Om ”Beteendeproblem och psykiska störningar vid demenssjukdom” talar sjuksköt. Eva Granvik från kunskapscentrum, kognitiv medicin. Lokal: Almgårdens servicehus Vellinge. Entré 30 kr, medl. gratis. Kaffe ingår. Arr. Vellinge Demensförening
Alla inlägg den 8 februari 2012
Hälso- och sjukvårdsstrukturen förändras i Stockholms läns landsting med allt fler vårdgivare. Detta ställer ökade krav på tydliga avtal, men också på att uppföljningen och granskningen utvecklas.
Stockholms läns landsting har i arbetet med strategin och handlingsplanen även anlitat extern kompetens från andra verksamheter, däribland Ekonomistyrningsverket, revisionsbyrå, vårdgivare och akademi.
I strategin anges tre viktiga mål för uppföljningen och granskningen i hälso- och sjukvården i Stockholms län:
• Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning på systemnivå ska säkerställa en god vård i länet.
• Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt avtal och gällande lagstiftning.
• Inga oegentligheter med skattebetalarnas pengar får förekomma i Stockholms läns landsting – nolltolerans gäller.
I handlingsplanen anges vilka konkreta aktiviteter som ska genomföras under de kommande åren för att målen ska uppfyllas. Aktiviteterna avser olika områden, från hur medarbetarna i hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska förhålla sig till leverantörerna till hur olika rapporteringsverktyg ska kunna användas systematiskt för att upptäcka eventuella avvikande mönster i registreringen hos vårdgivarna.
Uppföljningen och granskningen ska leda till att oegentligheter upptäcks men ska också verka i preventivt syfte så att oegentligheter inte uppstår. Vårdgivarna har här en viktig roll och ett eget ansvar att utveckla internkontrollen i sin verksamhet. Olika typer av revisioner utgör också ett viktigt verktyg för att kontrollera verksamheter där brister misstänks.
Vår erfarenhet hittills är att en utvecklad uppföljning och granskning ställer krav på juridisk tydlighet i avtalen. När vårdgivare av olika skäl fått sina avtal uppsagda – i vissa fall även polisanmälts – har detta vid flera tillfällen lett till långdragna juridiska processer, där utfallet inte alltid varit självklart. Det är vår övertygelse att det förutom tydligare avtal också behövs en mer tydlig rättsprocess, särskilt utifrån perspektivet att vårdgivarna ska behandlas rättssäkert.
Under senare tid har kvaliteten i omsorgsvården och hälso- och sjukvården diskuterats, bland annat genom mediernas rapportering av så kallade vårdskandaler. Stockholms läns landsting har under senare år sagt upp avtal med ett antal vårdgivare som en konsekvens av att dessa inte uppfyllt kraven i avtalen.
Den vård som vårdgivarna levererar i Stockholms läns landsting är överlag av god kvalitet. Den mer utvecklade uppföljningen och granskningen innebär dock att fler avvikelser upptäckts. Detta är i grunden bra och visar att uppföljningen och granskningen fungerar.
Vi menar att en väl utvecklad uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården är nödvändig för att garantera att invånarna får den vård de har rätt till. Därför fortsätter vi att utveckla uppföljningen och granskningen av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting.
Rökning dödar, brukar cigarrettpaket påminna om. Till det kan läggas att vanan påskyndar demens hos män. Det visar en brittisk studie av tusentals män och kvinnor, som övervakats från medelålder till tidig ålderdom.
Icke-rökare jämfördes med rökare. I den senare gruppen drabbades män av försämrade värden på alla intellektuella områden utom ordförråd. Rökande kvinnor utvecklades inte på annat sätt än icke-rökande, intellektuellt sett.
Det är en gammal misstanke att rökning kan leda till demens, men rökarnas kortare liv och sämre hälsa gör det svårt att mäta och jämföra.
Den här aktuella analysen bygger på 5099 män och 2137 kvinnor, som undersöktes första gången 1997-99. Vid starten var genomsnittsåldern 56 år. Undersökningen upprepades 2002-4 och 2007-9, för att forskarna skulle kunna följa utvecklingen.
Egentligen delades de undersökta personerna in i tre grupper: rökare, före detta rökare och personer som inte rökt. Det visade sig att det lönade sig att sluta röka. Män som hade slutat röka tio år före den första undersökningen åldrades på samma sätt som ickerökarna.
Ju senare en man hade slutat röka, desto mer påminde hans utveckling om den manlige rökarens förluster av kognitiv förmåga. Den mättes bland annat som minne, ordförråd och en del färdigheter.
Alla data i undersökningen fanns i Whitehall II-undersökningen, som synade brittiska tjänstemän.
Om ”Beteendeproblem och psykiska störningar vid demenssjukdom” talar sjuksköt. Eva Granvik från kunskapscentrum, kognitiv medicin. Lokal: Almgårdens servicehus Vellinge. Entré 30 kr, medl. gratis. Kaffe ingår. Arr. Vellinge Demensförening
Posted at tors, 02/02/2012 - 13:12
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 |
5 |
|||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | |||||||
|