Stockholms stad har dålig koll på privat äldreomsorg

1 Kommentar

2012-02-01 Stadsdelsnämnderna i Stockholms stad har inte tillräcklig kontroll över privata företag inom äldreomsorgen. Stadsrevisionen har undersökt tre stadsdelar och kommit fram till att nämnderna inte vet om de äldre får den omsorg och den rehabilitering som de har rätt till.

Maten ger livsglädje för äldre

 

 

<7GT_Bildrubrik>Vilar middag.</7GT_Bildrubrik> Katten Sigge bor också på Iliansgården och gör sitt för att skapa en hemtrevlig stämning.

Foto: Tommy Söderlund

+ Visa bildinformationBild: 1/5

Fakta

Demenssjukdom
Demens är ett syndrom (en samling symtom) som kan innebära försämring av minne och logiskt tänkande. Då kan det hända att den dementa inte kan sköta sina dagliga rutiner eller inte längre hittar hem.

De flesta fall av demens drabbar äldre personer. Bland människor över 80 år räknas demens som en folksjukdom och man räknar med att var femte person över 80 år har drabbats av någon typ av demenssjukdom.

Källa: Wikipedia

Det har rapporterats mycket om vanförhållanden inom äldreomsorgen på sistone.

Men på Iliansgården i Hemse öppnar man dörrarna för att visa en helt annan bild - där de boende har det bra och boendet rent av kan komma att vinna pris för maten som serveras där.

- Jag älskar det här jobbet, säger Inga-Maj Nyman, aktiverare.

Det är torsdag och i köket lagar boende och personal lunch tillsammans, "Mormors soppa" står på menyn och här är maten så bra att man nu har nominerats till tävlingen Arlas guldko, som kallas matbranschens oscar. Man är nominerad i kategorin "Bästa seniorservering".

Vana handlag
- Mormors soppa är ett recept jag lärt mig av min mormor Bertha från Finland, säger Ann Erlandsson.

Hon arbetar som vårdare och hjälper till med att skära upp morötter, palsternackor och andra rotfrukter. Aina Wahlby som bor på äldreboendet Iliansgården hackar med ett vant handlag.

- Sånt här har man gjort sedan barndomen. Det är väl inget särskilt med det, säger hon.

Men det är just vad det är. För närmare åtta år sedan började man att laga maten själva på det här äldreboendet, som har inriktning mot demensvård.

- Vi lägger upp det så att de boende alltid är med. Det är vårt sätt att arbeta och det gör att man känner ett värde i vardagen, säger Inga-Maj Nyman.

Doftar gott
Det doftar gott när Mormors soppa lagas och i en annan del av boendet bakar man kanelbullar. Allt för att det ska kännas så hemtrevligt som möjligt och på en soffa har katten Sigge kurat ihop sig för en middagslur.

- Matlagningen sitter i ryggmärgen på många av de äldre, särskilt kvinnorna. Den här generationen är inte van att äta färdiglagad portionsförpackad mat och har man varit bondmora hela sitt liv så är det här en del av vardagen, säger Inga-Maj Nyman.

Matlagningen har blivit ett sätt att hänga upp tillvaron, något som är särskilt viktigt på ett boende inriktat på vård av dementa. På Iliansgården har maträtterna blivit ett sätt att hålla reda på dagarna, något som hjälper boende som har olika demenssjukdomar. På torsdagar lagar man soppa.

- Det hjälper till att hålla reda på dagarna. Vi kan aldrig bota någon, men det här skapar ro och balans. Det handlar inte bara om att laga näringsriktig mat, det skapar en hemtrevlig känsla och ger lugn till de boende, säger Inga-Maj Nyman.

Föregångare
Iliansgården består av avdelningarna Solrängi, Ängstäppan och Åkerlyckan. Man är det enda äldreboendet på Gotland där både personal och boende deltar i matlagningen.

- På vissa äldreboenden lagar man maten, men det är bara vi som gör på det här sättet, säger Agnethe Näslund som är chef för boendet.

Nominerad för pris
Många i personalen har upprörts över de vanförhållanden på äldreboenden som uppdagats under senare tid.

- Man tar illa vid sig när man hör om det, så det kan vara på sin plats att någon berättar om att det inte är så överallt, säger Inga-Maj Nyman.

Den 11 april kan man rent av vinna pris för sin matlagning, då utses vinnaren av Arlas guldko.

Lurad kvinna kan bli av med gården

Tingsrätten i Jönköping avgör i mars om gåvobrevet är
giltigt. Foto: Maria Rymell/Sveries Radio

Polisen och hans fru utreds för brottet grovt ocker, för att ha förmått den
dementa kvinnan att skriva ett gåvobrev på gården. Samtidigt pågår en tvist om
ifall gåvobrevet är giltigt eller inte. Den ska avgöras i Jönköpings tingsrätt i
mars.

Det är överförmyndaren och den dementa kvinnans förvaltare som har stämt
polisens fru och kräver att gåvobrevet ska förklaras ogiltigt. Polisens fru som
fått gården hävdar å sin sida att gåvobrevet ska gälla.

I ett läkarintyg till Jönköpings tingsrätt skrivs att den 80-åriga kvinnan är
dement, inte har förstått vad hon har skrivit under och inte kan svara emot,
utan bara gör som folk säger till henne.

Den gode mannen säger att kvinnan är mycket givmild och lättledd, och hon
minns inte idag att hon ska ha ändrat testamentet eller gett bort fastigheten
som är 65 hektar stor.

I stämningsansökan från överförmyndaren beskrivs också hur polisen och hans
fru hämtade kvinnan från äldreboendet och körde henne till en advokatbyrå för
att skriva under ett gåvobrev på gården och till en begravningsbyrå för att
ändra testamentet. Bakom ryggen på kvinnans gode man.

Det var sedan gode mannen som upptäckte gåvobrevet och testamentet, när hon
såg räkningen räkning på upprättandet, och slog larm till överförmyndaren.

Då beslutade tingsrätten att sätta den dementa kvinnan under förvaltare
omedelbart, efter läkarundersökning, för att skyddas.

När gåvobrevet skrevs hade kvinnan "bara" en god man. Då hade hon formell
rätt att själv skriva under papper. Det kan hon inte längre när hon nu står
under förvaltare.

Carema-chef avgår efter vårdskandal

Inrikes - Stockholm- Anmäl nyheten

Efter rapporterna om vanvård vid det Caremadrivna äldreboendet Linnegården på Östermalm i Stockholm avgick chefen för boendet på tisdagen, skriver DN.
Bland annat ska en vikarie utan vårdutbildning ha lämnats att ansvara för 15 psykiskt sjuka boende, uppger tidningen.

Årsmöte – Tema: En äldreomsorg som utgår från äldres behov

”DET MEST UNDERBAR”A. Professor Yngve Gustafson, Umeå universitet, säger att ”det mest underbara” är att många äldre, trots sjukdom och lidande, har förmågan att finna glädje och livskvalitet.

Foto: KENNETH SANDELIN

UMEÅ Åldersdiskriminering och ökad risk att drabbas av stroke, depressioner och höftfrakturer i norra Sverige.
Men också många äldre som har stor livsglädje.
Gerda-projektet visar både det goda åldrandet och allvarliga hot mot gamlas hälsa.

Gerda, ett tvärvetenskapligt projekt som omfattat ett 40-tal forskare vid Umeå universitet och norra Finland, har presenterat flera rön som fått stort genomslag sedan starten för tio år sedan.
Bland annat:
* Gamla människor i norra Sverige löper större risk att drabbas av stroke, demens, depression och höftfrakturer än i södra Sverige.
* Många äldre är diskriminerade av både sjukvård och politiker.
* Det är stor risk att man missar allvarlig näringsbrist hos äldre med övervikt
Totalt har projektet, som hade sin slutkonferens i Umeå på torsdagen, resulterat i 14 doktorsavhandlingar och ett 60-tal vetenskapliga rapporter.
– Syftet med Gerda-projektet har varit att studera det goda åldrandet, men också identifiera hoten mot detsamma, förklarar professor Yngve Gustafson, Umeå universitet.
Vanligare i länet
Något som överraskat forskarna är att demens och depressioner ökat ”väldigt snabbt” i Västerbotten i jämförelse med södra Sverige.
Höftfrakturer är också betydligt vanligare i länet.
– Resultaten har chockerat oss. Det här kan bero på genetiska faktorer eller D-vitaminbrist på grund av mörkret. Man kan också tänka sig att mörkret påverkar depressioner, säger Yngve Gustafson.
Under Gerda-projektets tio år har forskarna byggt upp tre databaser som omfattar cirka 15 000 äldre personer i Västerbotten och Österbotten i Finland. Materialet kommer nu att ligga till grund för fortsatt forskning.
– Databasen är världs-unik. Jag tror att vi kommer att få oerhört många nya spännande resultat i framtiden, säger Yngve Gustafson.

FAKTA
ÄLDRESTUDIERNA I LÄNET FORTSÄTTER 2012
* Gerda, Gerontologisk databas och resurscentrum, är ett samarbete mellan universitet och högskolor i Umeå och Vasa i Finland.
* Projektet har finansierats mestadels av EU, men även av olika myndigheter i Sverige och Finland.
* Slutkonferens med 400 deltagare hölls vid Umeå universitet på torsdagen.
* Även om Gerda som ett EU-finansierat projekt nu avslutas fortsätter forskningen, bland annat kommer ett par hundra hembesök att göras i länets fjällkommuner under 2012.

Aktiviteter i dagligt liv för personer med demens - förutsättningar och stödinsatser