Bertil Stolt ägnar mycket av sin vakna tid åt sin mamma. Han kan inte lita på någon efter upplevelserna på Attendo cares Vintertullen.
I tre månader var mamman på Vintertullens äldreboende. Under den tiden hann hon vanvårdas så grovt att Bertil grät om kvällarna.
– Mamma är halvförlamad och gör på sig titt som tätt. Men de bytte aldrig blöja. Hon fick sitta med samma tills det började klia. Varje dag fick jag skrapa bort avföring från händerna på henne.
Vid ett annat tillfälle hade mamman suttit i sin bajsblöja hela dagen. När Bertil frågade varför fick han svaret att de inte hade tid att byta förrän efter middagen.
– Så de ville att mamma skulle sitta och äta i det skicket tillsammans med de andra vid matbordet
Till sist fick han nog och flyttade Astrid till ett annat äldreboende – Katarinagården. Han vågade inte berätta för personalen utan kom bara och hämtade henne.
– Jag var rädd för att de skulle utsätta mamma för repressalier.
Bertil Stolt får tårar i ögonen när han beskriver den värme han mötte på Katarinagården.
– Det var så varm stämning, så trevligt och fint. En underbar ledning som förde en öppen och ärlig dialog med de anhöriga och sina anställda. Mamma har trivts jättebra.
För ett år sedan fick han reda på att Katarinagården skulle upphandlas. I oktober i år kom chockbeskedet – Attendo ska ta över driften.
– Jag fick en chock. Den första tanken var: Hur lång tid har jag på mig innan jag måste flytta henne. Jag räddade mamma från vanvård men nu har de hunnit i kapp mig.
På Katarinagården finns en hel grupp med anhöriga som flyttat sina föräldrar från Vintertullen. Nu är de ordentligt oroliga.
– Attendo lovar guld och gröna skogar men håller ingenting. Det största intresset är att tillgodose riskkapitalisterna och aktieägarna, precis som Carema. Det finns en uppenbar risk att mamma kommer att vanvårdas igen.
Bertil Stolt har tittat på upphandlingen av Katarinagården.
– Företaget skryter med pubaftnar och danskvällar, men det viktigaste för den gamle är att det finns någon som håller en i handen, någon som tröstar, någon som förstår när man gråter i förtvivlan. Att någon byter blöja på en och ser till att man är hel och ren och att man inte stoppar bajshänder i ansiktet. Hur mäter man det i en bedömningsskala? Det finns inte i avtalen.
