Äldreomsorg på minoritetsspråk i fokus på ambassaden

Vårdpersonal som behärskar minoritetsspråk är en bristvara och de äldres kultur, traditioner och livserfarenheter bör vi ta hänsyn till bättre än idag. Det konstaterade representanter för de svenska nationella minoritetsspråken meänkieli, samiska, finska, jiddisch och romani språk chib på ett seminarium som arrangerades på Finlands ambassad den 3 maj 2012.

Maria Guzenina-Richardson

Hur kvaliteten i äldreomsorgen kan utvecklas och hur de nationella minoriteternas särskilda behov kan beaktas bättre var tema för seminariet. Huvudtalare var Sveriges barn- och äldreminister Maria Larsson samt Finlands omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson.

Båda ministrarna betonade behovet av personalens kompetensutveckling och hur viktigt det är för äldre som hör till minoritetsgrupper att ha rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. Minister Maria Guzenina-Richardson påminde om att det i Sverige bor 66 000 över 65-åriga finskspråkiga. ”Behovet av service på finska ungefär tiofaldigt i förhållande till utbudet” betonade ministern.

Den1 januari 2010 trädde en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Enligt lagen har även finskspråkiga rätt att få äldreomsorg på sitt eget språk. I Finland förbereds för nuvarande en ny lag om äldreomsorg som syftar till att garantera högkvalitativa tjänster för äldre och att göra det möjligt för äldre att i högre grad delta i beslutsfattandet kring deras vård.

Språk, kultur och attityder i nyckelroller i äldreomsorgena

Maria Larsson

Äldreomsorgens nuvarande skrala tillstånd speglar samhällets attityder gentemot äldre. Socialrådet Viveca Arrhenius från finska Social- och hälsovårdsministeriet konstaterade att negativa attityder mot de olika minoritetsspråken fortfarande påverkar starkt.

Katja och Kipa Blomerus från Framtidens Unga Romer höll ett imponerande tal som väckte tankar om majoritetsbefolkningens attityder i äldreomsorgen. De unga kvinnliga företagarna berättade öppet den romska kulturens särdrag; man visar sina föräldrar respekt och det är en hederssak att ta hand om sina gamla. De påpekade också att de i vårdmiljöer föredrar att tala finska, eftersom det ger en känsla av trygghet.

Enligt Lena Elsasdotter Niska från Svensk Tornedalingars riksförening behöver de äldre någon som talar i deras sak. De flesta har inte förmågan eller viljan att kräva service på sitt modersmål. Företrädarna för de olika minoritetsspråken förde fram liknande önskemål för äldreomsorgen; att man tar hänsyn till den äldres bakgrund, erfarenheter, kultur och modersmål.

Många deltagare från flera olika sektorer

Totalt deltog över hundra personer i seminariet, bland annat var 25 av de finska förvaltningskommunerna representerade. Gemensamt för alla talare, såväl ministrar och tjänstemän som representanter för organisationer var ett genuint intresse för att ge äldre tillgång till tjänster på sitt eget modersmål.

Seminariet var en fortsättning på det finsk-svenska samarbetet kring äldreomsorg som inleddes i januari 2012 då Finlands omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson besökte Mälarhemmet i Västerås. I sitt tal sade minister Guzenina-Richardson att hon hoppas kunna öka samarbetet för att trygga ett gott åldrande både på finska och svenska.

Minister Maria Larssons budskap till kommunerna var tydligt, hon uppmanade dem att vidta åtgärder omedelbart: ”Det är bara att sätta igång, det finns ingenting att vänta på!”

Ny modell för egengranskning

Tuffa villkor för yngre anhöriga

Många äldre får olämpliga läkemedel