Alla inlägg den 8 juni 2012

Av Tommy - 8 juni 2012 19:23


30




HANINGE IDAG 1-12




HÄLSA & MILJÖ


Varje trädgård med självaktning är planerad


och planterad för att just stimulera våra


sinnen. I sinnenas trädgård satsas främst på


att odla äldre, klassiska blommor, vars lukt


och utseende kan få dementa att minnas och


samtidigt höja livskvaliteten:


– En välplanerad trädgård aktiverar doft,


syn, smak och till och med hörsel om pengarna


räcker till en porlande fontän.


Det säger Hedda Ericsson, projektsamordnare


på Haninge kommun som skissar på


hur uteplatsen vid Vallagården ska grönska


i sommar.


– Exakt hur den ska te sig är inte klart, vi


samarbetar med enheten för park och natur,


som självklart har synpunkter på skötsel och


annat. Även om vi inte får råd med en fontän,


så vill jag i alla fall ha ett fågelbad.


På listan över klassiska växter som de flesta


äldre känner igen finns pion, schersmin, ros


och kärleksört. Men även moderna växter


har sin plats för att väcka nyfikenhet. Och


självklart – ett kryddland som förtjusar såväl


människor som fjärilar och bin. Vidare på


listan över fjärilsväxter hittar vi stjärnflocka,


blodnäva, buddleja och röd solhatt.


Trädgårdsterapi


Mikael Stjernqvist är enhetschef för demensboendet


Vallagården.


– Fördelen är att våra boende kan komma


ut och känna doften och får vara med och


skörda och smaka. Vi har påbörjat en liten


trädgård med äpplen, plommon, vinbär och


smultron men vi vill ha mera. Vi vill gärna


att det blommar både vår, sommar och höst.


Det är därför vi sökt hjälp.


– När man är dement tappar man mycket


av det man byggt upp; närminnet, man


glömmer att man varit gift och så vidare.


Men man kan komma ihåg lukter och smaker


ända sedan man var barn, säger Mikael


Stjernqvist.


– I stället för att vara deprimerad kan sinnenas


trädgård göra en glad. En dement kan


börja minnas.


Att få vara med och odla sin egen sallad


och att få gå ut och plocka själv stimulerar


och ger frihetskänsla. Det är det som


är vitsen.


Vårdhundar hjälper minnet


På Vallagården jobbar man också med vårdhundar.


Ett husdjur kan ge liknande resultat


som sinnenas trädgård.


– Vi har äldre som tappat tal och allt och


blir ledsna. Det märker hunden och går till


den personen, vilket i sin tur väcker minnen


och känslor. En kvinna som varit helt


tyst började prata med hunden och blev glad


varje gång. Till slut började hon också prata


med personalen, säger Mikael Stjernqvist


som forskar i hur dessa terapier kan förbättra


allmäntillståndet hos äldre.


Blommar i juni


I slutet av juni ska trädgårdarna blomma till


glädje för alla är det tänkt. Inte minst för alla


viktiga pollinerare som insekter, bin och fjärilar.


Det är miljönämnden som ligger bakom


projektet och det avspeglar sig i målsättningen


om att projektet ska gynna den biologiska


mångfalden.


Planeringen av trädgården vid Ros-Anders


gård i Tungelsta var vid pressläggningen


ännu inte påbörjad.


Ekologiska grönsaker


Haninge satsar också på köksträdgårdar vid


Jordbro parklek och flera förskolor. Barnen


får odla ekologiskt och förutom att lära sig


ett kretsloppstänkande får de även mumsa


på resultatet. Köksväxterna odlas i odlingskragar


som ger ett köksland på några kvadratmeter.


Text och foto: Magnus Kristenson


I sinnenas trädgård


får själen ro


Idén att använda trädgården som redskap för terapi och rehabilitering


sprider sig i landet. Till sommaren planeras två sådana trädgårdar som


ska stimulera boende, personal och besökande på äldreboendena


Vallagården i Handen och Ros-Anders gård i Tungelsta.


Så här kan Vallagårdens trädgård te sig


i sommar: Klassiska blommor som Pioner


och Löjtnantshjärta förmedlar trygghet


och väcker minnen från barndomen.


Luktsinnet stimuleras av backtimjan och


stenkyndel, medan smultron både doftar


och smakar gott. Färgerna i trädgården


är vit, rosa, lila och gul. De flesta av


blommorna drar till sig fjärilar och bin.


Blodnäva Pion Smultron Röd solhatt Stenkyndel


Fågelbad


Backtimjan Gul solhatt


Löjtnantshjärta Stjärnflocka


Kärleksört Kransveronika


HANINGE IDAG 1-12




31



HÄLSA & MILJÖ


– Om någon är ledsen eller lite orolig lägger


sig gärna Wilda nere vid fötterna hos den


som är ledsen, berättar Annika Bodin som


är undersköterska på Vallagården.


Hon och kollegan Teresia Larsson brukar


tillsammans med sina hundar gå runt och


besöka de boende på Vallagården.


– Det här har blivit jättepopulärt bland


de äldre, säger Annika som gått sina rundor


med schäfern Wilda ända sedan hon var liten


valp – nu är hon snart 1 ½ och lite av en


”tonårstjej” fast i hundskepnad.


Vallagården är ett äldreboende med ett 30-


tal lägenheter. Här bor personer med försämrade


psykiska funktioner som bottnar i


demenssjukdom.


Smörgås åt hunden


Det kan betyda mycket att ha någon att bry


sig om:


– En farbror som bodde här bredde alltid


en smörgås också till hunden, berättar Annika


som också berättar också om en tant


som alltid var ledsen. Då Wilda kom gick


hon och la sig hos henne – med nosen på


hennes fötter – ända tills hon blev glad igen.


Det finns också de som varit tysta, men


som börjat prata då de fått kontakt med


hundarna. Det här att få klappa en hund


väcker glädje, att få beröra en levande varelse.


Men ingen av de boende har visat tecken


på allergi?


– Nej, svarar både Annika och Teresia,


det verkar som om allergi är mindre vanligt


bland äldre personer.


Och hundrädsla?


Jo, en av de boende var jätterädd för Wille


– Teresias golden retriever, men han lyckades


överbrygga detta, charmig som han är.


”Han är ju faktiskt väldigt söt”, sa den äldre


damen, när hon kommit över den första


rädslan.


Mikael Stjernqvist som är enhetschef på


Vallagården berättar att det var Teresia som


ursprungligen väckte idén med att ha hundar


inom vården i den kommunala verksamheten.


Hon hade sökt stöd och råd för att med


ljus och lykta hitta ett jobb på en kärv arbetsmarknad.


Då hon fick frågan vad hon


helst av allt skulle vilja jobba med svarade


hon: ”Jag skulle helst av allt vilja jobba med


hundar inom vården”. Då man frågade runt


på olika boenden nappade Vallagården, till


glädje både för Teresia och de boende här.


Också fysiskt har hundarna en roll, då det


gäller att få de äldre att röra på sig. De som


nästan aldrig vill gå ut, allra minst om det


är lite blåsigt och kyligt ute, kan tycka att


det är helt okej att promenera tillsammans


med en hund – alltid förstås med någon som


jobbar här.


Mikael påpekar även att antidepressiva


och lugnande läkemedel har minskat bland


äldre på boenden där man öppnat dörrarna


också för fyrbenta medarbetare.


Demens är en sjukdom som gör att personligheten


förändras och att psykiska funktioner


försämras – till exempel intellekt och minne.


Det finns olika sjukdomar som orsakar dessa


förändringar i hjärnan. Demens har inget med


normalt åldrande att göra, inte heller att någon


tillfälligt är lite glömsk.


Du hittar mer information på


demensforbundet.se


gör ett gott jobb på Vallagården


Wille & Wilda


Träffpunkten på Tallhöjden:


Runstensvägen 13


136 38 Handen.


08-606 92 01


Träffpunkten på Djurgårdsplan:


Vendelsöskolväg 124


136 71 Vendelsö


08-606 92 21


Träffpunkten på Dalarö:


Odinsväg 20


130 54 Dalarö


08-501 500 14


Seniorcentrum på Parkvillan:


Ringvägen 2 B


137 34 Västerhaninge.


08-606 92 09


Träffen


Föreningen Träffen har även en mötesplats


i Jordbro på Moränvägen 3.


Ring 08-724 00 04 så får du mer information


om aktiviteter och öppettider.


Seniorer, föreningar och studieförbund samverkar


kring aktiviteterna på träffpunkterna.


Finsktalande senior? Kom


till Finnstugan!


Du som är finsktalande senior – kom till


träffpunkten på Södra Jordbrovägen 181 i


Jordbro, måndagar och torsdagar, 13.00–


16.00


Tervetuloa Suomituvalle!


Sinä suomea puhuva seniori tule kohtaamispaikkaan


Södra Jordbrovägen 181


Jordbrossa, maanantaisin ja torstaisin klo


13.00–16.00


Träffpunkter för seniorer


Vill du träffa andra seniorer? I Haninge


finns flera mötesplatser för dig som är


senior.


De är öppna hela sommaren – helgfria


vardagar – klockan 10.00–16.00


Av Tommy - 8 juni 2012 11:08

(webböversatt)

Mappning gener: Nya riskfaktorer för neurodegenerativa sjukdomar hittades

Springs (7 juni 2012) – med hjälp av en ny och kraftfull metod att förstå ursprunget för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, forskare vid Mayo Clinic i Florida bygger så att dessa sjukdomar orsakas främst av gener som är aktiva för aktiva eller inte tillräckligt, snarare än av skadliga genmutationer.


 

I den 7 juni online frågan om PLoS Geneticsrapporterar de att flera hundra gener inom nästan 800 hjärnan prover av patienter med Alzheimers sjukdom eller andra besvär hade ändrats uttryck nivåer som inte lett från neurodegeneration. Många av dessa varianter var troligen orsaken.

"Vi förstår nu att sjukdom som kan utvecklas från genvarianter som har blygsamma effekter på genuttryck och där finns också i friska människor. Men vissa av varianter--upphöja uttryck för vissa gener, minska halterna av andra--kombinera att producera en perfekt storm som leder till dysfunktion,"säger bly försöksledaren Nilufer Ertekin-Taner, M.D., Ph.D., en Mayo Clinic neurolog och stamcellsforskare.

"Om vi kan identifiera de gener kopplad till en sjukdom som är alltför aktiva eller alltför vilande, vi skulle kunna definiera new drug targets och terapier," säger hon. "Som skulle kunna vara fallet för såväl neurodegenerativa sjukdomar som sjukdomen i allmänhet."

Dr. Ertekin-Taner säger inga andra lab har utfört omfattningen av hjärnan gen uttryck studie vid Mayo Clinic Florida campus. "Nyhet, och nyttan av vår studie är det stora antalet hjärnan prover som vi tittat på och det sätt som vi analyserat dem. Dessa resultat visar det betydande bidraget av genetiska faktorer som ändrar hjärnan genuttryck och ökar risken för sjukdomen,"säger hon.

Denna form av dataanalys mäter gen uttryck nivåer genom att kvantifiera mängden RNA produceras i vävnad och skannar genomet patienter att identifiera genetiska varianter som associerar med dessa nivåer.

Mayo Forskarna mätte nivån på 24,526 Betyg (messenger RNA) för 18,401 gener med cerebellar obduktion vävnad från 197 Alzheimers sjukdom patienter och 177 patienter med andra former av neurodegeneration. Forskarna valideras sedan resultaten genom att undersöka den tidsmässiga hjärnbarken från 202 Alzheimers sjukdom patienter och 197 med andra patologier. Skillnaden mellan dessa prover är att medan den tidsmässiga cortex påverkas av Alzheimers sjukdom, lillhjärnan är relativt skonas.

Från dessa analyser identifierat forskarna mer än 2 000 markörer för ändrade uttryck i båda grupper av patienter som var gemensamma mellan lillhjärnan och tidsmässiga hjärnbarken. Några av dessa markörer påverkade också risken för sjukdomar hos människor, vilket tyder på deras bidrag till utveckling av neurodegenerativa och andra sjukdomar oberoende av deras placering i hjärnan.

De identifierade romanen uttryck "träffar" för genetisk risk markörer för sjukdomar som inkluderade Progressiv Supranukleär Pares, Parkinsons sjukdom och Paget sjukdom, och bekräftade andra kända intresseorganisationer för lupus, Ulcerös kolit och typ 1-diabetes.

"Ändrade uttryck av hjärnan gener kan kopplas till ett antal sjukdomar som påverkar hela kroppen," säger Dr. Ertekin-Taner.

De jämförde därefter sina eGWAS GWAS uppgifter om Alzheimers sjukdom, utförs av federalt finansierat Alzheimers sjukdom genetik konsortiet att testa om en del av risken generna redan identifierats främja sjukdom genom förändrad uttryck.

"Vi fann att ett antal gener redan kopplad till Alzheimers sjukdom gör i själva verket har förändrat genuttryck, men vi har också upptäckt att många av varianter i det vi kallar GWAS--gener vars bidrag till Alzheimers sjukdom var osäker--grå zon också påverkar hjärnan uttryck nivåer," Dr. Ertekin-Taner säger. "Som ger oss nya kandidat risken gener att utforska.

-Detta är en kraftfull metod att förstå sjukdomen, säger hon. "Det kan hitta nya gener som bidrar till risken, liksom nya genetiska spridningsvägar och kan också hjälpa oss att förstå funktionen för ett stort antal gener och andra molekylär tillsynsmyndigheter i genomet som är inblandade i mycket viktiga sjukdomar."

Studien finansierades delvis av National Institutes of Health bidrag och Mayo Alzheimer's Disease Research Center. De fullständiga resultaten görs tillgängliga för forskarsamhället.

Studie medupphovsmän inkluderar Fanggeng Zou, Ph.D., hög Seng Chai, Curtis Younkin, Mariet Allen, Steven Younkin, M.D., Ph.D., och Minerva Carrasquillo, Ph.D., som även ingår genotyper Mayo Alzheimers sjukdom GWAS; Dennis Dickson, M.D., Julia Crook, Ph.D., Shane Pankratz, Ph.D., Neill Graff-Radford, M.D., och Ronald Petersen, M.D., Ph.D

Av Tommy - 8 juni 2012 11:00

Allt svårare att få äldreomsorg

 

Allt färre äldre får idag äldreomsorg - på 1980-talet fick 28 procent av de som var 80 år eller äldre bo i äldreboende, medan det idag bara är 14 procent. Vem är det då som tar hand om de äldre?

 
Marta Szebehely
Marta Szebehely
 

Professor Marta Szebehely berättar i Rapport om hur de rika och välutbildade i högre utsträckning köper RUT-tjänster till sina anförvanter medan de lågutbildade och fattigare döttrarna själva engagerar sig i den direkta skötseln av föräldrarna.

Se inslaget svt.se

Läs artikeln på svt.se

Läs mer om Marta Szebehely och projektet

Av Tommy - 8 juni 2012 10:54

RÅTTA MED BRA LÅNGTIDSMINNE

HOPP FÖR DEMENTA

Råtta

Råttor har fått långtidsminnet förbättrat vid laboratorieförsök – utan att andra hjärnfunktioner skadats. Försöken pekar på möjligheter att påverka demens hos människor.

Forskare har upptäckt en metod att förlänga långtidsminnet hos råttor utan att skada andra hjärnfunktioner och detta ger på sikt hopp om bättre och mer målinriktade mediciner för patienter som lider av demens. I försöken, som utfördes av israeliska och amerikanska forskare, gavs råttor sackarin, vilket gjorde dem sjuka och fick dem att associera smaken med illamående. Härefter injicerades de med ett enzym, som blockerar ett särskilt protein, PKMzeta, vilket kontrollerar flödet av information innehållande minnen mellan hjärncellerna. Efter injektionen kunde råttorna inte längre associera smaken av sackarin med illamående och detta visar att en särskild mekanism styr långtidsminnet, när mekanismen stoppas stängs minnesflödet av och det betyder i förlängningen att förändringar inte nödvändigtvis är permanenta utan även kan påverkas åt andra hållet.
– Detta är inget vi i nuvarande läge kan pröva på människor, säger Yadin Dudai vid Weizmann Institute of Science i Israel. Men det ger medicinforskare en vägbeskrivning för att utveckla mediciner som kan påverka minnet i positiv riktning.

Av Tommy - 8 juni 2012 10:51

Våld vardag i vården av dementa

Luleå. Slag, sparkar och hot är vardag för personal inom äldreomsorgen.


- De äldre reagerar när de inte förstår vad som händer, säger undersköterskan Maj.

 

Hälften av all omsorgspersonal utsätts ofta för hot och våld på arbetet. Det visar en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren genomfört. Och förhållanden i Luleå bekräftar tidningens enkät. Det bekräftar undersköterskan Maj som arbetar på ett av stans äldreboenden.

Maj har lång erfarenhet av att arbeta med äldrevård, 35 år. Och vardagen är fylld med slag och sparkar men också av ljuspunkter.

- Det är fantastiskt när man känner att allting fungerar för en äldre, dement person. Det ger mig en speciell glädje. Jag får så mycket av dem, det är det som gör att jag trivs med arbetet, säger Maj.

Missförstår
Men det finns tillfällen när glädjen inte är så stor. Maj talar om de tillfällen när dementa personer blir våldsamma. Hon säger att det inträffar när de inte förstår vad som händer. Eller missförstår en situation.

- Jag har fått örfilar, smällar och sparkar flera gånger men aldrig något allvarligt. Och alla andra här har råkat ut för samma sak. Det tillhör jobbet.

Nyttig kurs
Efter varje incident träffas personalen och samtalar om det som hänt. Alla har också fått gå en kurs i självförsvar.

- Det var en nyttig kurs. Bland annat fick vi lära oss att aldrig hamna intryckta i ett hörn. Så fort det uppstår en situation ska man backa och ta sig därifrån. Och det fungerar mycket bra.

Hon säger att incidenter är vanligare med dementa som är ny på boendet - det tar tid att lära känna en person och de vanor som han eller hon har.

- Man måste vara flexibel i det här arbetet. En dement kan bli arg för att han eller hon ska duscha på morgonen i stället för på kvällen som hon kanske är van vid. Då får vi anpassa oss till det.

Maj säger att hon och hennes kolleger känner stor tillfredsställelse med arbetet.

- De som blir våldsamma blir det för att de är dementa - det är inte deras riktiga beteende - det är något som man måste ha klart för sig.

Att personal vid Luleås äldreboenden utsätts för slag och sparkar är inget unikt. Hälften av all omsorgspersonal i landet utsätts ofta för hot och våld på arbetet. Det visar en undersökning som tidningen Kommunalarbetaren genomfört.

Fotnot: Undersköterskan Maj som Kuriren intervjuat är anonym av hänsyn till de äldre som hon har hand om.

Av Tommy - 8 juni 2012 10:49

(webböversatt)

Alzheimer plack i 3D

Springs (6 juni 2012) – schweizisk forskare har lyckats skapa detaljerade tredimensionella bilder av den geografiska fördelningen av amyloid plack i hjärnan hos möss som drabbade med Alzheimers sjukdom. Dessa tavlor är anhopningar av små bitar av protein i hjärnan och typiska för Alzheimer. Den nya tekniken används i undersökningarna ger ett extremt exakta forskning verktyg för en bättre förståelse av sjukdomen. I framtiden hoppas forskarna att det också kommer att utgöra grunden för en ny och tillförlitlig diagnos metod.


Resultat som uppnåtts inom ett gemensamt projekt för två lag forskare--en från Paul Scherrer Institute (PSI) och ETH Zürich, den andra från École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL). De har offentliggjorts i Europeiska unionens tidning Neuroimage.

Alzheimers sjukdom är ansvarig för cirka 60% och 80% av alla fall av demens. Sjukdomen påverkar människor på olika sätt, men det vanligaste första symptomet är svårigheten att minnas ny information, eftersom sjukdomen först påverkar hjärnan regioner deltar i bildandet av nya minnen. Alzheimers demens karakteriseras av typiska hjärnan organskador som spridit sig till andra områden i hjärnan som sjukdomen fortskrider. En av dessa skador, den så kallade amyloid plaketten, består av ackumulering av extracellulära proteiner aggregat. Dessa skador visas tidigt i sjukdomen och det finns en hög intresse upptäcka dem i patienter att diagnosticera eller utvärdera Progressionen av sjukdomen. Medicinsk bildframställning metoder har nyligen utvecklats och validerats för detta ändamål. Dessa tillåta regionala beloppet av amyloid insättningar som skall mätas, men enskilda plack kan inte kvantifieras.

Senaste resultaten av forskare från Paul Scherrer Institute (PSI), ETH Zürich och École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) visar att imaging enda plack är möjligt under vissa villkor. "Denna bedrift kan bidra till att påskynda utvecklingen och utvärderingen av nya bildframställning diagnostiska markörer för att slutligen förbättra diagnos av Alzheimers sjukdom," förklarar Matthias Cacquevel, en av författarna vid EPFL.

Exakta plakett distribution i 3D

Med hjälp av en metod som kallas fas kontrast Imaging, kunde forskarna inom kort tid, att synliggöra exakt tredimensionell fördelningen av amyloid plack i hjärnan hos möss med Alzheimers. Innan denna bedrift var den enda möjligheten att studera fördelningen av amyloid plack på singel-plakett nivå tidskrävande studier. "Tills nu, för sådan undersökning, hjärnan hade att skäras i segment och sektorerna färgade så att tavlor blev synlig," förklarar Bernd Pinzer, från Paul Scherrer Institute, som utfört undersökningarna. "Denna process är guldmyntfoten bland sådana utredningar. Det är dock mycket tidskrävande, eftersom allt måste göras för hand. Samtidigt ger det mycket mindre information än vår nya metoden. Naturligtvis vi jämfört resultaten från våra nya metoden med de erhållits med denna traditionella metod, och de visade utmärkta avtalet."

Som en första konkreta resultat bestäms forskarna fördelningen av plack i hjärnan hos ett antal möss med olika stadier av sjukdomen. För varje hjärna fick forskarna en tredimensionell bild av övergripande plakett distributionen så att utvecklingen av sjukdomen kan följas i detalj. Med konventionella processer, hade det knappast varit möjligt att samla in sådana omfattande information.

Utvecklingen för pålitliga diagnosmetoder

"Ett mål är att använda fas kontrast tekniken för att förbättra bildframställning metoder som synliggör plack i hjärnan för en levande patient och därigenom möjliggöra en tillförlitlig diagnos av Alzheimers sjukdom göras," förklarar Pinzer. "Dessa metoder är under ständig utveckling och det är viktigt att jämföra sina resultat med de uppnås med en känd och pålitlig metod. Nu kommer det vara möjligt att direkt jämföra de två uppsättningarna av 3D-bilder av en mus hjärna produceras både genom en diagnostisk metod och genom vår fas kontrast teknik. En av de diagnostiska metoderna som är tillgängliga är Positron emissions tomografi (PET), där speciella molekyler som är kopplade till plack och, efter en viss tid avger gammastrålning, som kan fastställas externt.

Även om den deponerade strålningsdosen krävs--som är hög, för att skapa den nödvändiga högupplöst--förhindrar mätningar görs på levande djur för tillfället, metoden är redan ett verktyg för framstående forskning, vilket kommer att leda till en bättre förståelse av Alzheimers sjukdom. "Det här verktyget gör mycket mer exakt studier på hur amyloid plack distribueras," förklarar Matthias Cacquevel, en av författarna vid EPFL. "Förhållandet mellan plack och symptom på sjukdomen är fortfarande oklart, och saknas också uppgifter om hur dessa plack sprids i hela hjärnan."

Omfattande information från förändringar i ljuset

Dessa undersökningar genomfördes vid schweiziska Light Source (SLS) vid PSI. I SLS genererar synchrotron ljus--röntgenstrålning som är mycket intensiv och väl fokuserad. Undersökningen liknar en konventionell röntgen undersökning--forskarna passera röntgenstrålning genom objektet under utredning och bestämma hur de har förändrats på vägen. En normal X-ray bild, men visar bara hur starkt ljus är försvagat av objektet, i en mening visar det skuggan av objektet. Problemet är att olika typer av mjukvävnad betalningsbalansproblem röntgen på ungefär samma sätt, vilket gör det svårt att skilja mellan dem.

"Med fas kontrast metod som vi använder här, vi också beakta det faktum att olika vävnader avvika ljuset något från sin ursprungliga riktning genom ett annat belopp. I fysik, kallas detta att generera en s.k X-ray fasskift,"förklarar Marco Stampanoni, Professor i röntgen mikroskopi vid institutet för biomedicinsk teknik vid ETH Zürich och projektledare på PSI. Han leder-teamet byggt upp mätning stationen och utformats för försöket. -Vårt instrument är kunna mäta dessa subtila förändringar mycket exakt och omvandla informationen till förståeligt bilder.

Fas kontrast Imaging för olika medicinska tillämpningar

"Medan vi inte kan utföra en undersökning av patienter med fas kontrast metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom, vi är nära att utveckla Diagnostikverktyg för andra sjukdomar," betonar Stampanoni. "Vi har redan visat, i en pilotstudie om bildbehandling av tumörer i den kvinnliga brösten, hur användbar den ytterligare informationen som kan vara. Ett första steg i riktning mot sjukhuset är utvecklingen av en mammografiundersökning anläggning, den första prototypen som kan användas i en läkarmottagning."

Av Tommy - 8 juni 2012 10:47

Är du anhörig till en person med demenssjukdom?

Publicerat: 7 juni 2012
Kategori: NYHET - Omsorg & socialt stöd
 

Vill du delta i en anhöriggrupp under hösten och träffa andra anhöriga? I anhöriggruppen får du också information och kunskap genom föreläsningar.

Gruppen startar onsdag den 12 september klockan 15.30-17.00 på Frivilligcentralen, Turebergs allé 16, och träffas därefter en gång i veckan under sex veckor fram till onsdag den 17 oktober.

Ta kontakt med oss för att få mer information eller för att anmäla dig. Sista dag för anmälan är tisdag den 4 september. Antalet platser är begränsat. Deltagandet är kostnadsfritt.

Anhöriggruppen anordnas av SOLOMs förebyggande verksamhet i Sollentuna kommun.

Av Tommy - 8 juni 2012 10:43

Alzheimerforskning ger hopp om botemedel

Publicerat: torsdag 07 juni kl 06:39 , Nyheter P4 Malmöhus Kommentera

En ny svensk studie som bland annat genomförts på Skånes universitetssjukhus i Malmö väcker hopp om vaccin mot Alzheimers sjukdom. Maria Cavalli i Jonstorp har drabbats hårt efter att tre av hennes nära släktingar fått sjukdomen, och det nya genombrottet ger henne nytt hopp om att man i framtiden ska hitta ett botemedel.


Fyra av fem försökspersoner i studien utvecklade antikroppar mot det skadliga ämne som dödar hjärnceller och orsakar demenssjukdom.

— Tidigare har jag tagit forskningsnyheter med en nypa salt och inte vågat hoppas för mycket. Men nu känns det som om det finns hopp, säger Maria Cavalli.

Maria Cavallis farmor, farbror och pappa drabbades alla av Alzheimer och själv arbetar hon med anhörigstöd på nätet. När nyheten om vaccinet nådde henne blev hon djupt berörd.

— Jag grät faktiskt en liten glädjetår.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards