Är du lönsam gamle vän?

1,7 miljoner till demensteam

SKELLEFTEÅ Socialstyrelsen har beviljat socialnämnden i Skellefteå kommun drygt 1,7 miljoner kronor för fortsatt arbete med det demensteam som äldreomsorgen startade i januari 2011.

Äldreomsorgen får genom stimulansbidraget ytterligare ett år på sig att utvärdera och utveckla demensteamet. Efter det kommer socialnämnden att ta ställning till om verksamheten ska bli permanent och i så fall i vilken omfattning. En del av medlen ska nyttjas för fortsättningen av projektet uppsökande verksamhet.

– Demensteamet är vår spetskompetens inom omvårdnad och bemötande av personer med demenssjukdom. Efterfrågan på teamets insatser har varit stor och det känns väldigt bra att kunna erbjuda den här typen av stöd till våra medarbetare både vid särskilt boende för äldre och i hemtjänsten, säger Berit Silverlind, chef för äldreomsorgen.

Insatserna har främst handlat om handledning och stöd till personal i situationer som upplevts svåra att hantera i omsorgen och omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ärendena har varit jämt fördelade mellan hemtjänst och särskilt boende. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att besluta om och fördela stimulansbidrag till kommuner och landsting för att höja kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer. Regeringen har avsatt 282 500 000 kronor för stimulansbidrag 2011.

Samtliga demensrum ska vara olåsta inifrån

Uppvidinge2011-11-10 | Uppdaterad 2011-11-10

Efter klagomål från en anhörig om att Uppvidinge kommun låser in dementa har Socialstyrelsen begärt att kommunen ska redovisa åtgärder för att säkerställa att de boende är skyddade mot frihetsberövande och att demensvården är bemannad på ett sådant sätt att personalen både har uppsikt över enheten och snabbt kan ge hjälp.
De restriktioner som har kommit från Socialstyrelsen är nya, förklarar vård- och omsorgschef Susanne Carlsson. Tidigare har man kunnat hantera det på det sättet som har gjorts i Uppvidinge, men nu får det inte förekomma att man låser dörren till dementas boende.
-Vi har aldrig låst in någon, utan det har handlat om att låsa om dem, förklarar hon vidare. En del har inte förmågan att själva öppna dörren, om de till exempel är rörelsehindrade, och för att de inte ska få ovälkomna besök har per­sonalen låst om dem.
De nya låsen innebär att det är olåst inifrån men låst utifrån. Personalen kan komma in med hjälp av nyckel. En del säkerhetsåtgärder ingår också i installationen, bland annat måste låsen kopplas till brandlarmet.
På Lingårdens demensboende i Lenhovda finns redan så kallade hotellås. Nu ska Norrhults och Älghults demensboenden, sammanlagt 15 lägenheter, få liknande lås. Kostnaden är beräknad till 200 000 kronor.
De rutiner som finns om tillsyn nattetid har också setts över och ska, enligt Susanne Carlsson, göra att det blir större säkerhet.
Socialstyrelsen tycker att kommunen har vidtagit de åtgärder som behövs och avslutar ärendet.

Vårdvikarie fick gå efter örfil

Behovsbedömning hos personer med demenssjukdom

Du får lära dig om demenssjukdomar och kognitiv funktionsnedsättning. Får kunskap om metoden jag- stödjande förhållningssätt som kan användas i behovsbedömning av personer som lider av demenssjukdom, hur beviljade insatser och formulerade mål bidrar till detta förhållningssätt.

Målgrupp

Denna utbildning vänder sig till biståndshandläggare i kommunen

Innehåll

• Demenssjukdomar och kognitiv nedsättning
• Teoretisk genomgång av metoden jag -stödjande förhållningssätt
• Bedömning av individens förmågor vid utredningen
• Hur kan beviljade insatser och formulerade mål bidra till ett jag -stödjande förhållningssätt?

Kursledare

Arbetsformer

Utbildningen innehåller teoretiska pass blandat med dialog, samtal och reflektioner.

Omfattning

En heldag

Datum 2012

Datum: 13 mars
Tider: Kl 09.30 - 16.30 Vi avbryter för lunch, för- och eftermiddagskaffe.
Plats: Drottningholmsvägen 39A, Stockholm

Bokning kan göras inom kort på hemsidan. Om du vill boka redan nu maila till 

anmalan@kui.se

Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Pris

2190 kr exl moms/person inkl. lunch, för- och eftermiddagskaffe.

Carema låter dementa ligga hjälplösa och
ensamma

Chefen förnekar

Enhetschefen på vårdboendet, Elin Rundqvist, förnekar i SVT
scenariot och säger att de dessutom alltid ringer in vikarier.
I ett brev till personalen angående att många anställda varit sjuka skriver hon dock:
"Det finns inte pengar till detta, så i fortsättningen kommer vi inte att kunna ersätta första sjukdagen!"
Vallentuna kommun ska utreda om det finns tillräckligt med personal:
- Detta bekymrar mig jättemycket, säger socialchef Gunnel Orselius-Dahl (FP) i
Vallentuna till "Rapport". Sen kan jag då tycka att en person ensam så länge
inte är bra. Men där måste vi ta upp ett nytt samtal med entreprenörerna och det
handlar ju om alla våra boenden.

Ökade sin vinst

I söndagens Dokument inifrån i SVT frågade man sig om
kvalitetsbristerna kan ha samband med de bonus- och aktieprogram Carema haft för
cheferna.
Samtidigt som det kommer
rapporter om underbemanning inom vården på olika ställen hos Carema har
verksamhetschefer fått bonusar om de lyckats hålla ner kostnaderna.
Företaget har dessutom ökat sin nettovinst med
mellan fyra-fem gånger på tre år, enligt Dagens Nyheter.
Expressen.se skrev på tisdagen om en 69-årig
kvinna i Västerås som i flera månaders tid sökte hjälp på Carema vårdcentral på
Vallby för sina besvär utan att det upptäcktes att hon hade utbredd
lungcancer.

 "Störning i hippocampus rytmer kan vara en potentiell orsak till patologiska tillstånd som epilepsi, schizofreni eller minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom", säger Dietmar Schmitz, samordnare för NeuroCure Excellence Cluster. Det är därför resultat som nu publiceras också utgör en grund för forskning kring framtida metoder för klinisk behandling.  

c

Beslutet är delvis en konsekvens av debatten om tillståndet
på Caremas äldreboenden. Men Soc stöder sig också på reaktionerna från en
webbenkät, där tusentals anhöriga och personal har berättat om sina erfarenheter
av äldrevård. Dessutom har myndigheten gjort en stor tillsyn där man upptäckte
flagranta fall av personalbrist.
Bindande regler låter spontant bra.
Kommuner har ofta snålat och vinstkraven bland privata utförare gör inte
situationen bättre, som bekant. Men det lär bli komplicerat.
Soc tänker sig inte generel-la regler, typ "Tre
personal på tio dementa". Det blir för fyrkantigt.
Nej, man vill att socialnämnderna ska göra mer
individuella bedömningar.
I dagsläget
säger nämnderna bara: "Kalle har rätt till demensboende. Beslutat!"
I fortsättningen måste man bli mer konkret:
"Kalle har de här behoven. Då behövs så här mycket personal."
Ett problem med det är att dementas tillstånd
försämras. Ibland snabbt. Efter ett tag kommer nog Kalle att ha helt nya, och
garanterat större, behov. Hur ska det åtgärdas?
Jo, säger Socialstyrelsens Anders Printz,
socialnämnderna måste göra upp- följningar av Kalles behov.
Hm!
När jag jobbade inom den kommunala äldrevården,
fanns det vårdbedömare som bestämde vilka behov patienter hade. Och med ojämna
mellanrum gjordes det vårdtyngdsbedömningar för att avgöra hur mycket personal
vi borde vara.
Det var intressant, som
kuriosa.
Bemanningen förändrades ju
inte.
Och alla patienter fick samma
basala vård, vare sig de hette Kalle eller något annat. Mer än så hade vi inte
tid till.
Så en vårdverklighet där
socialnämnder ständigt ränner runt på äldre- boendena och delar ut mer personal
känns inte helt diskbänksrealistiskt.
Nå, vem vet, kanske kommer Socialstyrelsen att
slå världen med häpnad, med listiga regler och ännu listigare
sanktioner.
Men om kommunerna
börjar följa dessa
nya, stränga regler:
T ill vilket pris sker det?
Reglerna ska ju bara gälla demensboenden, inte
andra äldreboenden.
Man kan ana risken
att personalresurserna flyttas från äldreboendena till de reglerade
demensboendena. Eller att alla demensboenden mystiskt döps om till
äldre-boenden...
Anders Printz
säger att reglerna senare kan komma att gälla
all äldrevård.
Finemang -
men HVB- hemmen, då? Där bor sköra ungdomar som är lika utsatta som dementa
åldringar, och där har enorma missförhållanden avslöjats av
Socialstyrelsen.
Bör inte
bindande regler om bemanning utifrån de
boendes behov
införas även där?
Vi kan inte bara reglera den del av vård- och
omsorgssektorn som ofta är i fokus därför att stora delar av befolkningen, och
därmed politikerna, är engagerad i den. Och det finns rimligen en fara för att
resurser sugs dit från mindre populära delar.
Visst, Socialstyrelsen måste börja någonstans.
Någonstans är bättre än ingenstans. Men vi får inte glömma resten.
1998, efter en debatt om vanvård inom
äldreomsorgen, kom L ex Sarah. Det är den
ypperliga lag som tvingade äldrevårdspersonal att rapportera
missförhållanden.
Först i år
började den omfatta barnen på HVB-hem. Det tog alltså 13 år. Något att tänka på
nästa gång det larmas om brister i äldrevården.
ledarskribent