Ett rum för minnen 

Årets forskardag om äldre och äldreomsorg på Socialhögskolan

Privat äldrevård får lågt betyg

I en undersökning som Synovate gjorde på uppdrag av P4 Östergötland svarade
många östgötar att de har mindre förtroende för de privata vårdbolagen. Men de
privata och den kommunala äldrevården anmäls lika ofta till Socialstyrelsen
säger Gert Alaby samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

– Det finns inga tydliga skillnader, de privata utförarna utmärker sig inte i
de här två avseendena vad gäller Lex Sarah och Lex Maria under 2011, på så sätt
att de har betydligt färre eller betydligt fler anmälningar.

500 östgötar fick frågan vilket förtroende de har för privat
respektive kommunal äldrevård. Var tredje svarade att de hade ganska stort
förtroende för kommunal äldrevård medan betydligt färre bara en av sju hade
förtroende för den privata äldrevården.  Det inte finns någon studie som visar
på någon systematiskt skillnad i vårdkvalitén mellan de två olika vårdformerna
säger Gert Alaby.

Ända sättet som för tillfället går att göra en jämförelse vad gäller kvalitén
på vården är via antalet Lex Maria och Lex Sarah anmälningar. Men andelen
anmälningar om missförhållandena inom äldreomsorgen skiljer sig inte så mycket
mellan de kommunala och privata säger Gert Alaby.

En orsak till det dåliga resultatet för de privata
vårdgivarna enligt Gert Alaby kan bero på den senaste tidens uppmärksamhet i
medierna där vårdföretaget Carema hamnade i fokus.

---Är det så att man pekar ut eller uppmärksammar brister i den privata
äldreomsorgen så kan man förvänta sig att allmänheten blir mer orolig och
negativ till privat äldreomsorg.

Undersköterska: "Bedrövliga scheman"

Det är framförallt på helgerna som de långa passen är vanliga men de börjar
också dyka upp på dagarna.
Anna Olsson, själv undersköterska på ett
äldreboende och ordförande för kommunal klubb 2 i Halmstad tycker att det här
sliter på personalen och gör att de inte kan göra ett lika bra jobb som
tidigare.
– Det blir inte bra för om du jobbar från sju på morgonen till sent
på kvällen är det omöjligt att vara alert varenda timme och minut under den
tiden, säger Anna Olsson, själv undersköterska på ett äldreboende och ordförande
för kommunal klubb 2 i Halmstad.

Anna Olsson har arbetat som undersköterska i mer än 20 år och hon tycker att
det aldrig varit så illa ställt som det är nu.
– Jag tycker vår scheman som
de ser ut idag är rent bedrövliga ur arbetsmiljösynpunkt.

På 70-talet var det inom äldreomsorgen vanligt med delade
pass, det vill säga att personalen först jobbade några timmar, sen gick hem
några timmar för att komma tillbaks senare för att jobba kvällen. Efter
påtryckningar från facket försvann den här typen av arbetspass. Men för ungefär
fem år sedan upptäckte Kommunal att den här typen av schema blev allt vanligare
på helgerna.

Förklaringen då var att många valde den här typen av pass för att istället få
färre helgpass. Men nu finns dessa långpass, delade och odelade, även på
vardagar. Och det gäller äldreomsorg i kommunal såväl som i privat regi, enligt
Anna Olsson.
– Från början hade man det så kallade valet, att ha ett delat
pass när man jobbade helg ifall man fick jobba färre helger. Men idag ser vi
också på en del ställen, där man jobbar varannan helg, plus delade pass eller
långa pass då, säger hon.

Enligt Anna Olsson beror den här utvecklingen på ökade
sparkrav och alltmer slimmade organisationer.
– Det är en resursfråga för
finns det inte personal så kan du inte lägga scheman. Du har bara ett visst
antal huvuden och det ska täcka 24 timmar och det ska vara en viss
personaltäthet och det går inte att få ihop, säger hon.

Sähär säger Maria Sjödal, verksamhetschef över äldreomsorgen
i Halmstad kommun, apropå Kommunals kritik:
– Vi skulle gärna se en bättre
lösning men det är svårt att lösa schemat på ett bättre sätt.
– Både vi och
Kommunal tycker likadant, precis som personalen. Vi tycker inte om de delade
passen och vi tycker inte om de långa passen. Men än har ingen, varken vi eller
Kommunal, kommit på konkret hur vi ska lösa det utifrån årsarbetstidsavtalet och
att man vill ha höga tjänstgöringsgrader samtidigt som man ska hålla
arbetstidslagen, säger hon.

Maria Sjödal säger att det rent schematekniskt är svårt att
hitta sätt att undvika de långa eller delade passen. Anledningen till att de
blivit vanligare jämfört med situationen på 90-talet, då långa arbetspass var
mindre vanliga, är att det idag inte finns samma möjlighet att stämpla upp, det
vill säga frivilligt ta på sig fler pass, ifall man jobbar exempelvis 60
procent. Istället vill de flesta idag jobba heltid, och har också möjlighet till
det genom årsarbetstidsavtalet och det gör att färre personer än vad som var
fallet tidigare ska täcka arbetet.
– Skillnaden är att vi har färre personer
som ska göra detta på samma tider och det är det som är förändringen och det är
det som har gjort att vi har de här delade och långa passen.

Men vad ska man göra åt det då om det nu finns missnöje med
de här arbetspassen?
– Det finns idéer och det tycker jag är jätteroligt. Vår
förhoppning är att man kommer överens i årsarbetstidstillämpningen som man
håller på och jobbar med nu och i samband med det har vi olika schemagrupper där
bland annat vi har undersköterskor som själva arbetar med att lägga schemat. Där
finns idéer men fortfarande så har varken vi eller Kommunal kommit på hur vi ska
minimera det, säger hon.

Staffanstorp kommun väljer Humana Omsorg för att driva äldreomsorg

2012-01-27 15:39

Debatt. PRO samorganisation i Skövde kommun, har sju PRO-föreningar, och har tillsammans cirka 1 800 medlemmar. En mindre del av dessa har insatser från äldreomsorgen. PRO kräver därför att kvalitén inom äldreomsorgen förbättras.

Vågar man bli gammal? Trygghet och omtanke är en viktig fråga för oss. Omsorg är ingen industriverksamhet, det handlar om mänsklig värme, om omsorg och trygghet. Hårda rationaliseringar och effektiviseringar drabbar brukarna och i synnerhet dem med det största behovet av vård och omsorg.

Resurserna är grunden för att kunna driva en god äldreomsorg. Färre äldre får hjälp från äldreomsorgen. Anhöriga får stå för en allt större del av omsorgen. Blickar vi några år framåt ser vi ett ökande behov av personal. För att klara detta måste vi börja satsningarna redan nu. Det behövs fler personer inom omsorgen och bättre villkor för de anställda.

En av omvårdnadsnämndens uppgifter hör insatser av servicekaraktär och personlig omvårdnad. Dit hör kosten som faktiskt utgör en del av en god folkhälsa. I det ligger att skapa en god upplevelse av maten och det är ett ansvar för omvårdnadsnämnden. Den som lever ensam och får maten levererad till sin bostad men ofta vet ingen vad som händer. I en del fall får de hjälp med att värma maten, men inget vet hur många som äter upp den. Många skulle behöva sällskap under måltiden, det är en viktig del i den sociala funktionen.

PRO samorganisation anser att äldreomsorgen behöver förstärkas i Skövde kommun med mer personal och där personalen måste få mer tid att serva de som fått hjälpinsatserna beviljade av kommunen.

PRO samorganisation i Skövde kommun

Göte Johansson

Vice ordförande

Undersköterskor – ett framtidsjobb i äldreomsorgen               

Skandalerna kring vårdbolaget Carema avlöser varandra. På bolagets äldreboende i Linnegården på Östermalm i Stockholm rapporteras att en sjuk man skrikit på hjälp i över en timme sedan personal bundit honom vid sängen, uppger DN.
Den anställde hade ingen vårdutbildning och var ensam med femton psyksjuka, skriver tidningen.