"Förmågan att identifiera människor som inte visar minnesproblem och andra symtom, men kan löpa en högre risk för försämring av kognitiva funktioner är ett mycket viktigt steg mot att utveckla nya sätt för läkare att upptäcka Alzheimers sjukdom", säger Susan Resnick, PhD, med National Institute on Aging i Baltimore, som skrev en medföljande ledare.

I studien använde forskarna hjärnan skannar för att mäta tjockleken på regioner i hjärnans cortex på 159 personer utan demens med en genomsnittlig ålder av 76. Hjärnan regionerna valdes utifrån tidigare studier som visar att de krymper hos patienter med Alzheimers sjukdom. Av de 159 personer som var 19 klassas som hög risk för att ha tidig Alzheimers sjukdom på grund av mindre storlek i bestämda regioner kända för att vara sårbara för Alzheimers sjukdom i hjärnans cortex, var 116 klassificerade som genomsnittlig risk och 24 som låg risk. I början av studien och under de kommande tre åren fick deltagarna också fått tester som mätte minne, problemlösning och förmåga att planera och uppmärksamma.

Studien fann att 21 procent av dem med hög risk upplevt kognitiv nedgång under tre års uppföljning efter MRI, jämfört med sju procent av dem i genomsnittlig risk och ingen av dem med låg risk.

"Ytterligare forskning behövs om hur du använder MRT för att mäta storleken på olika områden i hjärnan i kombination med andra tester kan hjälpa till att identifiera människor löper störst risk att utveckla tidig Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt", säger studie författare Bradford Dickerson, MD, av Massachusetts General Hospital i Boston och en medlem av American Academy of Neurology.

Studien fann också att 60 procent av den grupp som anses vara mest i riskzonen för tidig Alzheimers sjukdom hade onormala nivåer av proteiner i samband med sjukdomen i cerebrospinalvätska, vilket är en annan markör för sjukdomen, jämfört med 36 procent av dem i genomsnittlig risk och 19 procent av dem med låg risk.

Studien, som utförts av Dickerson och medarbetare David Wolk, MD, University of Pennsylvania i Philadelphia och en medlem av AAN, med hjälp av data som samlats in som en del av Alzheimers sjukdom Neuroimaging Initiative, stöddes av National Institute on Aging (NIA), National Institute of Biomedical Imaging och bioteknik (både en del av National Institutes of Health), Abbott, AstraZeneca AB, Bayer Schering Pharma AG, Bristol-Myers Squibb, Eisai Global Clinical Development, Elan Corporation, Genentech, GE Healthcare, GlaxoSmithKline, Innogenetics , Johnson och Johnson, Eli Lilly & Co, Medpace, Inc., Merck & Co, Inc., Novartis AG, Pfizer Inc, F. Hoffman-La Roche, Schering-Plough, Synarc, Inc., Alzheimers Association, Alzheimers Drug Discovery Foundation, med deltagande från den amerikanska Food and Drug Administration och Dana Foundation. Finansieringen av denna analys av data kom från NIA och Alzheimers Association.

(webböversatt)

Kultur en hälsokick för äldre 

Carema gynnar inte valfriheten ledare 23/12:

Inbjudan till debatt: Framtidens äldreomsorg – köttberg eller guldkant?

                    Vi lever allt längre och fler ska försörjas av gemensamma medel. Hur säkerställer vi en bra välfärd i framtiden och hur vill vi ha det när vi blir äldre? Humana bjuder in till debatt om framtidens äldreomsorg.

Avskedad efter kränkande behandling

– Händelsen i sig påverkar den boende på så sätt att den far illa. Det är
därför vi agerar, säger Tommy Henningsson som är förvaltningschef för Vård och
omsorg på Örebro kommun.

Det var i våras som den anställde med både ord och kroppsspråk uttryckte att
det var jobbigt att sköta hygienen på en av dom som bor på ett av kommunens
vård- och omsorgsboende. Enligt kommunens utredning var den anställde också
hårdhänt när den gamla skulle flyttas i sin säng.

En anhörig som var på besök blev själv vittne till det som hände.

– I det här enskilda fallet vet vi att anhöriga har klagat på den enskilda
personen. Det stärker vårt agerande,  berättar förvaltningschefen Tommy
Henningsson.

Efteråt ska den anställde dessutom försökt få en kollega att ändra i en
anmälan om händelsen.

Häromdagen berättade vi om en annan anställd i Örebros äldreomsorg som
kränkte en dement man sexuellt tidigare i år. Den gången blev den anställde
omplacerad, men i det här fallet blev den anställde alltså av med jobbet.

– Därför att den kränkande behandlingen var av den storleksordningen att vi
inte hade något annat val, säger Tommy Henningsson, förvaltningschef för Vård
och omsorg på Örebro kommun.

Seminarium om demens och vardagsteknik • Stockholm

01 februari 2012

Sjungande vårdpersonal gör demenssjuka mindre aggressiva

    Personer med grav demenssjukdom reagerar ofta med motsträvighet och aggressivitet under omvårdnad. Men en ny studie visar att aggressiviteten minskar när vårdpersonalen sjunger för och tillsammans med dem med så kallad vårdarsång. Att sjunga förbättrar även kommunikationen och mötet mellan personer med demens och deras vårdare.  

          Forskare har i studien studerat hur vårdarsång påverkar personer med grav demens under sysslorna med morgontoaletten. Resultaten visar att vårdarsång underlättar arbetet och har en mycket positiv inverkan.       

- Musiken är direkt länkad till våra känslor. Sången är en stor del i alla kulturer och något som följer med oss från vaggan till graven. Varför inte använda sången som ett gemensamt kommunikationsmedel när det traditionella talet inte är möjligt? Det visar sig att personer med demens ofta kommer ihåg saker som hände långt tillbaka och ofta musik från ungdomstiden, säger Lena Marmstål Hammar, universitetslektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.       

Musik från ungdomsåren ger bäst effekt

 Lena Marmstål Hammar disputerade nyligen vid Karolinska institutets med en avhandling om just denna forskning. Ett tio-tal personer med grav demens och sex vårdare deltog i studien. I morgontoaletten ingick att klä av nattkläder, bli tvättade och påklädda, borsta tänderna samt göra sig färdig för dagen. Vårdarna beskrev att de kände sig mer avslappnade och glada när de sjöng. Det blev som en god cirkel och vårdarna märkte att de demenssjuka blev mer positiva och mindre motsträviga. Den musik som visat sig ge bäst effekt är musik från den demenssjukes ungdom. Tidigare forskning visar att vårdarsång även förstärker kroppshållningen och sättet att använda sinnena hos personer med demenssjukdom, samt förhöjer sinnesstämning och känslor, både hos dem och deras vårdare.       

Kurser i vårdarsång

Vid Mälardalens högskola finns sedan några år kurser inom vårdarsång. Varför ha kurs i vårdarsång?       

- En viktig anledning till att vi har kurser i vårdarsång är att vårdare inom demensvården ofta kommer från olika kulturer och inte kan samma sånger som vi som är uppvuxna här. Att kunna sjunga Taube är inte en självklarhet om man kommer från ett annat land. Vidare är det lättare för många att sjunga i arbetet efter det man gått kursen. Självförtroendet ökar. Vårdarna genomför ju även ett fysiskt ansträngande arbete medan de sjunger, så en viktig del i kursen är att lära sig andas rätt, berättar Lena Marmstål Hammar.       

 Kan anhöriga till en demenssjuk använda sig av vårdarsång för att förbättra och underlätta kommunikationen?       

- Prova och sjung! Många personer med demens kommer ihåg musik från ungdomstiden och finner det mycket glädjefyllt.       

 I Sverige är förekomsten av personer med demenssjukdom beräknad till 150 000 och kommer att öka markant med en åldrande befolkning. Ju äldre vi blir desto vanligare blir det.       

 Titeln på Lena Marmstål Hammars doktorsavhandling är: Caregivers' singing facilitates mutual encounter: implementation and evaluation of music therapeutic caregiving in complex dementia care situations.