— Det är svårt att fatta att hon är 96 år. Hon är pigg och rörlig. Men hon längtar bara efter att få dö. Hon tycker att livet är så meningslöst, berättar han. Samtalet grep honom djupt.

Databas om hälsa och livskvalitet

Arbetet påbörjades 2000 med intervjuer av 85- 90-, 95-åringar och äldre i Umeå och fem kommuner i Västerbottens inland. Sedan 2005 ingår också finländska Österbotten i studien, som sedan dess har byggt upp en gerontologisk regional databas, Gerda.

Geriatriker, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor och samhällsvetare vid Umeå universitet samt ett par högskolor och universitet i Åbo och Vasa i Finland samarbetar i olika delprojekt. Ett tiotal doktorsavhandlingar har hittills publicerats.

Urinvägsinfektion vanligt

— Urinvägsinfektion har större effekt på livskvaliteten än vad vi varit medvetna om. Den går oftast inte över av sig själv. Hos unga kvinnor kan infektionen läka ut utan behandling, men gamla kvinnor kan behöva antibiotika, säger Yngve Gustafson.

Urinvägsinfektioner får också sociala konsekvenser för gamla. Den kan leda till att de äter sämre, vilket i sin tur kan orsaka nedsatt immunförsvar. Maine Carlsson beskriver i sin avhandling, som också lades fram i juni i år, ett samband mellan undernäring och urinvägsinfektion hos äldre med fysiska och kognitiva funktionshinder. Hon undersökte också hur de påverkades av att träna och fann att balans, gångförmåga och benstyrka förbättrades med tiden.

— Till och med gamla, deprimerade och undernärda och även de med demenssjukdom uppnår goda effekter med fysisk träning. Men många får inte chansen att komma tillbaka, säger Yngve Gustafson.

Saknade kunskap om äldres hälsa

— Jag hade lovat mig själv att aldrig forska. Jag träffade inte mina föräldrar särskilt mycket. Deras liv var forskning, berättar han.

Han kom på andra tankar under åren som kliniker bl a inom psykiatri och långvård, där han slogs av bristen på kunskap om ålderdomens effekter. Avhandlingen handlade bl a om blodtrycksfall under operation.

— När jag jobbade med demensutredningar började jag undra över vad i hela friden man gör på ortopeden. Det var så många gamla som drabbades av förvirringstillstånd i samband med operationer.

Yngve Gustafson ser förvirringstillstånd som ett allvarligt varningstecken. Det borde vara en parameter i kvalitetsregistret Senior Alert, som samlar uppgifter
om fall, trycksår och undernäring bland äldre.

— Det skulle vara oerhört mycket bättre att mäta hur många gamla som blir förvirrade. Det gör man i Holland, som är världsledande när det gäller klinisk äldreforskning.

Negativ attityd

Framförallt drabbar det äldre kvinnor, som inte sällan får sämre vård. Kvinnor med kärlkramp får nitroglycerin för några hundralappar. Män får nya kranskärl för ett par hundra tusen.

Gerda-studier har också visat på geografiska skillnader. Patienter i fjällvärlden får sämre behandling än de som bor nära universitetssjukhuset i Umeå.

Livsvillkoren är också olika. Det avspeglas i höga sjukskrivningstal och kort livslängd i glesbygden. I finska Österbotten är det språkgränserna som avgör. Finskspråkiga får i genomsnitt tio år kortare liv än svenskspråkiga.

Var fjärde deprimerad

Yngve Gustafson tror att det beror på att sjukvården inte upptäcker var skon klämmer.

— Många gamla som söker sjukvården för värk, sömnproblem eller förstoppning får värktabletter eller sömntabletter.

Men det hjälper inte mot depression, säger han.

Två tredjedelar fick behandling med antidepressiva läkemedel, men hälften av dem hade fortfarande symtom. Depression var ännu vanligare hos äldre med demens.

— Jag tror att långvarig obehandlad eller dåligt behandlad depression är en oerhört stark riskfaktor för demens, säger Yngve Gustafson.

Andelen dödsfall var högre bland äldre med depression. De flesta som var deprimerade i den undersökning som gjordes 2000 hade avlidit fem år senare. Och de som var i livet var fortfarande deprimerade.

— Depression är ett mycket malignt tillstånd. Det är också kroniskt, kommenterar
Yngve Gustafson.

"Själen mer komplicerad än biokemin"

Personer med demens fick oftare psykofarmaka och smärtstillande läkemedel enligt läkaren Hugo Lövheims avhandling 2008. Men behandlingen följdes inte upp. Personer med demens fick neuroleptika utan att det gav något annat resultat än biverkningar.

— Antidepressiva har mycket liten eller ingen effekt alls hos äldre. Själen är så oerhört mycket mer komplicerad än biokemin, kommenterar Yngve Gustafson.

I stort sett inga läkemedel är systematiskt utvärderade på äldre. Yngve Gustafson har beskrivit medicineringen av riktigt gamla som rena rama experimentverksamheten.

— Risken för biverkningar är flera gånger högre hos en 90-åring. Men läkemedelsindustrin vill inte hjälpa oss ta reda på vilka biverkningar de drabbas av eller vilka doser som passar bäst för gamla, säger han.

Fler allvarligt sjuka

— Vi dör inte längre av hjärtinfarkten. Vi får nya kranskärl och lever vidare med kärlsjukdom, säger Yngve Gustafson.

Nästa år kommer Gerda-studien att ha följt 400 individer över 85 år under tio år. Det öppnar för möjligheten att ta reda på när tecknen på depression eller demens börjar uppträda.

— Jag tror vi är först i världen att visa att en större andel 80- och 90-åringar drabbas av demens. Men ännu mer bekymmersamt är det att fler gamla än tidigare drabbas av depressioner. Människor med demens kan ha ett bra liv. Men människor med depression har inte ett bra liv, säger Yngve Gustafson.

För några månader sedan skickades 11 000 frågeformulär till både nya och gamla deltagare. Intervjuer kommer också att genomföras. Därav besöket hos den 96-åriga damen som har tappat lusten att leva.

Den nya studien ska också undersöka om det går att påverka minne, nedstämdhet och ångest hos gamla med demens, både med och utan depression.

— Vi måste bromsa demenssjukdomarna, minska fallolyckorna och depressionerna hos äldre, anser Yngve Gustafson.