Alla inlägg under december 2011

Av Tommy - 21 december 2011 08:59

Personaltäthet inte enda lösningen       

    Den attityd som högsta ledningen har till äldreomsorg är avgörande för hur det sedan ska fungera ute i verksamheten. Det skriver Margareta Normann med arbetslivserfarenhet från äldreomsorgen.

Alla vill ha en trygg och professionell omvårdnad, där ingen faller mellan stolar. Det är inte lika självklart hur det ska gå till. Ambitionen att kvalitetssäkra omsorgen och förebygga avvikelser är viktig. Hittills har det ofta handlat om att införa rutiner. Rutiner kan innebära att den regelbundna reflektionen uteblir. Vem är jag på jobbet för?

I riktlinjer beskrivs hur matsituationen ska utformas, hur medicin ska delas ut, hur rehabilitering i vardagen ska ingå naturligt, hur vårdkedjan ska hållas intakt osv. Men det mest grundläggande för en god äldreomsorg nämns sällan ens i en bisats. Har jag ett professionellt förhållningssätt? Den frågan bör var och en i hela organisationen ställa sig. Från högsta ledning till baspersonalen. Långt ifrån alla gör det idag!

Professionellt förhållningssätt innebär, att den som har ett klientrelaterat arbete ska tillägna sig en fördjupad kunskap om sig själv, medvetenhet om egna känslor och en förmåga att hantera dessa känslor. Särskilt viktigt blir det när de egna känslorna har inslag av frustration, rädsla eller aggressivitet.

"Vi hinner inte!". Frasen riskerar att bli ett mantra. Sägs det ofta blir det en sanning som sällan ifrågasätts.

En värdig omsorg med god kvalitet och professionell personal handlar inte i huvudsak om antal huvuden i omsorgen. Det handlar om förhållningssätt och attityder. Informationen kommer från dem som kan detta allra bäst: undersköterskan i äldreomsorgen. Upplevelsen av tidsbrist handlar snarare om svårigheter att hantera stressfyllda toppar, brist på ledningsstöd, spänningar i arbetslaget och utmaningar i mötet med en sjuke eller med dennes anhöriga.

En öppen och fungerande kommunikation, i arbetslagen, med ledningen och med vårdtagare och deras anhöriga är oumbärlig för det goda arbetet. Majoriteten av alla de konflikter jag varit med om att lösa handlar om missförstånd. Vildvuxna tolkningar eller otydlighet och fördomar har haft företräde före öppen dialog eller kommunikation i gruppen.

Hittills har inte adekvata åtgärder satts in, på bred front. Äldreomsorgen blir precis så kvalificerad och professionell som den högsta ledningen. Den kompetens och den attityd som högsta ledningen har till äldreomsorg är avgörande för hur det sedan ska fungera ute i verksamheten.

Hur kan vi hjälpa personal att hantera det fantastiska jobbet fyllt av utmaningar? Svaret är enkelt. Utveckla ständigt kommunikationen! Arbeta med attityder och människosyn. Förse alla som jobbar inom vård och omsorg med handledning. Uppmuntra i detta avancerade arbete och visa personal att se hur värdefullt och viktigt det är. Det får inte vara en sista lösning för den som inte tog sig vidare. När föräldern uppmuntrar den tonåring som säger: "Mamma jag vill blir undersköterska i äldreomsorgen", ja då har vi en attitydförändring som kommer att ge resultat! Då har jobbet nått sitt rätta värde.

MARGARETA NORMANN, ARBETAT I LINKÖPINGS ÄLDREOMSORG SOM LEG. SJUKGYMNAST MED GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPEUTUTBILDNING

Av Tommy - 20 december 2011 08:18

Bäst i Sverige på äldres risker

2011-12-19 15:35

Osby kommun får återigen bra betyg i Socialstyrelsens årliga kvalitetsundersökning om äldreomsorg. Arbete med maten för äldre har gett goda resultat i mätningarna. Dessutom är man nu bäst i Sverige när det gäller bedömning av risker för kommunens äldre.

Varje år genomför Socialstyrelsen kvalitetsundersökningen ”Öppna jämförelser”, för att ge ett mått på äldreomsorgens kvalitet i Sveriges 290 kommuner. Osby kommun brukar placera sig bra i dessa mätningar, vilket också är fallet i år. Men i år har man dessutom lyckats bli bäst i Sverige när det gäller bedömning av risker för äldre.

- Kommunens äldreomsorg håller hög klass jämfört med många andra kommuner , men vi strävar hela tiden efter att bli ännu bättre, menar Helena Ståhl,  tillförordnad socialchef i Osby kommun.

Enligt Socialtjänstlagen ska det göras en bedömning av de risker som berör personer som är 65 år eller äldre och bor i något av kommunens särskilda boende. I Osby kommun har man lyckats helt och hållet med detta och kan stoltsera med att samtliga äldre genomgått en bedömning. Det innebär att kommunen är bland de bästa i Sverige inom området. Bedömingen görs utifrån risker för fallolyckor, undernäring och trycksårsskador. Dessa bedömningarna ligger sedan till grund för kommunens förebyggande arbete i äldreomsorgen.

- Det är viktigt att vi kan arbeta förebyggande och strategiskt kring dessa risker. På så sätt kan vi göra riktade och effektiva insatser för riskgrupper och samtidigt hålla nere kostnaderna, konstaterar Ståhl.

Förra året hade kommunen egentligen bara en sak man var dålig på, nämligen maten för de äldre. Man låg då på 282:e plats av Sveriges 290 kommuner. Detta tog man till sig och började mer aktivt att jobba med matfrågorna i kommunens äldreomsorg. Kommunen anställde en köksmästare för att garantera god och näringsrik kost för de äldre. Man genomförde enkäter bland de äldre om vad de tyckte, och anpassade maten därefter. Detta har nu gett resultat i årets kvalitetsundersökning, då kommunen rankas som den 39:e bästa kommunen i Sverige på mat för äldre. En förbättring med 243 placeringar.

- Maten är något väldigt viktigt för välbefinnandet. Att vi kan erbjuda god och näringsrik kost är en del av den livskvalitet som vi vill ge våra äldre, säger Ståhl.

För mer information:

Helena Ståhl
tf socialchef
Osby kommun
tel: 0479-52 84 08
mob: 0709-318408
e-post: helena.stahl@osby.se

Av Tommy - 20 december 2011 08:16

Konferens i Srockholm, Kvalitetskontroll av privat äldreomsorg, 23-24 april 2012

2011-12-19 16:06

Konferens i Srockholm, Kvalitetskontroll av privat äldreomsorg, 23-24 april 2012

Kvalitetskontroll av privat äldreomsorg

Hur har de kommuner som kommit längst i arbetet med kvalitetskontroll och utvärdering av äldreboenden gjort? Lär dig av dem hur ni kan arbeta aktivt med analyser och uppföljning av kvalitetsundersökningar som du behöver i din kommun! Hur kan du förbättra kontrollen av äldrevården i din kommun och säkerställa en hög kvalitet? Under hösten har debatten om äldreomsorgen gått het. Den har visat på tydliga brister och många äldre har farit illa. De äldre och deras anhöriga måste kunna lita på att vården och att omsorgen är trygg och värdig. Hur kan kommunerna, med det yttersta ansvaret för vården, säkerställa att vården håller den höga kvalitet som de äldre är värda?

På konferensen får du lära dig:
• Hur du skapar en inspektionsenhet i toppklass!
• SKL:s nya självgranskningsinstrument – hur använder du det?
• Hur du kvantifi erar kvalitativ information

Du kommer bl.a att få lyssna till:

Vilket ansvar har kommunerna för de privata vårdbolagens kvalitet?
Göran Stiernstedt, direktör avdelningen vård och omsorg, SKL

Uppföljningsorganisation i ständig förändring – så möter vi nya utmaningar
Lena Tibblin, utredare, Växjö kommun

Vinnare Årets upphandling 2011
Aktiv granskning av privata vårdbolag – från upphandling till uppföljning
Elisabet Sundelin, stabschef för kvalitetsutveckling, Solna Stad
Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare, Solna Stad

Varmt välkommen till en högaktuell konferens du inte har råd att missa!

Av Tommy - 19 december 2011 17:45

"Demensdiagnos skulle göra vården bättre"

Publicerat: kl
16:55
,

Äldre personer med demens bor ofta på vanliga äldreboenden som inte är
anpassade för deras sjukdom. Där finns färre anställda och personalen har inte
alltid rätt utbildning för problematiken. "Om de som drabbats av demens fick en
diagnos så skulle de lättare få den vård de behöver", säger överläkaren Håkan
Lindholm.

– På en del personer har man aldrig satt en diagnos eller gjort en
formaliserad utredning, säger Håkan Lindholm.

Personalstyrkan på ett vanligt äldreboende är anpassad för äldre människor,
inte för dementa äldre, men om en drabbad person inte har en diagnos är det
långt ifrån självklart att få ett mera anpassat boende.

Knappt hälften har anpassade platser

Det finns omkring 90 000 platser i äldreboenden i Sverige och omkring 60 000
av människorna som bor där är på ett eller annat vis dementa. Men det är bara 25
000 av platserna som är anpassade för den gruppen.

"Anpassad vård är bättre"

Enligt Håkan Lindholm – som är överläkare vid äldrepsykiatrin i Östersund –
finns inte utrymme på ett vanligt boende vad det gäller personaltäthet och
kunskap.

– Det finns ju dementa som inte behöver ett särskillt boende, men de flesta
får det bättre där vården är anpassad och inriktat sig på att ta hand om just
dementa, säger han.

"Borde finnas rutiner"

Att införa rutiner och strukturer för att ställa diagnoser skulle
kunna förbättra situationen, både för anhöriga som ser tecken på demens och för
personalen som då skulle kunna vara ute i god tid med en diagnos.

– Det pågår ju hela tiden att boende kan bli dementa och då borde det finnas
rutiner för det i verksamheten, säger Håkan Lindholm.

"Bara att köra igång"

Wilhelmina Hoffman är chef för Svenskt demenscentrum och hon tycker att
arbetet bör starta på en gång.

– Det finns kunskaper och möjligheter redan i dag. Det är bara att köra i
gång och se till att de som behöver det får en diagnos på sin sjukdom. Det här
är viktigt för hela äldrevården i Sverige säger, Wilhelmina Hoffman.

Av Tommy - 19 december 2011 09:11

Dementa får inte rätt omvårdnad

Publicerat: kl
06:18
,

Det ställs för få demensdiagnoser inom äldrevården. Det leder till
personalbrist och att de äldre inte får den vård de behöver, så berättar
lyssnare som hört av sej till P4 Jämtland.

Thomeéegården i Mörsil är ett exempel på ett blandat boende där fler skulle
behöva få diagnosen demens. Det tycker både chefen och de anställda. En kvinna
som arbetar på Thoméegården beskriver läget så här:

– Det är dumt att det är ett blandat boende, dementa behöver mer personal och
tillsyn, man önskar att det fanns mer tid att ta hand om de dementa, säger
kvinnan.

Johan Bogfors jobbar som enhetschef åt Åre kommun på Thomeegården i Mörsil,
han tycker att det är bra att lyfta frågan:

– Min uppfattning är att det är för få som har en demensdiagnos idag, med
fler diagnoser skulle vi bättre kunna behandla och bemöta och få rätt insats
till dem. Med en diagnos blir det en tydlig signal att man ska koppla rätt
resurer till denna typ av tillsyn, säger Johan Bogfors.

Ju fler dementa, desto mer resurser. Så enkelt är det. Och viktigt, anser
kvinnan som arbetar på Thoméegården:

--Jag tycker man skulle kunna plocka bort fler arbetsuppgifter åt oss, så att
vi får vårda våra brukare. Fler anställda vore ett önskemål, så att man får mer
tid, säger hon.

Av Tommy - 19 december 2011 04:33

Den dementa 79-årige man från Fåker som var försvunnen i 23 timmar för ett
par veckor sedan ska fortsätta att bo ensam i sitt hem. Han har erbjudits annat
boende men anhöriga anser att han ska bo kvar hemma.

I en avvikelserapport från hemtjänsten i Brunflo till socialförvaltningen
beskriver hemtjänsten hur man letat efter honom från halvtre på eftermiddagen
till tolv på natten.

Ett larm som kopplades in i slutet av november fungerade inte och ett annat
larm vid dörren användes bara nattetid.

Någon förklaring till varför man inte kontaktade polisen tidigare finns inte
i rapporten men hemtjänsten anses inte ha begått något fel.

Av Tommy - 19 december 2011 04:31

Nya Carema-skandalen: Fick krypa med benbrott

Bara några dagar efter att Caremas ägare
lovat bot och bättring avslöjas en ny vårdskandal.
Cancersjuka Inga-Britta Nilsson, 77, i Lomma
fick själv krypa till sin säng efter att ha ramlat och brutit lårbenshalsen.

Tre dygn senare avled hon.
 

Nu anmäler hennes barn Carema Cares vårdboende i Lomma till
patientnämnden. De pekar på flera vårdmissar under de tre veckor som mamman hann
vistas på vårdboendet.
- När mamma
avled visste personalen fortfarande inte vilket ben som var brutet, säger
dottern Anette Nilsson till Sydsvenskan.
Bland annat så hade mamman tryckt på larmet
efter fallet men ingen kom till hennes hjälp. Nu hoppas Anette Nilsson och
hennes bror att deras anmälan kan förhindra att samma sak händer igen.
- För vår älskade mamma är det för sent. Men
kanske kan vår berättelse förhindra att samma saker händer andra boende, eller
hjälpa stressad personal som inte vågar säga ifrån, säger dottern Anette Nilsson
till Sydsvenskan.
Cancersjuka
Inga-Britt Nilsson föll och bröt lårbenshalsen den första september i år.

Av Tommy - 16 december 2011 11:17

(WEBBÖVERSATT)

Från Heterogena Patient mätningar mot tidigare diagnos vid Alzheimers sjukdom

ScienceDaily (15 Dec 2011) - Europeiska PredictAD-projektet, som leds av rektor Scientist Jyrki Lötjönen från VTT i Finland, har utvecklat ett verktyg för beslutsstöd för objektiv diagnostik av Alzheimers sjukdom. Verktyget jämför mätningar av en patient till mätningar av andra personer som finns i stora databaser och ger en enkel index om sjukdomens svårighetsgrad. Projektet har visat att verktyget får bättre diagnos och kliniker förtroende om sitt beslut, vilket tidigare diagnos möjligt.


 

Demens har nyligen identifierats som en hälsoprioritering både i Europa och i USA. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, ensamt står för kostnader som motsvarar ca 1% av bruttonationalprodukten (BNP) i hela världen och antalet personer som berörs kommer att fördubblas under de närmaste 20 åren. Tidig diagnos spelar en nyckelroll för att lösa problemet eftersom behandling av denna obotliga sjukdomar bör påbörjas i ett tidigt skede att vara effektiva.

De nuvarande riktlinjerna för diagnostik av Alzheimers sjukdom betona vikten av olika biomarkörer. Dessa biomarkörer omfattar åtgärder från magnetisk resonanstomografi (MRT), positronemissionstomografi (PET), biomarkörer från cerebrospinalvätskan (CSF) och genetiska markörer förutom bevisas försämrat minne. Ingen enskild patienten mått ger tillräckligt med information för diagnostik. För närvarande kliniker gör den slutliga diagnosen genom att kombinera heterogena mätningar med information från intervjuer med patienten och anhöriga. Denna process innebär subjektiva resonemang och kräver starka expertis från kliniker.

Moderna sjukhus har stora uppgifter reserver med information som ingen har utvunnits. Till exempel är hippocampus en central struktur för minne och påverkas i Alzheimers sjukdom och hjärn-MRI-databaser bilden innehåller information om den normala variationen i hippocampus hos friska och disased personer. Denna information kan utnyttjas i diagnostiken av systematisk matematisk modellering.

PredictAD har konstruerat en helt ny metod för att mäta objektivt tillstånd av patienten. Detta beslut stödsystem, som utvecklats i nära samarbete med kliniker, jämför patienten mätningar med mätningar av andra personer i stora databaser och ger i slutet ett index och grafisk representation som återspeglar den av patienten. Indexet är en barometer av sjukdomen att göra grunderna för besluten mer solid och objektiv. Den grafiska representationen ger en kliniker i blick information om status på hennes / hans patient jämfört med hundratals andra personer, vissa har sjukdomen och en del vara frisk.

"Den PredictAD Verktyget ger en ny möjlighet att stödja beslutsfattande genom att ge objektiv information om patienten", säger professor Hilkka Soininen från Östra Finlands universitet, som leder den kliniska valideringen av projektet.

Professor Gunhild Waldemar från Köpenhamns Universitetssjukhus, betonar Rigshospitalet vikten av Alzheimers sjukdom forskning: "Framgångsrika, tidig diagnostik i kombination med nya läkemedel under utveckling och i början av psykosocialt omhändertagande kan fördröja institutionalisering av patienter, minska lidande och kostnader för samhället . Det har beräknats att fördröja uppkomsten av sjukdomen med fem år skulle halvera alla kostnader för Alzheimers sjukdom och fördröja uppkomsten och utvecklingen av endast ett år skulle minska antalet Alzheimers fall med ca 10%. "

Denna studie stöddes av projektet "Från patient data till personlig vård vid Alzheimers sjukdom" (PredictAD), som stöddes av Europeiska kommissionen inom ramen för den 7: e ramprogrammet.



Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8
9
10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22
23
24
25
26
27 28
29
30 31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards