http://www.conductive.se/konferens-steget-framat-verksamhetsutveckling-i-aldreomsorgen.html?gclid=CO34uf7js64CFQUwmAodSk59RA

c

Socialstyrelsen stödjer nytt sätt att bedöma äldres behov av äldreomsorg 

En persons behov av äldreomsorg ska utgå ifrån hans eller
hennes förutsättningar, inte ifrån ett utbud av tjänster. Socialstyrelsen vill
också att behoven ska beskrivas enhetligt i hela landet för att kunna följas upp
och jämföras. Detta kräver ett nytt arbetssätt i kommunerna, som Socialstyrelsen
hjälper till att implementera.

– Som det är idag kan behovsbedömning se ut såhär; du äter inte, alltså ska
hemtjänsten handla, laga mat och se till att du äter. Medan det verkliga
problemet är att du inte klarar av att planera vad du ska äta, och då kanske det
är det du egentligen ska få hjälp med. Att byta perspektiv på det här sättet är
viktigt om vi vill kunna säga att vi erbjuder ett individuellt stöd, säger
Ann-Kristin Granberg, ansvarig utredare på Socialstyrelsen.

Bygger på internationell klassificering av funktionshinderstillstånd

Arbetsmodellen som Socialstyrelsen vill föra ut bygger på ICF, en internationell
klassificering för funktionstillstånd. Att gå över till att arbeta utifrån
ICF innebär ett första steg mot ett gemensamt fackspråk för äldreomsorgen.

– När vi ser lika på behoven över landet ska vi också dokumentera behov och
insatser enhetligt. Då kan vårdgivare följa att var och en får den omsorg han
eller hon ska ha, kommuner kan se resultat på övergripande nivå och nationellt
kan vi få en bild av kvaliteten på äldreomsorgen.

Introduceras för samtliga kommuner under år 2013

Just nu testar tre kommuner det nya arbetssättet för att ge oss svar på hur
det fungerar i praktiken och ihop med deras it-system. Erfarenheterna ska sedan
tas med i arbetet med en mer komplett modell som vi planerar att introducera för
samtliga kommuner under år 2013.

Socialstyrelsen ska utbilda kommunerna i det nya arbetssättet

De närmsta åren kommer Socialstyrelsen att erbjuda utbildning i det nya
arbetssättet till representanter från samtliga kommuner. Dessa representanter
ska i sin tur föra kunskaperna vidare till sina respektive kommuner.

Galopperande kostnad för äldreomsorg utmaning för
politiker

Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, socialdemokraten Göran Dahlström,
säger i en kommentar att det både är dramatiska och skrämmande siffror, men inte
överraskande och att omfördelningen av resurser inte räcker till för att klara
ökningen.

Enligt Göran Dahlström står kommunen nu inför utmaningen att investera för
framtiden och samtidigt hålla ner kostnaderna.

Dementa ska inte flyttas

Tiden är viktig om man drabbas av en stroke, eller hjärnblödning. Så fort som
möjligt ska man till sjukhus. Men riktigt så enkelt är det inte om man är gammal
och multisjuk, alltså har fler än två diagnoser. Då kan istället besöket till
sjukhuset leda till att den gamle blir ännu sjukare, säger Kerstin Björke,
ansvarig sjuksköterska i Borlänge.
– Det är etiskt oförsvarbart att skicka
en multisjuk gammal människa till akuten för en stroke som vi vet att de inte
kan göra något åt, säger Kerstin Björke.

Trots att det bara är på sjukhuset som en hjärnröntgen kan göras samt att det
bara är där som rätt medicin finns så är det inte alltid det bästa alternativet.
En helhetsbild över den som drabbas måste göras för att rätt beslut ska tas,
säger Kerstin Björke. Flera sjuksköterskor har också berättat för Kerstin Björke
att de upplevt att akutbesöket många gånger lett till att den drabbade blir
sjukare än vad han eller hon var innan, säger Kerstin Björke.
– Det är
fruktansvärt hur gamla förvirrade människor mår när de kommer till den bullriga
miljö som ett akutbesök innebär, säger Kerstin Björke.

Parrelation viktig vid demenssjukdom

Makars samarbete har stor betydelse för att minska effekterna av demenssjukdom i det vardagliga livet.

Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en vårdrelation där den friska vårdar den som insjuknat. Men det stämmer inte alltid. Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, vid LiU visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.

– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar Ingrid Hellström, som är sjuksköterska och forskare på CEDER.

Par där den ene drabbas av en demenssjukdom har ofta en lång och stark relation. De kan ha levt tillsammans i upp till 60 år och delar minnen och vanor i vardagslivet.

– När minnet börjar svikta för en av makarna samarbetar de för att få vardagen att fungera, säger Ingrid Hellström.

Hon har tidigare intervjuat tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom och följt dem i ett och ett halvt år. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par där den ena maken är i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.

– Vi kommer att följa dem i upp till fem år, eller så länge vi kan, för att se hur parrelationen påverkar upplevelsen av demenssjukdomen och hur den förändras efter hand som sjukdomen förvärras, säger Lars-Christer Hydén som är professor i socialpsykologi och forskningsledare för CEDER.

Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I varje par intervjuas och videofilmas bägge makarna både på kliniken och i hemmet.

– Ofta ses den som har en demenssjukdom snarare som ett problem än en tillgång i vardagslivet, men vi menar att den som insjuknat fortsätter att fylla en viktig funktion för den anhörige, säger Elin Nilsson som är doktorand i socialt arbete på CEDER och arbetar med studien.

Hon påpekar hur viktig parrelationen är och att det stöd makarna får utformas så att deras relation förstärks.

– En parrelation som inte fungerar kan leda till stora svårigheter, depressioner och andra sjukdomar.

CEDER är ett forskningsprogram vid Avdelningen hälsa och samhälle som lyfter fram de demenssjukas erfarenheter, kunskap och handlingsförmåga. Programmet finansieras de första sex åren av Riksbankens Jubileumsfond. Studien om parrelationer ingår i ett delprogram med forskning om livet som demenssjuk.

       Birgitta Weibull       2012-02-21    

Minneslådor som ska locka till prat

Få sjuksköterskor är specialister på äldreomsorg