Alla inlägg under februari 2012

Av Tommy - 14 februari 2012 20:35

Bra demensvård i Nässjö

Trots små resurser

Publicerad 29 oktober 2010 - 17:56
Uppdaterad 29 oktober 2010 - 22:03

Nedskärningar och allt färre personal - det är del av
vardagen för dem som jobbar inom vården.

Men det går att bedriva god demensvård även med begränsade resurser. Det
menar man på demensboendet i Nässjö, som vi besökt under fredagen.

På Ingbergsgården har alla 42 boende en stund av egentid varje vecka. Då får
de göra något som de tycker speciellt mycket om, eller något som påminner om
livet före demensen.

- Med hjälp av saker kan man väcka minnet hos de dementa och genom att de
kommer ihåg den friska tiden när de var pigga, så blir de stärka, säger
undersköterskan Sonja Johansson.

Av Tommy - 14 februari 2012 11:11

Svårigheter med dagliga verksamhet som har samband med progression till demens

ScienceDaily (14 september 2009) - Bland personer med mild kognitiv svikt, som ofta betraktas som en övergångsperiod tillstånd mellan normal kognitiv funktion och Alzheimers demens, de som har större svårigheter utför löpande verksamheten tycks mer benägna att gå vidare snabbt till demens, enligt en rapport i septembernumret av Archives of Neurology , en av JAMA / Archives tidskrifter.


Mild kognitiv svikt är erkänd som en riskfaktor för demens och en viktig folkhälsofråga, enligt bakgrundsinformation i artikeln. "Årliga konvertering priser [från mild kognitiv svikt till demens] ofta varierar från 10 procent till 15 procent i klinikens prover. Omräkningskurser i community-baserade studier är ofta betydligt lägre (dvs 3,8 procent till 6,3 procent per år)," författarna skriva. "Det är uppenbart patienter med mild kognitiv svikt komponerar en heterogen grupp, av vilka inte alla snabbt konvertera till demens. Som sådan är det viktigt att identifiera riskfaktorer för snabbt framåt mellan individer med diagnosen mild kognitiv svikt."

Sarah Tomaszewski Farias, Ph.D., vid University of California, Davis och kollegor studerade 111 personer med mild kognitiv svikt. Av dessa var 46 procent (51) rekryterades från patienter som avses med en universitetsbaserad minnesstörningar kliniken misstänkt för kognitiv försämring, och 54 procent (60) rekryterades direkt via samhällsengagemang. Alla deltagare genomgick årliga kliniska utvärderingar, diagnostisk avbildning, rutinmässiga laboratorietester och neuropsykologiska utvärderingar.

Under i genomsnitt 2,4 års uppföljning, gått 28 personer från mild kognitiv svikt till demens, varav 23 från kliniken och fem från samhället. Årligen 13 procent av kliniken-baserade gruppen och 3 procent av gemenskapens gruppen omvandlas till demens.

Annat än rekryteringen källa var den enda faktorn i samband med konvertering från mild kognitiv svikt till demens graden av funktionsnedsättning i början av studien, inga demografiska, kognitiva eller neuroradiologiska variabler förutspådde denna utveckling.

"Så, oavsett om en person var en klinik patient eller rekryteras direkt från samhället var mer funktionsnedsättning vid baseline en viktig riskfaktor för framtida konvertering till demens," skriver författarna. "Ju större funktionshinder vid baseline inom kliniskt rekryteras gruppen visas till svars för deras ökade risk för konvertering."

Resultaten tyder på att "i ett pedagogiskt och etnisk mångfald befolkningen, de med mer funktionshinder på deras baseline utvärdering-oavsett om de aktivt söker en utvärdering för en neurodegenerativ sjukdom, löper ökad risk för utveckling av demens även inom en relativt kort uppföljningsperiod, "de ingå.

Av Tommy - 14 februari 2012 11:07

ScienceDaily (13 februari 2012) - kognitiv påverkan och hjärnan degeneration påverkar för närvarande miljontals vuxna och antalet kommer att öka, med tanke på befolkningen i åldrande baby boomers. Idag, nästan 20 procent av personer 65 år eller äldre lider av mild kognitiv svikt och 10 procent har demens.


UCLA forskare tidigare utvecklat en brain-imaging verktyg för att kunna bedöma de neurologiska förändringar som är förknippade med dessa villkor. UCLA laget rapporterar nu i februarinumret av tidskriften Archives of Neurology att hjärnan-scan tekniken på ett effektivt sätt spåras och förutspådde kognitiv nedgång under en tvåårsperiod.

Teamet har skapat en kemisk markör som kallas FDDNP som binder till både plack och avlagringar härva - kännetecken för Alzheimers sjukdom - som sedan kan visas med en positronemissionstomografi (PET) hjärnskanning, vilket ger ett "fönster in i hjärnan. " Med denna metod forskarna kan sätta fingret var i hjärnan dessa onormala protein inlåning samlas.

"Vi upplever att detta kan vara ett användbart neuro-imaging markör som kan upptäcka förändringar tidigt, innan symptom uppstår, och det kan vara till hjälp för att spåra förändringar i hjärnan under tiden", säger studie författaren Dr Gary Small, UCLA: s Parlow- Solomon Professor on Aging och en professor i psykiatri vid Semel Institute for Neuroscience och mänskligt beteende vid UCLA.

Liten noterade att FDDNP-PET scanning är den enda tillgängliga hjärnan-imaging teknik som kan bedöma tau trassel. Obduktion fynd har funnit att trassel korrelerar med Alzheimers sjukdom progression mycket bättre än vad plack.

I studien, som utförs forskare hjärnan skannar och kognitiva bedömningar om de ämnen som vid baslinjen och därefter igen två år senare. I studien ingick 43 frivilliga paricipants, med en genomsnittlig ålder av 64, som inte hade demens. I början av studien, ungefär hälften (22) av deltagarna hade normalt åldrande och den andra hälften (21) hade mild kognitiv svikt eller MCI, ett tillstånd som ökar en persons risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Forskarna fann att för båda grupperna, ökningar i FDDNP bindande i den främre, bakre cingulate och globala områden i hjärnan vid två års uppföljning korrelerade med utvecklingen av kognitiv försämring. Dessa områden i hjärnan är inblandade i beslutsfattandet, komplexa resonemang, minne och känslor. Högre initial baslinjen FDDNP bindning i båda ämnesgrupper var associerad med en nedgång i kognitiv funktion inom områden som språk och uppmärksamhet på två års uppföljning.

"Vi fann att ökningar i FDDNP bindande på viktiga områden i hjärnan korrelerade med ökningar i de kliniska symtomen över tid", säger studie författaren Dr Jorge R. Barrio, som innehar UCLA: s Plott professur i Gerentology och är professor i molekylär och medicinsk farmakologi vid David Geffen School of Medicine vid UCLA. "Initiala bindande nivåer var också förutsägelser om framtiden kognitiv försämring."

Bland individer med mild kognitiv nedsättning, förutsatt att nivån av initial bindande i frontal-och parietala områden i hjärnan den största noggrannheten i att identifiera dem som utvecklade Alzheimers sjukdom efter två år. Av de 21 patienter med MCI har sex diagnosen Alzheimers vid uppföljningen, och dessa sex ämnen hade högre initiala frontal-och parietala bindande värden än de andra ämnena i MCI-gruppen.

I normalt åldrande individer utvecklade tre mild kognitiv svikt efter två år. Två av dessa tre deltagare hade de högsta utgångsvärden bindande värden i den temporala, parietala och frontala regioner i hjärnan hos denna grupp.

Forskare sade nästa steg i forskningen kommer att innebära en längre tid följa upp med större urval av motiv. Dessutom är laget med denna brain-imaging tekniken i kliniska prövningar för att hjälpa till läkemedel spår nya för hjärnans åldrande, såsom curcumin, en kemikalie som finns i gurkmeja krydda.

"Tracking effektiviteten hos sådana behandlingar kan hjälpa till att påskynda arbetet läkemedelsutveckling," Small, författaren till den nya boken "The Alzheimers Prevention Program", sade. "Eftersom FDDNP verkar förutsäga vem som kommer att utveckla demens, kan det vara särskilt användbart för att spåra hur effektiva insatserna för att fördröja debuten av demens symtom och så småningom förebygga sjukdomen."

Liten fick nyligen forskningen godkännande från den amerikanska Food and Drug Administration att använda FDDNP-PET för att studera personer med mild kognitiv svikt för att avgöra om en hög potens form av curcumin - en krydda med anti-amyloid, anti-tau och anti-inflammatorisk egenskaper - kan förhindra Alzheimers sjukdom och ackumuleringen av plack och nystan i hjärnan.

UCLA äger tre amerikanska patent på FDDNP kemiska markören. Office of Intellectual Property vid UCLA aktivt söker en kommersiell partner för att få denna lovande teknik till marknaden.

Liten och studier författarna Jorge R. Barrio och SC Huang är bland uppfinnarna. 

Övriga författare ingår Prabha Siddarth, Linda M. Ercoli, Alison C. Burggren, Karen J. Miller, Dr Helen Lavretsky och Dr Susan Y. Bookheimer, alla UCLA sektionen för psykiatri och beteendeproblem vetenskaper, och Vladimir Kepe och SC Huang , som är en del av UCLA Institutionen för molekylär och medicinsk farmakologi.

Av Tommy - 14 februari 2012 09:55

Elektromagnetiska fält ökar risken för demenssjukdomar

Ekot/TT rapporterar i dag om en ny undersökning som pekar på en alarmerande ökning av demenssjukdomar i Sverige. Varannan svensk riskerar att utveckla demens enligt de nya uppgifterna. Att Alzheimers och andra sjukdomar verkligen ökar kraftigt indikeras även av Socialstyrelsens register över dödsfallsorsaker som även pekar på en kraftig ökning av dödsfall i Alzheimers.

Elektromagnetiska fält ökar risken för Alzheimers, vilket upprepade undersökningar visat. När människor exponeras allt mer för elektromagnetiska fält, inklusive mobilstrålning är det helt logiskt att den svåra sjukdomen ökar i befolkningen. Mobilstrålning orsakar oxidativ stress i hjärnan, förändrar proteiner och skadar celler i hjärnan, vilket kan förklara sambandet. Hur mycket mer bevis behövs för att medge  sambandet?

Vem bär ansvaret för en möjlig kommande epidemi av Alzheimers, hjärntumörer och andra allvarliga sjukdomar? Epidemin hade kunnat förhindras om allmänheten varnats och regelverken skärpts samt om vi hade haft gränsvärden som skyddade mot skadliga hälsoeffekter – och inte industrin mot oönskade regleringar och minskad efterfrågan.

Det är bråttom att gå ut och varna allmänheten och få till stånd en sund reglering av produkter och källor till skadlig strålning.

Av Tommy - 13 februari 2012 15:44

Alarmerande ökning av demens 

Varannan svensk riskerar att drabbas av demens, enligt en ny studie. Samtidigt minskar på flera håll specialistsjukvård av äldre.

 

Relaterat

 

– Det är väldigt bakvänt att man raserar kompetens och drar ner resurser som kommer att behövas mer än någonsin, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik.

Tidigare prognoser har pekat mot att det 2050 kommer att finnas omkring en kvarts miljon personer med demenssjukdom i Sverige. Nu visar en studie från Umeå universitet att det kan bli betydligt fler än så.

Gjort hembesök

Sedan 2000 har man med hjälp av hembesök studerat omkring 2 000 personer från 85 år och uppåt. På bara fem till sju år har andelen med demenssjukdom ökat med hela 40 procent.

Om den utvecklingen fortsätter skulle det enligt Yngve Gustafson innebära att det 2050 finns 100 000 fler dementa i Sverige än man tidigare räknat med.

– Det är en enormt stor ökning, långt över de planeringstal som kommuner och landsting har i dag. Och det måste man sätta i relation till att vi har 90 000 platser på särskilda boenden, säger han.

I hela Västeuropa

Mycket tyder på att andelen demenssjuka är på väg att öka kraftigt i hela Västeuropa. Flera av Yngve Gustafsons kollegor i andra länder har förvarnat om att ett antal forskningsrapporter som pekar på detta är på gång under de närmaste åren.

– Svensk akutsjukvård är inte beredd på det här. Vi ser ju i dag att drygt en tredjedel av alla som kommer in på ortopeden med en höftfraktur har demenssjukdom, säger han.

Trycket på sjukvården att kunna ta hand om personer med demenssjukdom kommer att öka. Ändå har man exempelvis i Västerbottens landsting beslutat om kraftiga neddragningar inom geriatriken.

– Människor med demenssjukdom kräver helt andra resurser och ett helt annat omhändertagande. Det finns ett enormt behov av kunskapsutveckling och en förändrad organisation av vården, säger Yngve Gustafson.

Av Tommy - 12 februari 2012 14:25

Kalmar först med nytt demensregister

Publicerat: fredag 10
februari kl 21:22
, Nyheter P4 Kalmar
Kommentera

Demenssjukvården i landet ska bli bättre med ett nytt dataregister som kallas
"BPSD". Äldreboendet Vasallparken i Kalmar är först i Småland med att använda
sig av systemet, som är bättre anpassat till individerna.

BPSD står för "beteendemässiga och psykiska symptom vid demens" och registret
har tagits fram av Neuropsyk i Malmö. Systemet ska göra det enklare att se till
dementas enskilda behov och göra att de får ett bättre bemötande från
vårdpersonal.

Det ska bli lättare för vårdpersonalen att ta reda på hur man ska hantera
situationer när en demenssjuk beter sig aggressivt eller oroligt. Istället för
medicin kan systemet visa på att det är en promenad som är lösningen.

Ett gemensamt språk

Sättet att hantera aggressiva eller oroliga demenssjuka ser olika ut från
boende till boende i dag. Maria Hemåker handleder vårdpersonal inom
BPSD-registret och tror att det blir lättare att ta fram rätt lösningar, om det
finns gemensamma åtgärder:

– Det här sättet ger ett gemensamt språk för personalen, säger hon till P4
Kalmar.

Målet är att alla kommuner i Sverige ska ha börjat använda registret fram
till 2014.

Av Tommy - 12 februari 2012 14:23

Dementa läggs  oftare in på sjukhus

Anders Hansen

leg läkare, frilansjournalist



 
OI JAMA presenteras en studie kring demens och inläggning på sjukhus. Författarna har tittat på en kohort med 3 019 patienter över 65 års ålder som inte hade demens då studien påbörjades. Data har funnits tillgängliga från 1994 till 2007, man har haft tillgång till närmare 25 000 levnadsår och man har undersökt hur ofta patienterna lades in på sjukhus.




Av kohortens medlemmar drabbades 494 av demens. Av dessa lades en majoritet (427, 86 procent) in på sjukhus vid minst ett tillfälle under uppföljningstiden. Bland de 2 525 individerna utan demens lades 1 478 (59 procent) in på sjukhus vid minst ett tillfälle. Det visade sig att dementa lades in betydligt oftare, för dementa noterades 419 inläggningar per 1 000 personår, jämfört med 200 inläggningar per 1 000 personår för icke-dementa. Även efter justering för kön och ålder noterades att dementa lades in oftare (rate ratio 1,41).

Inläggning på grund av bakteriell pneumoni, hjärtsvikt och urinvägsinfektion undersöktes också. Dessa dia­gnoser kallas »ambulatory care sensi­tive conditions«, vilket innebär att de ofta kan upptäckas tidigare och behandlas effektivare om patienten befinner sig på en vårdinstans utanför sjukhus (t ex äldreboende), vilket i sin tur minskar behovet av sjukhusinläggning. Även för dessa dia­gnoser lades dementa in på sjukhus oftare. Studien kom fram till att inläggning skedde 78 procent oftare för dementa med nämnda diagnoser.

Man tittade även specifikt på om siffrorna påverkades om man exkluderade sjukhusinläggningar under vilka pati­enten avled, men mönstret med fler inläggningar för urinvägsinfektion, hjärtsvikt och bakteriell pneumoni bland dementa kvarstod. Globalt beräknas att 35 miljoner människor lider av demens. Siffran tros öka till 115 miljoner år 2050, vilket kommer att ställa mycket höga krav på sjukvården.

Rönen kommenteras i Lancet med att demens och konsekvenserna av demens för sjukvården är oerhört viktiga forskningsområden.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards