Alla inlägg den 29 maj 2012

Av Tommy - 29 maj 2012 18:32

Aleris fortsätter driva Kolla

Aleris får fortsätta driva Kolla äldreboende i Kungsbacka. Politikerna har beslutat att förlänga avtalet.

Kolla äldreboende drivs sedan 2007 på entreprenad av Aleris. Efter en ny upphandling har nämnden för äldreomsorg beslutat att företaget får behålla driften.

– Aleris hade lagt bästa budet när vi tittar på alla kvalitetskriterier. De har skött sig hittills och vi känner oss trygga, säger nämndens ordförande Marianne Kierkemann (M).

Det nya avtalet gäller från 1 november i år till november 2015, med möjlighet till ytterligare fyra års förlängning.

– Aleris är inkörda nu och det är en trygghet för de äldre att slippa byta personal. Är det något som inte skulle fungera bra har vi möjlighet att säga upp kontraktet efter 36 månader.

Av Tommy - 29 maj 2012 18:31

Ny bok om hur man skapar en bra vardag med demens

2012-05-24 22:58

Kroppen och hjärnan är vårt instrument att spela på. Vad händer när instrumentet skadas och melodin låter annorlunda? Är det meningsfullt att fortsätta spela på de strängar som fortfarande ger vackra toner ifrån sig? Kan man fortsätta att vara musiker även utan ett fullgott instrument? Kan man kanske rentav växa som människa och njuta av tillvaron trots att man är drabbats av sjukdom?

Den nya boken Leva livet med demens ger prak­tiska råd och tankar om hur man kan stödja personer med demens till ett fortsatt tillfredsställande och meningsfullt liv. Boken tar upp allt från hjälpmedel till bemötande och är illustrerad med spännande berät­telser och foton från vardagen på Hattstugans demensboende.

Boken är skriven för yrkesverk­samma, för vårdutbildningar samt för alla andra som vill öka sin kunskap inom demensområdet. Den kan användas på arbetsplats­träffar och som diskussionsunderlag i förändringsarbete.

Gun Aremyr är fil. mag. och leg. arbetsterapeut. Hon föreläser och handleder personal inom äldreom­sorg och har tidigare utkommit med flera böcker i ämnet, bland annat den populära Asta-serien. Jane Lin­dell Ljunggren är föreläsare och ut­bildare i demensfrågor. Hon driver även Hattstugans demensboende på Gotland. Båda har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen.

Fakta om boken
Titel: Leva livet med demens – praktiska råd och berättelser från Hattstugans äldreboende
Författare: Gun Aremyr, Jane Lindell Ljunggren
ISBN 978-91-7205-828-6
Utgivningsår 2012
160 sid
Pris: 220:- exkl. moms

Av Tommy - 29 maj 2012 18:30

Malung-Sälen erbjuder en bra äldreomsorg

Socialstyrelsens årliga jämförelse av äldreomsorgen i landets kommuner visar att Malung-Sälens kommun återigen placerar sig högt.


- Siffrorna är ett bra kvitto på det utmärkta arbete all personal gör och visar att vi kan erbjuda alla äldre ett utmärkt omsorg , säger Mona Ekberg, socialchef i kommunen.


Socialstyrelsen publicerar i Äldreguiden siffror där kommunernas äldreomsorg, hemtjänstverksamhet, äldreboenden och dagverksamhet jämförs och redovisas. Av guiden framgår att 85 procent av de äldre med hemtjänst i kommunen var mycket nöjda med hur personalen bemöter dem. Motsvarande siffra för hela landet var 77 procent.


Malung-Sälens kommun får också betydligt högre siffror än riksgenomsnittet när det gäller att ta hänsyn till äldres åsikter och önskemål samt den upplevda tryggheten bland de äldre.
- Det vi dock skulle behöva bli bättre på är att ta fram planer som visar hur en insats praktiskt ska genomföras för att tillgodose de äldres behov, säger Mona Ekberg.


Äldreguiden visar även att Malung-Sälens kommun ligger högt över riksgenomsnittet när det gäller hur personalen i olika boenden bemöter de äldre och tar hänsyn till deras åsikter och önskemål.


- Sveriges kommuner och landsting har tidigare lyft fram Malung-Sälens kommun som ett föredöme när det gäller individanpassad äldreomsorg. Siffrorna i årets Äldreguiden bekräftar definitivt den bilden, säger Mona Ekberg.

Av Tommy - 29 maj 2012 18:27

Vem granskar Dagens Samhälle?

Politiker flexar mellan politik och PR-byråer. Det mår knappast den representativa demokratin bra av. Artiklarna i Dagens Samhälle om Carema och DN tände en brasa som förefaller svårsläckt.

Det måste finnas någon som tjänar på en skandal, någon som försöker dölja något och en politisk oenighet för att tända en rejäl brasa. Under hösten 2011 granskade Dagens Nyheter, DN, vårdföretaget Carema och äldreboendet Koppargården. Därefter har det varit tämligen tyst. Tills Dagens Samhälle, DS, kom med sin "bomb". DS ägs av Sveriges Kommuner och landsting, och läsekretsen består främst av politiker och beslutsfattare.

Under flera veckor, från nr 15 och framåt, skrev DS om påstådda brister i DN:s rapportering. Enligt DN, Gunilla Herlitz, hade inte Carema bett om några rättelser i samband med DN:s rapportering i höstas. Serien " Carema bakom vårdskandalen" kan läsas här.

DN granskade Carema och Koppargården. Nu har DS i ett flertal artiklar häftigt kritiserat DN:s granskning. Utan att själva ifrågasättas. Men i DS nr 17 tog två V-politiker, Håkan Jörnehed och Torun Boucher, upp frågan under rubriken DS förminskar Carema-skandalen.

Veckan därpå, DS nr 18, tog Helen Jäderlund Eckardt, gruppledare (FP) i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Stockholm, upp frågan under rubriken "Nödvändigt att reagera på Koppargårdens varningssignaler". Jäderlund Eckardt gjorde helt rätt. Det handlar om medborgarnas förtroende för sina politiker. Information fick hon genom anhöriga, legitimerad läkare och medicinsk ansvarig sjuksköterska. MAS, i stadsdelsnämnden. Vid samma tid kom DN och Dagens Samhälle i jättebråk.

Hade DN fel i det som framfördes? Var vanvården inte så omfattande? Gjorde Trygg Hälsas läkare fel bedömningar? Har två ansvariga chefer oförtjänt fått löpa gatlopp? Och hur var det egentligen med de två MAS-rapporterna?

DS tog ställning för Carema och skrev i nr 18: "Inte en krona har lämnat Carema. Vinster har inte förts över till skatteparadis. Alla överskott har återinvesterats i äldreomsorg och sjukvård, visar en unik redovisning till Dagens Samhälle."

DS:s chefredaktör såväl som Carema förefaller nu snärjt in sig i oklarheter som måste granskas. Och bemötas. Eller står vi inför ett medialt paradigmskifte där privata företag, PR-konsulter och en chefredaktör framför uppgifter utan att ifrågasättas eller granskas? Är det PR-konsulter som håller på att ta över? Förhoppningsvis är så inte fallet.

Lotta Edholm, gruppledare, FP, Stockholms stad, tog i DN 16/5 upp frågan om den ensidiga rapporteringen om Carema i DS. I Edholms ingress i DN stod: "Det är märkligt att tidningen Dagens Samhälle, som ägs och drivs av Sveriges kommuner och landsting, väljer att ensidigt ta ställning för Caremas bild av verkligheten. Att politiker ställer krav på de verksamheter som man betalar ut skattemedel till är en självklarhet."

I tidningen Vårdfokus reagerade, i samband med vårdskandalen, svensk sjuksköterskeförenings, SSF:s etiska råd kraftigt och krävde lagstadgat meddelarskydd i privat vård. Men nu har SSF ändrat sig - "DN har fel om Carema-skandalen".

Det finns olika åsikter om Carema och andra privata vårdföretag. Det är en sak. Men här handlar det om hur den mediala demokratin fungerar. Enligt pressetiska regler ska kritik bemötas. En viktig fråga är: Av vilken anledning tog chefredaktör Mats Edman in alla dessa artiklar? Utan genmäle från DN? Står Sveriges kommuner och landsting, SKL, bakom? DS ordförande är Henry Sténson, PR-konsult, M, "som i höstas fick uppdraget att återupprätta Caremas förlorade heder", DN 16/5.

Det inträffade har skadat DS som en läsvärd tidning med en seriös samhällsdiskussion.

Av Tommy - 29 maj 2012 18:24

De är sämst i länet på äldreomsorg

Publicerat: måndag 28 maj kl 16:03 , Nyheter P4 Kronoberg 2 kommentarer

Markaryd och Lessebo är de två kommuner i Kronobergs län som är klart sämre inom äldreomsorgen än riksgenomsittet. Bland annat kritiseras arbetet med att förebygga att de äldre inte blir undernärda.


Socialstyrelsen har genomfört en så kallad äldreguide som bygger på uppgifter som samlats in under 2011. Nu har resultatet ställts samman inom sju olika områden, som till exempel bemötande där alla länets kommuner ligger över riksgenomsnittet.

Markaryd och Lessebo sticker ut
På de flesta områden som Socialstyrelsen har tagit fram uppgifter om för äldreomsorg ligger länets kommuner bra till, men Markaryd och Lessebo sticker ut som sämre på en del punkter.

Att ha några så kallade genomförandeplaner för de äldre är äldrevården i Markaryds kommun mycket dåliga på, liksom att de äldre ska få vara delaktig i när vård och omsorg ska ges. Markaryds kommun är också enligt Socialstyrelsen slarvig med rutiner och samarbete för att förebygga undernäring.

Dåliga på att förebygga undernäring
Lessebo kommun har enligt guiden dåliga värden på flera områden. Det gäller också delaktighet, genomförandeplaner och arbetet för att förebygga undernäring.

Bättre resultat fick Ljungby, Tingsryds och Alvesta kommuner som ligger över riksgenomsnittet på alla sju områden som mäts i Socialstyrelsens äldreguide.

Kring snittet för landet ligger också länskommunerna när det gäller trygghet för äldre som bor hemma med hjälp av hemtjänsten.

Av Tommy - 29 maj 2012 18:22

Vaskulär demens

Vaskulär demens, även kallas blodkärlsdemens eller cerebrovaskulär demens, är en vanlig orsak till demens. Endast Alzheimers sjukdom är vanligare. Ungefär 25-30 procent av alla fall av demens är orsakade av vaskulär demens. Anledningen till att det även kallas blodkärlsdemens är för att de symtom som uppkommer är framkallade av sjukliga förändringar eller skador i blodkärlen i hjärnan. Det som sker är att hjärnan inte får tillräckligt med syre eller näring eftersom blodflödet till hjärnan minskas, och beroende på vilka delar av hjärnan som skadas påverkas de drabbade på olika sätt.

Den demenssjukdom som drabbar den främre delen av hjärnan kallas pannlobsdemens eller frontallobsdemens. Man pratar ibland även om subkortikal vaskulär demens, och med subkortikal menas att det är beläget under hjärnbarken.

Det händer att vaskulär demens uppkommer i samband med Alzheimers sjukdom.


vaskulär demens

Vaskulär demens - symtom

Det finns många tydliga symtom på vaskulär demens som kommer snabbt och påtagligt jämfört med andra demenssjukdomar. Man får vanligtvis problem med minnet och sämre perceptionsförmåga, vilket innebär att man har svårt att uppfatta sin omgivning och tolka sinnesintryck, att t.ex förstå saker man ser, känner eller hör. Ytterligare symtom på vaskulär demens är att man får nedsatt koncentrationsförmåga, svårigheter att uttrycka sig språkligt och man kan även få en skev verklighetsuppfattning. Det händer att man hallucinerar och upplever saker som inte finns.

Ett annat symtom på vaskulär demens är att man kan uppleva förändringar i humöret på så sätt att man får sämre omdöme och svårt att tygla sin aggressivitet samt känner oro och nedstämdhet.

Det är även svårt för en person som lider av vaskulär demens att planera och genomföra aktiviteter och han/hon behöver många gånger hjälp dygnet runt.


Vaskulär demens - behandling och egenvård

För att få reda på vilken individuell behandling som krävs måste man bli undersökt av en läkare där man får berätta om sina symtom och besvär. Läkaren undersöker främst hjärnan men även kroppen. Läkaren tar blodprover och man utför även ofta datormografi av hjärnan eftersom en röntgen kan avslöja tecken på att det är försämrad blodcirkulation som orsakat skador på hjärnan och att man alltså har vaskulär demens. Det finns olika riskfaktorer som kan bidra till vaskulär demens. Exempel på detta är stroke, diabetes, hjärtsjukdom, hög ålder m.m

När diagnosen ställts kan behandlingen av vaskulär demens börja. Behandlingen sker med hjälp av bland annat anhöriga och läkare eftersom att man inte på egen hand kan få symtomen att bli lindrigare. Vad man kan tänka på vid en behandling av vaskulär demens är att man äter en varierad och vitamin- och näringsfylld kost. Man bör dessutom undvika att inta alkohol när man drabbats av vaskulär demens då alkohol är en känd orsak till hjärnskador och minnesproblem.

Det finns inga läkemedel som används vid behandling av vaskulär demens än så länge, utan man behandlas istället för de symtom som dyker upp i samband med sjukdomen. Symtomen som behandlas är ofta höga blodfetter och högt blodtryck för att få bättre blodcirkulation till hjärnan. Eftersom att rökning påverkar cirkulationen på ett negativt sätt bör man dessutom undvika att röka. Man kan även få läkemedel för att behandla ångesten, nedstämdheten och hallucinationerna som kan uppkomma.


Vaskulär demens - prognos

En prognos för vaskulär demens kan vara svår att ställa eftersom att prognosen varierar från fall till fall. Sjukdomen går inte att bota men beroende på stöttning från närstående, bra läkarvård och hemtjänst kan prognosen se riktigt bra ut för den sjuke och han/hon kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kommer alltid finnas svårigheter, framför allt med minnet, och det är därför viktigt att den drabbade får så mycket hjälp som möjligt.


Vaskulär demens - bemötande

Det kan vara jobbigt att veta hur man ska bemöta en person med vaskulär demens och det gäller att ha mycket tålamod och förståelse. För att kunna ge ett så bra bemötande som möjligt mot en person med vaskulär demens är det viktigt att vara insatt och kunnig om sjukdomen för att få så stor förståelse som möjligt. Detta gör det enklare att veta hur man ska bete sig i de situationer som kan uppstå, eftersom att han/hon bland annat kan ha svårt att kontrollera sitt humör.

Vid vaskulär demens är bemötandet är en av de absolut viktigaste delarna av behandlingen. Den drabbade är många gånger mycket nedstämd på grund av sjukdomen och det är viktigt att stötta honom/henne så mycket som möjligt.


Tecken på demens och vaskulär demens

När en person visar tecken på demens är det bra om omgivningen och närstående människor uppmärksammar detta och tar tecknen på allvar. Om en anhörig kommit upp i en högre ålder och ofta verkar förvirrad, nedstämd eller arg och dessutom får problem med att minnas saker som skett nyligen eller glömmer bort möten och dylikt kan man börja misstänka demens. Det är bra att då göra minnestest för demens eller ta kontakt med en läkare direkt vid tecken på demens för att snabbare få en diagnos och sedan tips och råd om hur man bäst kan hjälpa den drabbade.

Av Tommy - 29 maj 2012 18:20

Kreativ miljö på Minneskliniken Malmö – Lund

I fredags var jag på ett intressant studiebesök på Minneskliniken i Malmö. Klinikchef professor Lennart Minthon och docent Elisabet Londos har utvecklat en mycket spännande miljö där de bedriver såväl öppenvårdsverksamhet som forskning och utbildning. Dessutom utvecklar kliniken nya metoder för diagnostik och behandling av demens.

Lennart Minthon har tillsammans med Eva Granvik startat och utvecklat BPSD-registret, Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Eva Granvik är nationell koordinator för BPSD-registret som, tillsammans med Svenska Demensregistret, är en del av den Nationella Äldresatsningen för att förbättra vården och omsorgen om personer med demenssjukdom.

De flesta personer med demens kommer någon gång att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Symtomen kan yttra sig som aggressivitet, ångest, sömnstörningar och/eller aptitstörningar. Något som orsakar stort lidande för personen som drabbas men också för närstående och vårdpersonal. För att minska BPSD krävs ett strukturerat omhändertagande av patienten. Med stöd av BPSD-registret görs en kartläggning av symtomen med hjälp av NPI-skattning (Neuropsychiatric inventory) och orsaken till symtomen analyseras. Därefter vidtas åtgärder för att minska BPSD, i enlighet med Nationella Riktlinjer för Demens, och åtgärderna utvärderas genom kontinuerliga NPI-skattningar.

När en enhet/klinik anmält sitt deltagande i BPSD-registret genomgår personalen utbildning via en webbaserad interaktiv utbildning om BPSD. När enheten sedan kommit igång med arbetet erbjuds kontinuerlig tillgång till egna data som kan följas över tid. Årligen erbjuds personalen även nätverksträff/utbildningsdag.

Antalet registreringar i landet ökar kontinuerligt och i rask takt. Resultaten för de enheter som använder registret visar på betydande förbättringar för personer med BPSD.

Minneskliniken Malmö – Lund har successivt minskat antalet slutenvårdsplatser och visat att de flesta insatser för personer med demens går att bedriva i öppen vård. Deras vision är att all vård ska vara öppenvårdsbaserad. Varje inskriven öppenvårds-patient får en tilldelad läkare och sjuksköterska som följer dem. Något som innebär en trygghet för patienten och närstående, vilket i sin tur gör att det går att bedriva vården i öppen form.

Vården vid demens bygger på att primärvården gör en basal utredning och står för inledande behandlingar. För att stötta primärvården i detta besöker läkarna på Minneskliniken regelbundet några vårdcentraler för att gå igenom olika patientfall. Jag hade förmånen att få vara med vid en sådan genomgång med läkare och sjuksköterskor från Kirseberga Vårdcentral, som Elisabet Londos höll i. Elisabets roll är både konsultativ och utbildande vilket gör att det uppstår många intressanta diskussioner. Detta möte var inget undantag! Det blev ett spännande möte där minnessköterskan på vårdcentralen hade samlat ihop och förberett ett antal patientfall för genomgång, bland annat för diagnossättning och för justering av behandling. Minnessköterskan är utbildad i att göra minnestester och sedan presentera detta för ansvarig läkare som då får ett bra underlag för att göra bedömning av diagnos och behandling.

En av Elisabet Londos doktorander, Gustaf Torisson, undersöker hur stor förekomsten av patienter med kognitiv svikt är i den somatiska vården. Syftet är också att undersöka om en intervention mot kognitiv svikt kan påverka vårdkonsumtionen. I Gustafs studie har det visat sig att en mycket stor del av patienterna har kognitiv svikt och att intervention kan påverka deras framtida vårdkonsumtionsmönster markant, och då till det bättre. Studien är ännu inte publicerad och det ska bli intressant att ta del av den.

På Minneskliniken finns också specialutbildade sjuksköterskor som utför avancerade testningar av alla patienter, vilket utgör ett viktigt underlag för behandlande läkare. Kliniken bedriver bland annat ett utvecklingsarbete tillsammans med ett teknikföretag som har tagit fram en enkel modell för inscanning och tolkning av alla dessa testunderlag. Sammanställningen åskådliggör för läkaren, väldigt tydligt, hur patientens problematik ser ut. När denna teknik är utprovad kan den på sikt bli en modell och ett stöd även för primärvården. Mycket spännande!

Av Tommy - 29 maj 2012 18:16

Rörelsens betydelse och kognitivt stöd vid demenssjukdom

Rörelsens betydelse och kognitivt stöd vid demenssjukdom
Sjukgymnastik vid demenssjukdom. Kognitivt stöd för personer med demenssjukdom-anpassningar, smarta produkter och hjälpmedel. Kognitivt stöd är allt som gör det lättare att förstå, minnas, planera, välja och hantera tid.
 

Föreläsare: Javad Ghannad leg sjukgymnast och Susanne Andersson leg arbetsterapeut, båda från Minneskliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund

 

När: Onsdag 31 oktober klockan 13.00-16.00

Onsdag 21 november klockan 13.00-16.00

 

Plats: Stora föreläsningssalen. Klinikgatan 22, bottenplan, Wigerthuset, Lund

 

Målgrupp: Alla yrkerskategorier

 

Kostnad: 200 kronor

 

Dag för utbildning

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards