Alla inlägg under januari 2012

Av Tommy - 5 januari 2012 10:58

Anställd tvingades brotta ner dement

I höstas inträffade en hotfull situation på Strandgården i Kolbäck, där en dement boende angrep en ur personalen som tvingades till självförsvar. Men ingen anmälan görs till Socialstyrelsen.

 

Relaterat

 

Om patienter i samband med hälso- och sjukvård riskerar att drabbas av skada eller sjukdom ska enligt lag en Lex Maria-anmälan göras till Socialstyrelsen.
– Vi har gjort en utredning och kommit fram till att den anställde tvingades handla i självförsvar för att inte bli skadad, säger Riita Männikkö, som är medicinskt ansvarig sjuksköterska på Strandgården.

– Vårdaren måste till slut knuffa till den dementa boende för att freda sig själv. Den boende hamnade på golvet men skadades inte. Handlingen med självförsvar är i linje med bestämmelserna om nödvärn i Brottsbalken. Därför gör vi ingen Lex Maria- anmälan. Däremot presenterar vi åtgärdspunkter till Socialstyrelsen, fortsätter hon.

– Vi tar händelsen på största allvar, säger Annelie Todor, enhetschef på Strandgården.

Hur då?
– Vi har diskuterat vad som kan göras annorlunda för att det inte ska hända igen. Dessutom ser vi över utbildningen och ger personalen ytterligare handledning i hot och våld och hur vi kan bemöta dementa patienter.

Enligt vad VLT erfarit är bemanningen låg på Strandgården.
– Ja, på Strandgårdens övriga avdelningar, men inte på demensboendet Strandlyckan där händelsen inträffade. Där har vi den bemanning vi ska ha.

Av Tommy - 5 januari 2012 10:29

Virtuell äldreomsorg framtid i periferin Yle/ Monica Forssell Gerda Stenström har en må bra-tv hemma hos sig. 04.01.2012 05.17 - Se större bild - Bild:Yle/ Monica Forssell

Sammanlagt 64 finländska, åländska och estniska åldringar provar som bäst på något som kallas för virtuell äldreomsorg.


Med hjälp av en dator får åldringarna ta del av program som bland annat studerande vid yrkeshögskolan Novia producerar. De kan också kommunicera med varandra eller hemvårdaren.


Målsättningen är att en del hembesök i framtiden sköts via datorn.


- De äldre blir hela tiden fler och om det är lång väg till klienterna går det åt mycket arbetstid då hemvårdarna kör till och från sina klienter, förklarar projektledare Bodil Julin vid yrkeshögskolan Novia.


Många äldre vill också helst bo kvar hemma så länge som möjligt och på den punkten kan den virtuella hemvården kanske bidra.


På Kimitoön finns för tillfället fyra datorer varav en är ledig.


Till och med våren 2013 finansierar bland annat EU projektet Virtu men efter det finns det förhoppningar om ett finlandssvenskt projekt "må bra Tv 2".

 

Av Tommy - 4 januari 2012 09:45

Test avslöjar alzheimers tio år i förväg

Text: Natalie Nasr
Publicerad 3 januari 2012 1.30 Uppdaterad 3 januari 2012 1.30

Lund.
Med ett enkelt prov kan en patient redan tio år i förväg få veta om han eller hon har hög risk att insjukna i Alzheimers sjukdom.
 

Lundaforskare mäter tidiga spår av sjukdomen i ryggvätskan hos patienter med minnesstörningar. Metoden används på kliniker i Skåne.

Flera år innan en patient utvecklar den obotliga demenssjukdomen alzheimers uppstår mätbara förändringar i vätskan som omger ryggmärgen.

Förenklat kan man säga att ett prov på en patient kan visa om det i ryggvätskan förekommer lägre halter av proteinet beta-amyloid och högre halter av ämnet tau. Om så är fallet får patienten inom ett par veckor besked om att han eller hon har hög risk att utveckla alzheimers.

Provet är i sig inte nytt, Alzheimersforskare har länge studerat biomarkörerna i ryggvätskan.

– Men det är första gången någon kunnat visa att sjukdomen kan upptäckas så mycket som tio år innan den bryter ut. Vi kan också göra det med nittio procents säkerhet, säger docenten och läkaren Oskar Hansson, en av forskarna vid Lunds universitet som idag får sina rön publicerade i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry. Det pågår intensiv forskning om alzheimers, som är den vanligaste demenssjukdomen. I Sverige lider ungefär 150 000 personer av demens och ungefär två tredjedelar av dessa har alzheimers.

– Våra forskningsresultat har väckt en del uppmärksamhet, säger Oskar Hansson. De betyder bland annat att den som inte har risk att utveckla sjukdomen kan ”frias” från misstankarna och därmed också sluta oroa sig.

För en person som däremot får veta att han eller hon löper stor risk att utveckla sjukdomen inom tio år finns inget botemedel i nuläget, enbart symptomlindrande mediciner som inte fungerar på alla. Men forskarna i Lund tror att resultaten på längre sikt kan bidra till utveckling av nya läkemedel. Bland annat för att forskarna i sin studie också kunnat visa att det är proteinet beta-amyloid som tidigast förändras vid sjukdomen.

Undersökningsmetoden med ryggvätskeprov används redan idag på flera minneskliniker. Den görs på patienter med lätta minnesstörningar och där andra orsaker till minnesstörningarna kan uteslutas, såsom depressioner eller sömnsvårigheter.

Professor Sölve Elmståhl, klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö, ser fördelar med tidig diagnostik. Bland annat att kunna erbjuda bromsmediciner till rätt patientgrupper, lugna patienterna som inte har sjukdomen, och att förbereda både anhöriga och patienter när risken för sjukdomen är hög.

– Men det är alltid tveeggat för den enskilde att få ett sjukdomsbesked när det egentligen inte finns botemedel. Det är också en svår etisk fråga. Frågan är nu hur man bäst använder sig av kunskapen, säger han.

Av Tommy - 4 januari 2012 09:40

Ekonomisk morot för att utreda demens

Nytt för i år är att landstingen får extra medel när primärvården utreder demens och registrerar diagnosen i SveDem. Det är resultatet av en uppgörelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Uppgörelsen ingår i en större överenskommelse som omfattar totalt 1,16 miljarder kronor till vården av de mest sjuka äldre. Pengarna går till en rad olika prestationsbaserade ersättningar som ska slussas via SKL till landets kommuner och landsting.

Femtio miljoner kronor fördelas till landstingen i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom utifrån en genomförd utredning på vårdcentral eller liknande. Den ekonomiska moroten ska uppmuntra primärvården att utveckla arbetet med att upptäcka och utreda demens. Idag beräknas 150 000 personer i landet ha en demenssjukdom men många av dem har aldrig utretts och saknar en demensdiagnos.

Ytterligare ett krav för att få del av prestationsersättningen är att demensdiagnosen registreras i Svenska Demensregistret (SveDem). Det är ett nationellt register med syfte att förbättra kvaliteten i demensvården i landet. I registret läggs in uppgifter om bland annat diagnosticering och behandling med demensläkemedel.

– Genom SveDem kan man synliggöra vilka som har demens och om de verkligen får den vård de behöver. Men då behöver fler vårdcentraler ansluta sig till registret, säger Maj Rom, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, på SKL.

Landstingets specialistmottagningar är i regel knutna till SveDem men inom primärvården är anslutningsgraden betydligt lägre (92 av 1000 vårdcentraler). Med den nya prestationsersättningen räknar regeringen med närmare 10 000 fler registrerade patienter under 2012.

Prestationsersättningen till landstingen baseras på diagnoser som registreras i SveDem under perioden 1 okt 2011 – 30 sept 2012. Även registreringar av privata utförare tillgodoräknas. Hur pengarna sedan ska användas och fördelas är upp till varje landsting att bestämma.

Även anslutning till det relativt nystartade BPSD-registret (BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) uppmuntras genom en prestationsersättning på sammanlagt 20 miljoner kronor. Här utbetalas pengarna till kommunerna. Läs mer om BPSD-registret » (nytt fönster)

 


Av Tommy - 4 januari 2012 09:30


Kvinna avled efter fall


En kvinna i Umeå föll och slog huvudet mot en fönsterbräda i granit. Kort därefter avled hon.



Händelsen inträffade i december 2010 på ett särskilt boende. Kvinnan hade en identifierad hög risk att falla och led av både hjärt- och demenssjukdom.
Enligt en fallriskbedömning behövde kvinnan tillsyn vid alla förflyttningar - och i behov av tät tillsyn.
Fallolyckan inträffade när omvårdnadspersonalen var sysselsatta med att hjälpa andra boende. När man fann kvinnan blödde hon kraftigt från ett står i tinningen.
Sjuksköterska var på plats efter ett par minuter, och efter 40 minuter fördes hon med ambulans till sjukhus.
Orsaken till den långa väntetiden uppgavs vara att ambulanspersonalen varit upptagna med annat uppdrag.
Kvinnan avled två dagar senare till följd av komplikationer.
Socialstyrelsen har nu utrett händelsen efter en anmälan enligt Lex Maria. Man ser allvarligt på att en patient med demenssjukdom föll och slog sig så illa att hon avled två dagar senare. Socialstyrelsen anser att detta inträffade på grund av bristande planering och informationsöverförning mellan yrkesgrupper samt brister i följsamhet till överenskomna fallpreventiva insatser.
I sitt beslut, som skickats till Socialnämnden i Umeå kommun, vill man att kommunen gör en rad förbättningar för att säkerställa att händelsen inte kan upprepas. Det gälla bland annat förbättrade rutiner.


Av Tommy - 3 januari 2012 12:10

Psykiatrin är inte bra för dementa

Publicerat: kl 05:35 , Nyheter P4 Blekinge

Det mobila vårdteamet räcker inte för att ge dementa åldringar en trygg och säker vård. Det menar Demensföreningen i Karlskrona som protesterade mot nedläggningen av avdelning 1 inom psykiatrin där dementa kunde läggas in när det behövdes.

Nu, ett par månader efter nedläggningen, tycker Bodil Lindeberg i demensföreningen och själv pensionerad demenssköterska att deras farhågor besannats.

– Ja det tycker jag nog att jag kan säga. Man drar in på demensvården, tyvärr, och de människorna kan inte tala för sig eller protestera.

Sedan nedläggningen i november hamnar dementa åldringar som blivit extra förvirrade och måste läggas in på vanliga psykiatriavdelningar. Redan i december kom det första fallet där det gick riktigt illa med en man som lades in på en psykiatrisk avdelning i Karlshamn där de varken hade tid eller kunskaper för att kunna ge honom en god vård.

– Jag blev inte förvånad för man vet att det är väldigt olämpligt att blanda demenssjuka med andra psykiskt sjuka människor. Demenssjuka behöver en speciell miljö och ett specifikt bemötande som man inte kan på de här avdelningarna, säger hon.

Det nya mobila vårdteamet ska hjälpa dementa på boenden eller hemma, men det blir bara i form av tillfälliga besök och utan avdelning 1 ökar belastningen på de anhöriga, säger Bodil Lindeberg.

– De flesta är ju äldre de också och kanske inte orkar med det här i längden utan blir sjuka de också.

Gunilla Lindgren
gunilla.lindgren@sr.se

Av Tommy - 3 januari 2012 12:07

(webböversatt)

En annan möjlig riskfaktor för att utveckla demens och Alzheimers sjukdom hos kvinnor

ScienceDaily (2 Jan 2012) - Ett ​​hormon från viscerala kallas fett adiponectin kan spela en roll som en riskfaktor för utveckling av alla orsaker demens och Alzheimers sjukdom (AD) hos kvinnor, enligt en studie som publiceras online Först av Archives of Neurology , en av JAMA / Archives tidskrifter.


Antalet människor som drabbats av demens i världen beräknas fördubblas under de kommande 20 åren från nuvarande antal av cirka 36 miljoner människor, ger författarna som bakgrundsinformation i artikeln. AD är den vanligaste formen av demens. Författarna skriver att data tyder på ett samband mellan insulinresistens och inflammation, kännetecken för typ 2-diabetes, och utveckling av demens. "En annan potentiell faktor som kan bidra till uppkomsten av AD och alla orsaker demens adiponectin. Adiponectin är ett hormon som kommer från visceralt fett, som mer känsliga att kroppen insulin, har anti-inflammatoriska egenskaper, och spelar en roll i ämnesomsättningen av glukos och lipider. "

Thomas M. van Himbergen, Ph.D., från Lipid Metabolism Laboratory, Human Nutrition Research Center on Aging, Tufts University, Boston, och kollegor uppmätta nivåer av glukos, insulin och glykerat albumin, samt C-reaktivt protein, lipoprotein tillhörande fosfolipas A2 och adiponectin i plasma hos patienter vid den 19: e biennalen undersökningen (1985 - 1988) i Framingham Heart Study.

De 840 patienter (541 kvinnor, medianålder 76 år) följdes upp under i genomsnitt 13 år och utvärderas för tecken på utveckling av AD och alla orsaker demens. Under den tiden utvecklade 159 patienter demens, inklusive 125 fall av AD. Efter justering för andra faktorer demens risk (ålder, APOE genotyp, låg plasma dokosahexaensyra, viktförändring) endast adiponectin hos kvinnor var associerat med en ökad risk av alla orsaker demens och AD.

"Det är väl etablerat att insulin signalering är dysfunktionellt i hjärnan hos patienter med AD, och eftersom adiponectin förbättrar insulinkänsligheten, skulle man också förvänta sig positiva åtgärder som skyddar mot kognitiv nedgång", skriver författarna. "Våra data tyder dock på att förhöjda adiponectin nivån var associerad med en ökad risk för demens och AD hos kvinnor."

"En av de viktigaste inslagen i adiponectin är att det har visat sig spela en roll i sensibilisering av insulin och kan därför bli ett terapeutiskt mål för behandling av T2D (typ 2-diabetes). Överraskande nog var en högre adiponectin nivå befunnits vara en prediktor av alla orsaker och vaskulär mortalitet. med bifall dödlighet fynd, visar den aktuella undersökningen att en förhöjd adiponectin nivå är också en oberoende prediktor för alla orsaker demens och AD hos kvinnor ", avslutar hon.

Av Tommy - 2 januari 2012 10:07

Behovsbedömning hos personer med demenssjukdom
Utbildningsdag i Stockholm 13 mars 2012

Du får lära dig om demenssjukdomar och kognitiv funktionsnedsättning. Får kunskap om metoden jag- stödjande förhållningssätt som kan användas i behovsbedömning av personer som lider av demenssjukdom, hur beviljade insatser och formulerade mål bidrar till detta förhållningssätt.
 

Målgrupp

Denna utbildning vänder sig till biståndshandläggare i kommunen.
 
Innehåll
Demenssjukdomar och kognitiv nedsättning
Teoretisk genomgång av metoden jag -stödjande förhållningssätt
Bedömning av individens förmågor vid utredningen
Hur kan beviljade insatser och formulerade mål bidra till ett jag -stödjande förhållningssätt?
 
Arbetsformer
Utbildningen innehåller teoretiska pass blandat med dialog, samtal och reflektioner.
 
Kursledare
Birgitta Svanström Henningson,  leg. sjuksköterska, vårdlärare och magister i vårdpedagogik. Birgitta arbetar som en mycket uppskattad utbildare på KompetensUtvecklingsInstitutet.
Marie Wendin, organisationskonsult, handledare, kvalitetsexaminator, vårdlärare och psykoterapeut. Marie har tidigare arbetat som biståndshandläggare, projektledare och utbildare i Stockholms stad. Hon är idag en uppskattad utbildare för KompetensUtvecklingsInstitutet.
 
 
Detaljerad information
Datum: 13 mars 2012
Tid: Kl. 09.30 - 16.30
Plats: KompetensUtvecklingsInstitutet, Drottningholmsvägen 39A, Stockholm
Pris: 2190 kr exl moms/person inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe.
 
Bokning kan göras inom kort på hemsidan. Om du vill boka redan nu maila till anmalan@kui.se

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23 24 25 26 27
28
29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards