man ska ställa på privata aktörer inom hemtjänsten är fortfarande oklara. Detta gäller dels krav på själva omsorgen men även förutsättningarna för personalen. Och man har bråttom, inom kortare tid än ett år ska förändringen vara genomförd.

Men man nöjer sig inte med detta. Om knappt tre år är det val igen. De blågröna är förstås inte säkra på om de fort­farande är i majoritet efter nästa val så man är mån om att få ut så mycket som möjligt av kommunens välfärdstjänster på marknaden innan dess.

Detta är en ideologisk fråga, inget annat.

De blågröna vill nu utreda möjligheten till konkurrens­utsättning inom flera av socialtjänstens områden. I det skriftliga beslutsunderlaget till sammanträdet säger nämnd­ens ordförande Else Ammor (M) att detta ska göras utifrån det besparingskrav som finns på nämnden, inget annat. Men på sammanträdet hävdar ­Anders Engqvist (MP) att det handlar om kvalitetshöjning, att det är syftet med att konkurrensutsätta. För övrigt kan sägas att Engqvist var den ende från högerkanten som yttrade sig i den ideologiska debatten. Om Centerns, Folkpartiets och Kristdemokraternas representanter, likt Else Ammor, vill konkurrensutsätta för att spara pengar, eller likt Anders Engqvist, vill höja kvaliteten vet vi inte. De röstade i alla fall enhälligt ja utifrån det skriftliga beslutsunderlaget.

Vi vet att det inte finns ett linjärt samband mellan kostnad och kvalitet. Det finns kostnadseffektiva verksam­heter med mycket hög kvalitet och vise versa.

Men man kan aldrig komma ifrån att en företagare alltid vill göra vinst på sin verksamhet. De riskkapitalbolag som äger lejonparten av de privata vårdbolagen i Sverige gör enorma vinster genom avancerad skatteplanering där skatte­medel förs ut ur landet till skatteparadis, allt för vinstmaximeringen.

Vänsterpartiet är det enda parti som klart och tydligt ­säger nej till att sälja ut välfärdstjänster på marknaden. Det finns inga belägg för att konkurrensutsättning vare sig blir billigare, bättre eller mindre byråkratisk. Däremot har man kunnat se en tendens till att det är kostnadsdrivande.

En högkvalitativ äldreomsorg med goda arbetsvillkor är vad vi eftersträvar.  En viktig pusselbit för att uppnå detta är ett ökat självstyre på de enskilda boendena eller i hemtjänstgrupperna. Hos personalen finns kunskap, kreativitet och empati. Egenskaper som kan frigöras i betydligt högre omfattning än i dag för att få en god, kostnadseffektiv omsorg av våra gamla i en verksamhet där personalens resurser tas till vara och utvecklas.

Annicka Burman

ledamot (V) socialnämnden

Christiane Rudiger

ersättare (V) socialnämnden