Alla inlägg under oktober 2011
Genom att läsa högt för personer med demens kan minnen väckas till liv samtidigt som det skapar stor glädje i stunden. Detta vill Centrum för lättläst ta vara på och startade därför projektet Läskraft för två år sedan. Projektet har nu spritt sig över hela Sverige.
Centrum för lättläst är en organisation som arbetar med att göra texter tillgängliga för personer med lässvårigheter. De försöker också inspirera till högläsning, bland annat genom projektet Läskraft.
– Syftet med Läskraft är att bidra till ökad stimulans och livskvalité för personer med demens. Tidigare hade vi ett projekt som hette Fånga dagen där personalen inom äldreomsorgen fick lära sig att använda högläsning. Men här handlar det främst om att inspirera frivilliga och anhöriga, säger Catharina Kåberg, projektledare för Läskraft.
Läskraft startade för två år sedan och är ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek. Det första året fokuserade de på fyra pilotkommuner: Borås, Enköping, Vallentuna och Västervik där de utvecklade en modell som de sedan har arbetat med att sprida över resten av landet.
– En del undrar varför man ska ha högläsning för personer med demens när de ändå glömmer vad man har läst efter en stund. Men det handlar inte om det. Även om man har blivit glömsk så är fortfarande känslolivet intakt och högläsning kan öppna upp till minnen som man annars kanske inte skulle ha kommit ihåg. Det skapar också ro hos de som lyssnar och kan vara en effektiv ingång till samtal, säger Catharina Kåberg.
Marie Schelander är undersköterska från Hovås utanför Göteborg och har använt sig mycket av högläsning i sina möten med personer med demens. Hon håller med om att högläsning kan vara ett bra sätt att få kontakt med dementa.
– Jag brukar använda böckerna för att lära känna personen och se hur hon var innan hon blev dement. Ofta gör jag pauser när jag läser och frågar "vad tycker du?" Hittills har jag bara fått positiva reaktioner, säger Marie Schelander.
De senaste två åren har Catharina Kåberg och Marie Schelander tillsammans åkt runt till olika län och anordnat inspirationsdagar. Tanken med inspirationsdagarna är att det ska leda till att en arbetsgrupp bildas i varje kommun. Arbetsgrupperna kan se olika ut beroende på vilket intresse som finns på orten, men ofta ingår till exempel en bibliotekarie, en frivilligsamordnare och en representant från studieförbundet Vuxenskolan.
– I Norrbotten har det gått väldigt bra, där finns det redan arbetsgrupper i samtliga 14 kommuner. Om det kan funka lika bra i andra län så vore det fantastiskt, säger Catharina Kåberg.
Projektet kommer att pågå fram till augusti 2012.
– Vi hoppas att det ska ha bildats arbetsgrupper i så många kommuner som möjligt vid den tiden så att det sedan kan rulla på av sig själv, säger Catharina Kåberg.
Catharina Kåbergs erfarenhet visar också att högläsningen är väldigt uppskattad bland personer med demens.
– En 97-årig kvinna i Vallentuna som hade en väldigt långt gången demens sa så här under en högläsning: "Jag känner mig så glad. Jag vet inte varför, men jag känner mig så glad". Det tycker jag säger mycket.
Citat: Även om man har blivit glömsk så är fortfarande känslolivet intakt och högläsning kan öppna upp till minnen
Katharina Kåberg
Det var på 50-talet som dagens "gamla" var unga. Vem minns inte sin
ungdomstid?
En kulturlåda eller minneslåda, sinneslåda, upplevelselåda är
tänkt att användas som redskap
för samtal och berättande. Den innehåller föremål, böcker, musik, konstbilder och tips på hur
man kan använda dessa
vid samtal med äldre personer. Den väcker minnen till liv och lust att
berätta om egna upplevelser.
Kulturlådan - Så här kan den se ut!
Så här
kan en kulturlåda se ut.
Innehållet kan vara olika föremål, böcker,
musik, konstbilder och tips på hur man kan använda dessa vid samtal med äldre
personer.
Kulturlådan - Låna
STOCKHOLM. Delar i hjärnan krympte hos äldre kvinnor som fått behandling med klimakteriehormon. Det visar en amerikansk studie som kan förklara varför kvinnor som behandlats med kvinnligt könshormon löper ökad risk att utveckla demens och minnesstörningar.
Forskarna tog med magnetresonanskamera bilder av hjärnan hos 1 400 kvinnor som lottats till att få hormonbehandling eller inte. De fann att delar i hjärnan var mindre hos de hormonbehandlade kvinnorna, skriver Dagens Nyheter.
Det var en markant minskning av området hippocampus, en del i hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Dessutom hittade forskarna en ännu mer uttalad minskning av frontalloben, väsentlig för informationshantering.
Forskarna har inga bilder av kvinnornas hjärnor före behandlingen och kan alltså inte med säkerhet säga att hjärnorna har krympt, men drar ändå den slutsatsen.
Kvinnorna i studien var alla över 65 år när studien inleddes och medelåldern var 77 år. Forskarna framhåller att det inte är säkert att kvinnor som börjar med hormonbehandling tidigare löper samma risk för förändringar i hjärnan.
Studien av två amerikanska forskarlag presenteras i tidskriften Neurology.
Behandling med kvinnligt könshormon mot klimakteriebesvär har mer än halverats i Sverige sedan amerikanska studier 2002 visade att behandlingen ökar risken för bland annat bröstcancer, hjärtinfarkt och demens.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | |||
31 |
|||||||||
|