Förutsättningarna för att få äldreomsorg på finska i Göteborg är fortfarande obefintliga. Trots att kommunen får statsbidrag som ska ge stadens cirka 30 000 finskspråkiga invånare den service de behöver. Och trots att hjälp finns att få i Mölndal, skriver Marjo Corneliusson och Merja Heed, Berghemmet–Vuorikoti i Mölndal.
Marjo Corneliusson ordförande Berghemmet–Vuorikoti ekonomiska förening
Merja Heed verksamhetsledare Berghemmet–Vuorikoti
Göteborgs stad är from och med den 1 februari 2011 finskt förvaltningsområde. Kommunen erhåller statsbidrag för att förverkliga detta i praktiken. Enligt stadens hemsida ska kommunen kunna erbjuda äldreomsorg på finska. Men så är inte fallet.
Alla kommuner i Göteborgsregionen, utom Göteborg och Ale, har infört valfrihet i äldrevården. Betydelsen av att få använda sitt modersmål också i äldreomsorgen betonas, men i praktiken ses mångfalden som problematisk.
Enigheten är stor om att äldreomsorg på andra språk än svenska behövs. I praktiken är inställningen närmast den att det som sker på andra modersmål än svenska, ska skötas som fritidsaktivitet, typ väntjänst. Vem som helst intresserad kan ta hand om det. Kompetens behövs inte och följaktligen inte heller lön.
Ofta för sent
Behoven hålls strikt på individnivå, där man skulle beakta behoven ur större perspektiv. När behoven av omsorg på individnivå verkligen blir aktuella och ofta akuta, är man för länge sedan förbi det läge där ett val skulle vara ens möjligt. De flesta vill klara sig själva så länge det går och när det inte längre går är man för sjuk och för gammal för att välja och ställa krav på att få bemötas på sitt modersmål.
Det är ett välkänt faktum att det andra språket, svenska, försvagas eller till och med försvinner vid hög ålder, vid sjukdom och demens. Därför måste äldreomsorg på modersmålet finnas tillgängligt som ett alternativ långt före det verkligen blir akuta situationer.
Obefintliga förutsättningar
Förutsättningarna för hemtjänst på finska i Göteborg är fortfarande obefintliga. Vi har fått ta egna initiativ genom att för nio år sedan grunda det kooperativa företaget Berghemmet–Vuorikoti. Det säljer hemtjänst, hushållstjänster, ledsagning och avlösarhjälp. Finska hemtjänstteamet utför tjänsterna och Berghemmet–Vuorikoti ansvarar för teamet. Personalen är genomgående tvåspråkig. Tjänsterna finansieras av kommuner och stadsdelar samt privatpersoner. Verksamheten sker i huvudsak i Mölndal.
Under våren 2012 har dock kommunens upphandlingsbolag fått i uppdrag att lägga fram anbudsförfrågan för hemtjänst på finska och assyriska i Västra Göteborg. Dessutom har invånarna i Angered och Östra Göteborg tillgång till finskspråkig telefontjänst två timmar per vecka.
Behovet akut
Behovet av institutionsplatser för de äldsta är akut. Just nu finns 12 platser för en befolkningsgrupp på cirka 30 000 som åldras snabbt, både enligt SCB:s uppgifter och det vi vet och känner till.
Vi kräver för vår egen del och för våra anhöriga, basservice på vårt modersmål, finska. Vi vill och behöver samma service som alla göteborgare har rätt till. Men på finska.
I Göteborg är de äldre med finsk bakgrund en stor och snabbt växande grupp. Hur kommer Göteborgs kommun att i praktiken ordna äldreomsorgen för denna minoritetsgrupp?
Den finska minoriteten behöver kommunens stöd för att upprätthålla en vardag möjlig att leva på modersmålet, på finska. Det är särskilt viktigt, för att inte säga nödvändigt, för de äldsta bland oss. Vi behöver ett aktivt stöd för att våga/ kunna åldras med värdighet i förvissningen om att vi blir omhändertagna och får hjälp med vår vardag på vårt modersmål.
Stor oro
Oron är stor inför det faktum att man med åldern och med sjukdom tappar både sitt andra språk, svenskan, och att man bara har modersmålet, finskan, att tillgå. Att i det läget – och redan tidigare – behöva oroa sig över att inte bli förstådd och bemött utifrån sina behov, är skrämmande och inhumant.
Det räcker inte att kommunens hemtjänst har en del anställda som är tvåspråkiga. Det är inte tryggt nog. Vi vill att kommunen – kanske med hjälp av statsbidragen för förvaltningsområdet – tar Berghemmet–Vuorikotis tjänster i anspråk.
Detta kooperativ startades just för att tillmötesgå finskspråkiga äldres behov i Göteborg. Nu har vi väntat i nio år på att få serva göteborgarna och fortfarande väntar vi. Trots ett politiskt beslut om att tillåta socialekonomins aktörer i Göteborg, händer inget i praktiken. Nu är det dags att göra det möjligt för oss att få äldreomsorg på finska och för Berghemmet–Vuorikoti att få verka också i Göteborg. Det kan vara en början till att svara mot de behov som finns.
Marjo Corneliusson
ordförande Berghemmet–Vuorikoti ekonomiska förening
Merja Heed
verksamhetsledare Berghemmet–Vuorikoti
