Alla inlägg den 22 februari 2012

Av Tommy - 22 februari 2012 09:53

Galopperande kostnad för äldreomsorg utmaning för
politiker

Publicerat: lördag 18
februari kl 10:45
, Nyheterna P4 Sörmland

Äldre och handikappomsorgen i Katrineholms beräknas kosta 125 miljoner kronor
mer år 2020 jämfört med idag, enligt kommunens prognos. Ökningen innebär en
utmaning enligt kommunens politiska ledning.

Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, socialdemokraten Göran Dahlström,
säger i en kommentar att det både är dramatiska och skrämmande siffror, men inte
överraskande och att omfördelningen av resurser inte räcker till för att klara
ökningen.

Enligt Göran Dahlström står kommunen nu inför utmaningen att investera för
framtiden och samtidigt hålla ner kostnaderna.

Av Tommy - 22 februari 2012 09:51

Dementa ska inte flyttas

Publicerat: tisdag 21
februari kl 15:18
,

En demenssjuk kvinna i Borlänge fick vänta i två dagar innan hon fick träffa
läkare efter att hon drabbats av en hjärnblödning. Men anledningen till att
läkarvården dröjde, är att äldre svårt sjuka människor mår bättre av att vårdas
där de bor.

Tiden är viktig om man drabbas av en stroke, eller hjärnblödning. Så fort som
möjligt ska man till sjukhus. Men riktigt så enkelt är det inte om man är gammal
och multisjuk, alltså har fler än två diagnoser. Då kan istället besöket till
sjukhuset leda till att den gamle blir ännu sjukare, säger Kerstin Björke,
ansvarig sjuksköterska i Borlänge.
– Det är etiskt oförsvarbart att skicka
en multisjuk gammal människa till akuten för en stroke som vi vet att de inte
kan göra något åt, säger Kerstin Björke.

Trots att det bara är på sjukhuset som en hjärnröntgen kan göras samt att det
bara är där som rätt medicin finns så är det inte alltid det bästa alternativet.
En helhetsbild över den som drabbas måste göras för att rätt beslut ska tas,
säger Kerstin Björke. Flera sjuksköterskor har också berättat för Kerstin Björke
att de upplevt att akutbesöket många gånger lett till att den drabbade blir
sjukare än vad han eller hon var innan, säger Kerstin Björke.
– Det är
fruktansvärt hur gamla förvirrade människor mår när de kommer till den bullriga
miljö som ett akutbesök innebär, säger Kerstin Björke.

Av Tommy - 22 februari 2012 09:49

Parrelation viktig vid demenssjukdom

Makars samarbete har stor betydelse för att minska effekterna av demenssjukdom i det vardagliga livet.

Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en vårdrelation där den friska vårdar den som insjuknat. Men det stämmer inte alltid. Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, vid LiU visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.

– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar Ingrid Hellström, som är sjuksköterska och forskare på CEDER.

Par där den ene drabbas av en demenssjukdom har ofta en lång och stark relation. De kan ha levt tillsammans i upp till 60 år och delar minnen och vanor i vardagslivet.

– När minnet börjar svikta för en av makarna samarbetar de för att få vardagen att fungera, säger Ingrid Hellström.

Hon har tidigare intervjuat tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom och följt dem i ett och ett halvt år. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par där den ena maken är i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.

– Vi kommer att följa dem i upp till fem år, eller så länge vi kan, för att se hur parrelationen påverkar upplevelsen av demenssjukdomen och hur den förändras efter hand som sjukdomen förvärras, säger Lars-Christer Hydén som är professor i socialpsykologi och forskningsledare för CEDER.

Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I varje par intervjuas och videofilmas bägge makarna både på kliniken och i hemmet.

– Ofta ses den som har en demenssjukdom snarare som ett problem än en tillgång i vardagslivet, men vi menar att den som insjuknat fortsätter att fylla en viktig funktion för den anhörige, säger Elin Nilsson som är doktorand i socialt arbete på CEDER och arbetar med studien.

Hon påpekar hur viktig parrelationen är och att det stöd makarna får utformas så att deras relation förstärks.

– En parrelation som inte fungerar kan leda till stora svårigheter, depressioner och andra sjukdomar.

CEDER är ett forskningsprogram vid Avdelningen hälsa och samhälle som lyfter fram de demenssjukas erfarenheter, kunskap och handlingsförmåga. Programmet finansieras de första sex åren av Riksbankens Jubileumsfond. Studien om parrelationer ingår i ett delprogram med forskning om livet som demenssjuk.


       Birgitta Weibull       2012-02-21    

Av Tommy - 22 februari 2012 09:46

Minneslådor som ska locka till prat

En pärestöt, gruelampa eller gammaldags skrillor. Det finns många saker som kan väcka minnen hos dem som bor på äldreboenden. Det krävs inte mycket för att väcka minnen. Ett glas eller ett saltkar som fanns i många hem eller en bok om programmet Hylands hörna kan vara mer än nog för att tända en glimt i ögat hos äldre.HD/NST Emil Langvad


Bjuv.   Sedan en tid tillbaka har Kultur i vårdens Karin Olsén efterlyst prylar att lägga i minneslådor. Tanken är att lådorna ska kunna lånas av äldreboendena för att locka till samtal med äldre eller dementa personer. Förebilden finns i Helsingborg där man har närmare tjugo lådor med olika teman. Denna veckan överlämnade Lions club i Bjuv fem lådor med innehåll till Kultur i vården.

– Det behöver inte vara så komplicerat. Det är så små medel som ska till så man behöver egentligen inga lådor. Men de skapar en genväg. Det behöver inte bli någon dialog, men det skapar en go magkänsla hos de äldre, säger Karin Olsén.

Exakt hur systemet med minneslådor ska fungera är inte klart. Kanske kommer de stå på biblioteket så att kommunens vårdboenden kan ha ett lånekort och låna lådor på samma sätt som andra lånar böcker. Eller så kan lådorna stå på de olika boendena och rotera med jämna mellanrum.

– Det viktiga är att lådorna kommer ut och inte fastnar på ett ställe, säger Karin Olsén.

Lions club Bjuv fick frågan om de ville bidra med pengar till lådorna, men i stället beslutade de att samla in saker så att de kunde överlämna fem kompletta lådor med innehåll.

– Jag har varit runt på loppis och på Framtid i Helsingborg och hittat saker, berättar Göran Olsson som är president i klubben.

Bland annat finns en gammeldags locktång, äldre bakredskap, en pärestöt och gamla skridskor som ska hamna i lådorna.

hd.se/emma-lind/" href="/emma-lind/">Emma Lindemma.lind@hd.se042-489 94 32

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards