Årets vinnare av kunskapspriset Gyllene Äpplet 

Alice Svensson är medlem i Demensföreningen i Varberg.

Nu får yngre dementa egna lokaler

--Det känns väldigt bra. Demensföreningen har ju haft uppe det här länge att
vi vill ha en dagverksamhet för yngre dementa. Det är ju skillnad på om att få
en diagnos när jag är 80 eller när jag 55, säger Alice Bengtsson som är medlem i
Demensföreningen i Varberg

Med yngre dementa menas de som är 65 år eller yngre och har en
demenssjukdom. De har andra behov än de som är äldre, eftersom de ofta är
fysiskt friskare och kanske har andra intressen. På andra håll i landet har det
sedan länge funnits särskild dagverksamhet för yngre personer med demens och i
Varberg har man sedan några åt tillbaka haft en del stödverksamhet till den här
gruppen. Men nu ska det utvecklas det till permanent dagverksamhet.

Inom några månader ska yngre demenssjuka kunna få tillgång till lokaler på
Apelvikshöjd, flera gånger i veckan, som är anpassade efter deras behov. I
Varberg finns idag 20 personer som räknas till den här gruppen och de blir fler
hela tiden.

–  En daglig verksamhet som är anpassad efter deras behov kan innebära att
man håller sjukdomen i schack och att man kan bo kvar hemma längre, menar Alice
Bengtsson.

Smart hem ska hjälpa dementa

Svårigheter för dementa att bo kvar hemma kan lösas med så
kallad smart teknik. En forskare vid Umeå universitet har med hjälp av pyttesmå
datorer skapat hemmet som tar hand om de boende.

Smarta hem och talande kylskåp kan vara en verklighet inom en snar framtid.
Och snart kan även mobilen att styra det mesta i hemmet.

Nu har en forskare på Umeå universitet använt sig av den här smarta tekniken
för att göra det möjligt för till exempel dementa att bo kvar hemma längre.

- De har problem med vardagsaktiviteter och vi har försökt identifiera vilka
aktiviteter det handlar om. Sedan ska det tekniska systemet stödja personerna
att utföra aktiviteterna, säger Dipak Surie, filosofie doktor i datavetenskap.

Dator i tallriken
Med pyttesmå inbyggda datorer i saker vi använder
varje dag, till exempel tallriken, ytterdörren eller kanske toaletten, så talar
systemet om för användaren om man kanske glömt att äta, stänga dörren eller
spola efter sig.
Det ska inte bara hjälpa den som har svårt att minnas - det
kommer också spara samhällsresurser.

- En av tankarna är att minska en del av det hårda arbetet som vårdpersonal
behöver utföra. Dessutom kan personerna stanna i sina hem i stället för att
behöva flytta till vårdanläggningar.

Kan kränka integriteten
Men det finns också frågetecken, bland
annat om den massiva övervakning som användarna utsätts för. Det hoppas ändå
forskarna ska överbryggas av de fördelar tekniken ger.

- Om tekniken är effektiv och hjälper människor i vardagen tror jag att man
kommer att använda den, säger Dipak Surie.

Dipak Surie och hans team byggde in tekniken i en lägenhet för att lära sig
mer och passade på att bo och leva i systemet för att förstå hur det påverkar
användarna.

- Det är många datorer som påminner om saker man glömt, vilket var ganska
roligt.

Blev du påmind att äta tillräckligt?

- Jag åt tillräckligt, men jag borde ha blivit tillsagd att sova mer.

Vi anhöriga får ingen information

Reagerai dag 07:52 | Uppdaterad i dag 10:14

Under hösten har man slagit ihop våningsplan ett och två till en enhet med gemensam personal samt plan tre och fyra till en enhet. Till vems nytta?
Knappast har man tänkt på de dementa som bor på Trädgården och som nu skall träffa, känna igen och känna sig trygga med dubbelt så många vårdare. Vet man något om vård av dementa så vet man att de mår bäst av att inte ha mer än ett fåtal kontakter som de känner igen. Åtta personer/vårdare som tidigare var fullt tillräckligt.
Inte kan det heller vara till nytta för de som vårdar de dementa för de behöver lära känna och förstå dubbelt så många boende samt veta vilka olika behov alla dessa dementa har.
För mig som anhörig har det inneburit att man nästan aldrig träffar den som är kontaktman.
Numera skall personalen på Trädgården göra sina egna scheman. Vem gagnar detta?
Nu har politiker i Kalmar kommun dessutom kommit fram till att man ska spara ytterligare och därför kommer tjänster att tas bort. Det räcker alltså inte med förändringarna ovan som jag antar genomfördes för att vara resursbesparande.
Har någon politiker en enda dag under det senaste året följt med någon demensvårdare på Trädgården eller stirrar man sig enbart blind på de siffror som står att läsa i 3KVH-jämförelserna? Troligen har man inte besökt Trädgården och sett efter vad alla duktiga demensvårdare gör eller rättare sagt vad de hittills har kunnat göra.
Knappast kan det vara önskvärt för politiker och chefer i Kalmar kommun att demensvård skall bestå i att de dementa sätts framför den påsatta tv:n på morgonen för att sitta där tills det är dags att gå till sängs.
Finns det någon insikt inom omsorgsförvaltningen att man måste vara ”rädd om de erfarna demensvårdarna” som finns på Trädgården. Utbildade och erfarna undersköterskor växer som bekant inte på träd. Stora ansträngningar med trainee- och körkortsutbildning har gjorts från omsorgsförvaltningens sida tillsammans med anordnare av omvårdnadsprogrammet för att få ungdomar att söka dit och efter utbildning börja arbeta i kommunens äldreomsorg och boenden.
Till sist men inte minst. Varför finns det ingen information till de anhöriga? Tror politiker och chefer att anhöriga varken ser, hör eller begriper någonting av vad som sker på Trädgården?
Frågande anhörig

”Man blir så trött”

Ruth Pahlm är inte stolt över den äldreomsorg som målats upp

Kalmari dag 07:42 | Uppdaterad i dag 09:28

Foto: Jesper Ericson

Ruth Pahlm, som engagerat sig för äldrefrågor hela sitt liv, reagerar väldigt starkt mot den senaste tidens händelser på äldreboenden i Kalmar.

FAKTA

Oktober 2011: Allt större signaler om oro inom äldreomsorgen. Hårda besparingskrav och ett nytt schema leder till stressad personal och sämre boende, säger hemtjänstpersonal.

December 2011: Ryktesspridning och dålig information skapar stor upprördhet bland personalen. Kommunal kräver att arbetsgivaren tar tag i problemen. Två under­sköterskor talar om diktaturfasoner och att de blir idiotförklarade. Politikerna säger att de ska informera bättre.

Årsskiftet: Unga som jobbat eller jobbar inom omsorgen slår larm. Kryssturerna ifråga­sätts och Kommunal kritikiserar återigen upplägget.

Januari 2012: Nattpersonal på Lagerträdet larmar om att dementa måste tas upp vid femtiden på grund av den underbemannade dagpersonalen.
Omsorgsnämnden beslutar att hårdgranska äldre­boenden.
Personal på Trädgården slår larm om att man aldrig varit så dåligt bemannade.

LäS MER

• Dementa tvingas upp vid femtiden
• ”Så här kan vi inte behandla äldre”
• ”Det här är en form av tortyr”

– De vackra orden måste betyda någonting. Värdig vård kostar pengar.

Barometern träffar henne i tvårummaren på Smålandsgatan. Det där med äldreomsorg kan hon. Hela sitt yrkesliv har handlat om de äldre, från yrket som vårdbiträde och undersköterska, sedan som ålderdomshemsföreståndare på Oxhagshemmet, vårdyrkeslärare och äldreomsorgschef i Nybro i ett decennium.
Dessutom som politiker för Kristdemokraterna i omsorgsnämnden. Nu sitter hon i styrelsen för demensföreningen.
Den sista tidens larm från personal inom äldreomsorgen har upprört henne mycket.
Gamla som dras upp i ottan och dementa som tvingas irra runt i korridorer för att personalen är så underbemannad. Och anställda som skräms till tystnad. Det är inte en äldreomsorg att vara stolt över, menar hon.
– En del äldre jag har träffat gråter för att de är så oroliga. De vet inte vad som ska hända om de hamnar på något äldreboende i kommunen.
Oron är dock obefogad, tycker Ruth Pahlm. De flesta boenden i Kalmar är bra och ger bra vård. Men bristerna måste rättas till och politikerna kan inte gömma sig bakom ”så får det inte vara”.
– De fina orden om värdegrund och värdigt liv måste betyda något. Jag blir så arg. Det ska inte behöva vara på det här sättet.
– Det är jättebra att de anställda slagit larm. Men varför måste de gå till media för att någon ska lyssna. Varför lyssnade ingen på dem tidigare?
Pahlm satt i omsorgsnämnden när neddragningarna inom äldreomsorgen diskuterades första gången. Då var det tal om att dra ned ett visst antal procent.
Demensvården ansågs ha för mycket personal, något som Ruth Pahlm reagerade skarpt emot.
Diskussionerna ledde senare till att hela synen på äldreomsorgen förändrades.
Det förslag som nu gått igenom handlar mer om att de äldre ska stå i fokus. Sedan får verksamheten anpassa sig. Resurser ska finnas där resurser behövs.
– Och det låter ju jättebra. Men i själva verket har guldet blivit till sand.
– Det hela visar sig mest vara ord. Man blir så trött på det.
I grund och botten handlar det om att politikerna tar ansvar för vad orden innebär.
– Det är också lågt att skylla på regeringen och mindre pengar från statsmakterna. I Kalmar har vi sagt att vi vill ha en värdig vård för de äldre. Då måste man också ta med en viktig sak i beräkningen. Det kostar.

Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24

Ny vårdskandal

Så har det hänt igen, ytterligare något som liknar en vårdskandal inom Norrköpings kommun. Jag kan inte låta bli att förundras över ansvariga politikers nonchalans och arrogans inför vad som har hänt. När något händer på ett privat drivet äldreboende så blir det kraftiga reaktioner från vänsterhåll men på ett kommunalt boende så förklaras det med att det är en del av vardagen. Det är inte bara förutsättningarna som ska vara lika oavsett utförare även kritiken när något går fel bör vara likvärdig.

Jag är övertygad om att det är ett inneboende fel i systemet som ger utryck i form av att bortförklara problemen inom kommunal äldreomsorg. När ingångsvärdet från ansvariga politiker är att vi redan lever i den bästa av världar där merparten av omsorgen utförs av kommunen själv. Det verkar som att ingångsvärdet är att det inte finns något gott att lära sig av alternativa utförare för de är enbart ute efter att tjäna pengar.

Jag anser att det människoförakt vi ibland ser inom Norrköpings kommun är ett resultat av dagens system. Man tar inte hänsyn till anhöriga och närstående eller individuella önskemål. Självklart dör personer inom äldreomsorgen men vad är vitsen med larmsystem om de inte fungerar eller att ingen kommer? Vad skulle vi säga om det var ett privat bolag som Securitas som hade den inställningen till de tjänster man levererar.

Carema har figurerat en hel del i media under senare tid, skillnaden som jag ser det mot kommunen är att Carema jobbar aktivt med sin värdegrund. Sist jag träffade Carema så berättade de att när de senast granskades så gick de igenom över 350 avtal och i 8 fall hittade man brister, främst kopplat till bemanningen. Jag kan inte säga att Norrköpings kommun bedriver ett lika systematisk kvalitetsarbete inom äldreomsorgen, och varför skulle man enligt ansvariga politiker så är man redan i den bästa av världar. För det är anledningen till att majoriteten inte vill införa en ökad valfrihet för de äldre enligt lagen om valfrihetssystem.

Goda resultat för skola och äldreomsorg

Personalbrist inom äldreomsorgen

SKELLEFTEÅ Det råder personalbrist på kommunens äldreboenden. Orsaken är att de som arbetar inom omsorgen har fått en ökad arbetsbörda i form av andra kringsysslor, högre krav på dokumentation är ett exempel.

Kommunens äldreomsorg gjorde under förra året på uppdrag av socialnämnden en utredning om personaltätheten. Då kom man fram till att det finns ett behov av en förstärkning av personal vid äldreboenden vid måltider och helger, kostnaden blev beräknad till 17 miljoner kronor. De senaste åren har budgeten varit densamma för de särskilda boendena för äldre, förutom en viss löneökning hos personalen.

Mindre tid
Under de senaste åren har personalen fått mer att göra, till exempel är kravet på dokumentation mycket högre nu, vilket innebär att personalens tid för brukarna har minskat. Ett av målen för i år är därför att öka bemanningen på kommunens äldreboenden, men samtidigt saknas pengarna.
– Det som går att göra inom ramen för befintlig budget är klart begränsat, konstaterar socialnämnden i ett pressmeddelande.