"Äldreomsorgen skjuter sig själv i foten"

I Malmö rusar hemtjänstpersonalen in hos de gamla, byter
blöja och rusar ut igen tre minuter senare. Enligt äldreforskaren Mats Thorslund
mår de äldre inte bra när personalen tvingas göra så. Med sådana
arbetsförhållanden blir det dessutom svårare att få personal till äldreomsorgen
- ett område där behoven bara blir större.

Om det handlar om ren överlevnad går det kanske att vara "effektiv". Man kan
kan nog hinna byta blöja på tre minuter och kanske ställa fram mat på väldigt
kort tid.

Men ska det vara kvalitet i omsorgen får det inte gå till på det här sättet.

Så reagerar Mats
Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska institutet, på
situationen i Malmö.

-För en del äldre människor får det helt enkelt inte gå för fort. De förstår
ibland inte att personalen kommit förrän de är ute igen.

-Man måste sätta sig ned när man kommer och möta de gamla på deras villkor.

68 personer på tre månader
I en stadsdel
i Malmö har man räknat ut att en äldre person med stort vårdbehov i genomsnitt
möter 20-22 anställda under en månad.

En 96-årig kvinna och hennes anhöriga i samma stad
räknade nyligen ut
exakt hur många som besökte hennes hem under tre månader. Det visade sig
att under den perioden passerade 68 olika personer från hemtjänsten hennes hem.

Enligt Mats Thorslund finns det mängder med studier som visar att det är
mycket viktigt att det inte kommer för många olika personer och hjälper den
gamla.

Det här gäller ännu mera när man har hand om dementa personer. Dementa är
extra känsliga för stress hos personalen.

-Det får inte gå får fort. Tidspress och stress hos personalen påverkar
dementa mer än andra.

Svårt rekrytera
Behovet av äldreomsorg
ökar när de äldre blir allt fler. Och då är det viktigt att kunna rekrytera
personal, något som kan bli ett problem i frantiden.
Mats Thorslund -Även om det blir en del
lönehöjningar i framtiden kommer det fortfarande inte att vara ett högavlönat
jobb.

-Men det finns många som vill jobba inom äldreomsorgen för att känna att de
gör nytta. De vill göra en god gärning.

Men det är inte möjligt om man måste arbeta så som
visas i reportaget från
Malmö .

Skjuter sig i foten
Mats Thorslund har
förståelse för att kommunerna inte har några sedelpressar. "Stenhård ekonomisk
beräkning" ligger bakom pressade scheman för personalen.

-Men att bara räkna på de få pengar man har och inte tänka på andra
konsekvenser, det rimmar väldigt illa med de höga mål vi har i Sverige för den
offentliga äldreomsorgen.

På kort sikt handlar det om dålig kvalitet. På lång sikt kan konsekvenserna
bli ännu värre när arbete i äldreomsorgen blir mindre lockande.

-Man skjuter sig i foten, säger Mats Thorslund.

Allt svårare att upptäcka tidig demens

Kunder anmäler Uppsalaföretag

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Socialstyrelsen kommer att ta fram bindande regler för
bemanningen i demensvården. Myndigheten vill nu veta hur anhöriga, personal och
även de dementa själva uppfattar bemanningen i olika situationer. 

Bemanningen har stor betydelse för att omsorgen ska vara trygg och säker i
särskilda boenden. När upplever du att det fungerar bra och i vilka situationer
upplever du brister?

Fram till den 31 oktober kan du svara. Dina svar är helt
anonyma.

Svaren på frågorna blir en del av underlaget i Socialstyrelsens
fortsatta arbete.

Om du har några frågor kan du maila till demens@socialstyrelsen.se eller
ringa 075-247 30 00.

Tack för din medverkan!

Oro vid demenssjukdom

Författare: För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk
Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.

Definition

Plötslig psykisk oro eller annat oroligt beteende hos individ med
demenssjukdom.

Orsak(-er)

Vid flera demenssjukdomar som t ex Alzheimers sjukdom
eller demens
till följd av små blodproppar i hjärnan (multiinfarktdemens), är snabba
ändringar i stämningsläget vanliga. Likaså att individen plötsligt inte känner
igen sig var han/hon är någonstans, är förvirrad eller har vanföreställningar.
Vanföreställningarna innehåller ofta tankar runt att vara förföljd av någon
eller tankar om att vara utsatt för elakheter (paranoida tecken).

Symtom

Oro och ängslighet. Aggressivitet via ord eller genom annat utagerande
beteende som t ex att vifta med armarna, vilja skada etc. Rastlöshet, förändrad
dygnsrytm med oro på natten och trötthet på dagen, kontaktsökande, ständigt
ropande, plockighet m m.

Alternativa överväganden

Akut förvirring. Även en demenssjuk
patient kan drabbas av en akut förvirring i samband med
exempelvis akut sjukdom, förflyttning till
annat boende eller annan säng, läkemedelsbehandling etc. Se avsnittet Förvirring
hos äldre i detta kapitel.

Utredning

Snabb bedömning och handläggning! En begynnande oro som beror på
demenssjukdom kan snabbt förvärras.

Vid oro pga akut förvirring, måste den
bakomliggande orsaken alltid identifieras.

Sanera i läkemedelslistan och se om där finns mediciner som kan orsaka
patienten oro. Tex kan de läkemedel som används vid Alzheimers sjukdom ge
psykiska symtom som oro, aggressivitet och vanföreställningar.

Behandling

Om möjligt behandlas orsaken till oron. I övrigt får man behandla själva
symtomen, i första hand med icke-farmakologiska metoder såsom trygg närhet till
van personal eller närstående, promenader, kroppskontakt m.m

Bensodiazepiner skall ej ordineras vid organisk hjärnskada.

Som lugnande och ångestdämpande kan klometiazol prövas.

Vid uttalad agitation eller aggressivitet
kan ett neuroleptikum behövas. Man
bör då välja ett preparat med endast mild antikolinerg effekt då antikolinerga
läkemedel kan förstärka förvirringen. Doseringen bör hållas mycket låg
eftersomdessa patienter ofta är ytterst biverkningskänsliga.

Vid akut okontrollerbar oro kan injektion av ett neuroleptikum i depåform
ges (zuklopentixol). Effekten varar vanligen 2-3 dagar.

Obs! Det är viktigt att inte låta sig nöjas med att oron klingar av efter
given läkemedelsbehandling, utan att verkligen ta reda på orsaken till varför
oron började. Finns en bakomliggande kroppslig sjukdom?

Läkemedel

Zuklopentixol N05AF05

    Cisordinol-Acutard®

    Cisordinol®

    Cisordinol®
Depot

    Clopixol
Depot

Risperidon N05AX08

    Belivon

    Ridalux

    Rispemyl

    Risperat

    Rispercol

    Risperdal

    Risperdal
Consta

    Risperdal®

    Risperidon
Actavis

    Risperidon
Arrow

    Risperidon
BMM Pharma

    Risperidon
Bluefish

    Risperidon
Chanelle Healthcare

    Risperidon
Dival

    Risperidon
Epipharm

    Risperidon
Jacobsen

    Risperidon
Krka

    Risperidon
Lesvi

    Risperidon
Medartuum

    Risperidon
Mylan

    Risperidon
Orifarm

    Risperidon
Pfizer

    Risperidon
STADA

    Risperidon
Sandoz

    Risperidon
TEVA

    Risperidon
neuraxpharm

    Risperidon
ratiopharm

    Risperoc

    Rispid

    Rispolept
Consta

    Sperinar

    Speron

Klometiazol N05CM02

    Distraneurine

    Heminevrin

    Heminevrin®

Publiceringsdatum:
2009-07-08

Smärtstillande kan lugna dementa

Publicerad 2011-07-18 07:58                   

Många dementa patienter får antipsykotiska läkemedel utskrivna, men skulle bli bättre hjälpta av vanliga smärtstillande.  

Hittade denna målsättning hos en kommun, men vad säger den egentligen?

Målsättning

• en meningsfull dag - upplevelser i nuet
• stärka självkänslan
• att bibehålla kvarvarande funktioner
• underlätta situationen för anhöriga

Kanske du kan förklara hur man uppnår målen?