Alla inlägg den 22 april 2012

Av Tommy - 22 april 2012 18:55

(webböversatt)

Alzheimers plack Stör hjärnnätverk

ScienceDaily (20 april 2012) - forskare studera hur Alzheimers slår rot i hjärnan har identifierat viktiga nya likheter mellan en musmodell och mänsklig Alzheimers.


Forskare vid Washington University School of Medicine i St Louis har visat att hjärnan plack i möss är förknippade med störningar av förmågan hos hjärnan att bilda nätverk med varandra. Denna nedgång parallell tidigare resultat från humanstudier, vilket tyder på att vad forskarna lära sig mer om Alzheimers effekter på hjärnan nätverk i möss sannolikt kommer att kunna överföras till mänskliga sjukdomar forskning.

Studien, som publicerades i Journal of Neuroscience , är bland de första att exakt kvantifiera effekterna av Alzheimers sjukdom plack på hjärnan nätverk i en djurmodell. Fram till nu har forskare studerar Alzheimers hos djur i allmänhet begränsad till bedömningar av strukturella hjärnskador och analyser av aktivitet i hjärnan cell nivåer.

"Exakt mätning av förändringar i hjärnan nätverk är avgörande för att förstå Alzheimers och kommer sannolikt att vara viktigt i modeller av andra neurodegenerativa sjukdomar", säger ledande författare David M. Holtzman, MD, Andrew B. och Gretchen P. Jones professor och chef för Neurologiska kliniken. "Till exempel kan vi testa nu om att blockera Alzheimers plack byggs upp i musen hjärnan förhindrar störningar i hjärnans nätverk."

Hos människor, forskare bedöma integriteten av hjärnans nätverk genom att övervaka cerebralt blodflöde med funktionell magnetresonanstomografi skanningar resonanstomografi. När hjärnan är i viloläge, stiger blodflödet och faller i synk i hjärnan regioner som nätverk med varandra, kallas ett fenomen funktionell anslutning. Dessa länkar tros vara en viktig del av normal hjärnaktivitet. Hos människor, problem i funktionell anslutning verkar förebåda utveckling av demens.

Att tillämpa samma teknik för att möss kan vara mycket utmanande, enligt Holtzman. Istället använde forskarna en metod för att övervaka blodflödet till hjärnan hos möss som nyligen utvecklats av labbet av Joseph Culver, med dr, docent i radiologi vid Washington University. Tekniken innebär att montera en ring med lysdioder på huvudet av en lätt sövd mus. Sensorer i ringen bildskärmen ljus som reflekteras tillbaka från hemoglobin molekyler som flyter genom blodkärl i hjärnan. Dessa data kan användas för att snabbt bedöma blodflödet.

Forskare tillämpade metoden på en musmodell för Alzheimers sjukdom. De fann att delar av hjärnan med de starkaste nätverksanslutningar i unga möss utvecklat den mest plack som de äldre möss. Som plack ackumuleras i dessa regioner sjönk funktionell anslutning. Forskare har redan hittat liknande resultat hos människor med funktionell magnetisk resonanstomografi.

En koppling mellan starkare hjärnan nätverk i unga möss och ökade tecken på Alzheimers hos äldre möss kan tyckas motsägelsefullt, men det ekar tidigare studier i Holtzman laboratorium som länkade högre aktivitetsnivåer i enskilda hjärnceller till ökad plack deposition.

Holtzman och andra har spekulerat att de typer av information och funktioner kodas i verksamheten i hjärnceller och deras nätverk kan påverka deras effekt på Alzheimers risk. Epidemiologiska studier har visat att brain stimulation, såsom pussel, läsa eller lära, är förenad med minskad risk för Alzheimers. Lämnar hjärnan overksam under långa perioder kan öka risken.

Mössen studerade i forskning har en muterad form av ett humant protein, Alzheimers prekursorprotein, som gör dem att utveckla hjärnan plack. Andra musmodeller har muterade versioner av ett protein som kallas tau att leda till utveckling av neurofibrilltrassel, som är ett annat kännetecken för Alzheimers sjukdom. Holtzman, Culver och kollegor planerar att testa funktionell uppkoppling i musmodeller med muterade versioner av humant tau. Resultaten kan bidra till att avgöra effekterna av andra typer av protein aggregat i hjärnan, enligt Holtzman.

"Viktiga nya insikter i normala och dysfunktionella mänskliga hjärnan har gjorts via studier av funktionell anslutning", Holtzman säger. "Att kunna analysera hjärnans funktion från ett liknande perspektiv i djurmodeller, där vi har mycket större frihet att manipulera gener och proteiner, bör vara till stor hjälp i våra ansträngningar att förstå och behandla komplexa förhållanden som Alzheimers sjukdom."

Av Tommy - 22 april 2012 18:52

Omvårdnad vid psykisk ohälsa och demens hos äldre

Kurskod:
VÅ3068
Poäng:
7,5 högskolepoäng
Nivå:
Avancerad nivå 1
Akademi:
Akademin Hälsa och samhälle
Ämnestillhörighet:
Ämnesgrupp:
Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap
Kursen kan ingå i följande huvudområde(n):
1. Omvårdnad
Fördjupningsbeteckning för respektive huvudområde:
1. A1N
Fastställd:
Fastställd i nämnden för Akademin Hälsa och samhälle 2012-04-11.
Kursplanen gäller fr.o.m 2012-07-01.
 

Mål

Kursens övergripande mål är att den studerande självständigt skall kunna bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnad vid komplexa hälsotillstånd för äldre med psykisk ohälsa och demens baserat på evidens och ett kritiskt förhållningssätt.

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

  • jämföra symtom och tecken på normalt neurofysiologiskt och psykologiskt åldrande hos äldre personer med vanligt förekommande patologiska tillstånd vid psykisk ohälsa,
  • beskriva etiologi, symtom, utredning, diagnos, behandling och omvårdnad vid psykisk ohälsa och demens hos äldre personer,
  • redogöra för och beskriva beteenden neuropsykologiskt hos den äldre personen med psykisk ohälsa och demens som kan förklaras av patologiska tillstånd vid olika hjärnskador,
  • kritiskt diskutera symtom och tecken vid depression, konfusion och demens,
  • självständigt värdera behov av hälsofrämjande, förebyggande, rehabiliterande och kurativa åtgärder vid psykisk ohälsa och demens hos äldre ur ett omvårdnadsperspektiv,
  • kritiskt reflektera över omvårdnadens bidrag till den sammanlagda vård och omsorgen samt samarbete mellan professionella yrkesgrupper, patient och närstående som grund för kvalitet,
  • reflektera och kritiskt diskutera integritet, värdighet, sårbarhet och etiska dilemman i samband med omvårdnad av äldre med psykisk ohälsa och demens.

Innehåll

I kursen behandlas:

  • neurofysiologiskt och psykologiskt åldrande,
  • psykisk hälsa och ohälsa hos äldre personer,
  • etiologi, symtom, utredning, diagnos, behandling och omvårdnad vid psykisk ohälsa och demens,
  • BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) och möjliga omvårdnadsåtgärder,
  • neuropsykologi,
  • hur psykisk ohälsa kan förebyggas och rehabiliteras,
  • begrepp som värdighet, sårbarhet och etik vid vård av äldre med psykisk ohälsa och demens.

Examinationsformer

Examination sker genom en skriftlig rapport samt försvar och opponentskap vid ett seminarium.

Arbetsformer

Föreläsningar och ett obligatoriskt seminarium.

Betyg

Som betygsskala används U - VG

Betyg rapporteras som:

  • Skriftlig rapport samt försvar av rapporten och opponentskap, 7,5 hp. U - VG.

Förkunskapskrav

  • Svensk legitimation som sjuksköterska, eller motsvarande kunskaper.
  • Antagen till Specialistutbildning av sjuksköterskor inriktning vård av äldre, 60 hp ger också behörighet.

Litteratur

  • Alligood, M. R., Marriner-Tomey, A. (2010) Nursing theorists and their work. 7 uppl. Maryland Heights, Mo. : Mosby. (797 s). ISBN 978-0-323-05641-0
  • Andrén, S. (2006) Family caregivers of persons with dementia : experiences of burden, satisfaction and psychosocial intervention. Malmö : Dept. of Health Sciences, Malmö University Hospital, Lund University. (125 s). ISBN 91-85481-37-8
  • Armanius Björlin G, Beck-Friis B mfl. (2004) Om demens. Stockholm : Liber. (296 s). ISBN 91-47-05197-3
  • Cars, J. Zander, B. (2009) Samvaro med personer med demenssjukdom: råd till anhöriga och personal om bemötande (med studieplaner för anhöriga och personal). 3 uppl. Stockholm: Gothia. (152 s). ISBN 978-91-7205-694-7
  • Edberg A-K. (2002) Att möta personer med demens. Lund : Studentlitteratur. (189 s). ISBN 91-44-01749-9
  • Redfern, S.J & Ross, F. (ed.). (2006) Nursing older people. 4 uppl. London: Churchill Livingstone. (778 s). ISBN 0-443-07459-3
  • Socialstyrelsen. (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom . Stockholm: Socialstyrelsen. (117 s). ISBN 978-91-86585-18-1 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf
  • SSF. (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. (24 s). http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdffiler/Strategi%20f%c3%b6r%20utbildnfr%c3%a5gor.pdf
  • Wijk H (red). (2004) Goda miljöer och aktiviteter för äldre - VÅRDlitt 62. Lund: Studentlitteratur. (241 s). ISBN 91-44-03315-8

Kurstillfällen

Höstterminen 2012

Anmälningskod:HDA-H2J52
Anmälningsdatum:2012-04-15
Anmälan till:Verket för Högskoleservice
Startar och slutar:v40, 2012 - v44, 2012
Studietakt:100%
Studieort:Flexibel (Falun)
Språk:Svenska
Undervisningstid:Dag
Studieform:IT-distans
Obligatoriska träffar:0
Studieplatser:30
Behörighetskrav: [?]Svensk legitimation som sjuksköterska, eller motsvarande kunskaper.
Antagen till Specialistutbildning av sjuksköterskor inriktning vård av äldre, 60 hp ger också behörighet.

Av Tommy - 22 april 2012 18:51

Samtalsgrupp ett stöd för demenssjuka

Demenssjuka kan ha stor hjälp av att dela sina upplevelser och stötta varandra i en självhjälpsgrupp, säger Linda Örulv, som är forskare vid Centrum för demensforskning och har följt en grupp pionjärer.

Linda Örulv

När hon sökte kontakt med samtalsgrupper för demenssjuka möttes hon ofta av förvåning.

– I lokala patientföreningar och kommunal verksamhet undrade man om demenssjuka själva verkligen skulle kunna ha behållning av samtalsgrupper. Men på senare tid har jag mötts av ett stort intresse för erfarenheterna från min forskning, berättar Linda Örulv.
Så småningom fick hon kontakt med en samtalsgrupp som hon följt i nästan tre år.

Deltagarna var i ett tidigt skede av demenssjukdomen och träffades regelbundet för att stötta varandra och bearbeta sina erfarenheter.

– I gruppen kunde de lära av varandras erfarenheter och hitta strategier för att hantera både vardagen och den frustration som sjukdomen för med sig. Det var en lättnad att ingå i ett sammanhang och veta att de inte var ensamma om sin upplevelse.

I samspelet med omgivningen förde de en kamp på två fronter. De mötte ständigt andras negativa bilder av sjukdomen och riskerade endera att inte tas på allvar eftersom ”alla kan drabbas av glömska” eller att avfärdas som tokiga.

– De hade inte bara själva sjukdomen att hantera utan måste också framhålla både sina svårigheter och de kompetenser som ändå finns kvar, förklarar Linda Örulv.

Hon har spelat in gruppsamtalen och sett att alla fick utrymme för att prata färdigt och den fingertoppskänsla som deltagarna visade när de hjälpte till att hitta ord. Hon såg också att det fanns både självdistans och humor som gjorde att de kunde skratta åt sina egna tokigheter.

– De behövde inte upprätthålla någon fasad inför varandra och vägrade dessutom skämmas.

Linda Örulv berättar om ett par försenade deltagare som hade åkt upp och ner i hissen åtskilliga gånger innan de till sist hamnade rätt.

– De gjorde entré med bullrande skratt och fick de andra att skratta med. Mellan skrattsalvorna frustade de fram vad som hade hänt och att de tappat räkningen efter 16 vändor i hissen.

Oron för de anhöriga och för framtiden var ett återkommande samtalsämne. De ville inte belasta sina anhöriga och oroade sig för vad de själva kunde ställa till med. De levde också med en känsla av att inte ha kontroll över sin egen framtid eftersom beslut om till exempel boende skulle fattas först när behovet blivit så stort att de inte längre skulle kunna ha något inflytande.
– De ville vara delaktiga i besluten och inte vänta för länge med att flytta till ett särskilt boende så de skulle hinna bo in sig. Sent i sjukdomsförloppet skulle det också vara svårt att anpassa sig till en ny miljö, säger Linda Örulv.

Gruppen som hon följde var också opinionsbildare och arbetade för att sprida kunskap om demenssjukdomar. De deltog i utbildningar för beslutsfattare, vårdpersonal och anhöriga, presenterade gruppen på Internet och framträdde i media. De relaterade sina egna erfarenheter till en bredare samhällsdebatt och ville återta tolkningsföreträdet om sjukdomen som de själva levde med.
Samtalsgruppen är fortfarande aktiv, även om några inte längre är med och nya tillkommit.

– För demenssjuka som är förhållandevis kapabla är problemet att de inte hör hemma någonstans utan hamnar i glappet mellan geriatrisk och kommunal verksamhet. Stödet till demenssjuka har ännu inte anpassats till att diagnosen ställs allt tidigare, säger Linda Örulv.

Hon menar att självhjälpsrörelser för, av och med demenssjuka kan vara en viktig nyckel till kunskap för att kunna planera för en åldrande befolkning.

– De kan också skapa förutsättningar för demenssjuka att öka sitt inflytande över den egna situationen och ingå i ett socialt sammanhang.

Linda Örulvs forskning om självhjälpsgrupper har nyligen publicerats i International Journal of Self-Help & Self-Care:

Reframing Dementia in Swedish Self-Help Group Conversations: Constructing Citizenship

Text: Birgitta Weibull
Foto: Arne Rautavaara

Av Tommy - 22 april 2012 18:49

(webböversatt)

Single-Neuron Observationer Markera stegen i Alzheimers sjukdom

ScienceDaily (20 april 2012) - studera en mus-modell för Alzheimers sjukdom har neuroforskare vid Technische Universität Munchen observerades korrelationer mellan ökningar i både löslig och plack-bildande beta-amyloid - ett protein inblandat i sjukdomsprocessen - och dysfunktionella utvecklingen på flera nivåer: enskilda kortikala neuroner, neuronala kretsar, sensorisk kognition och beteende. Deras resultat, som publicerades i Nature Communications, visa att dessa förändringar framsteg parallellt och att tillsammans de visar olika stadier vid Alzheimers sjukdom med en viss ordning i tid


Utöver sina välkända, förödande effekter på minne och inlärning kan Alzheimers sjukdom försämrar också en persons känsla av lukt eller vision. Typiskt för dessa förändringar av sensorisk kognition visar bara själva beteendemässigt när sjukdomen är mer avancerad. En ny studie kastar ljus över vad som händer i hjärnan under hela sjukdomsförloppet, särskilt med avseende på den del av hjärnbarken som ansvarar för att integrera visuell information. En grupp ledd av professor Arthur Konnerth, en Carl von Linde Senior Fellow vid TUM Institute for Advanced Study, har observerat Alzheimer's-relaterade förändringar i den visuella cortex vid encelliga nivå.

Med hjälp av en teknik som kallas två-photon kalcium avbildning noterade forskarna både spontan och stimulerad signalering aktivitet i kortikala neuroner levande möss: transgena möss som bär på mutationer som orsakar Alzheimers sjukdom hos människor, och vildtyp möss som kontrollgrupp. Genom att observera hur neuronala signalering svarat på en speciell typ av vision-test - där ett enkelt gitter mönster av ljusa och mörka staplar rör sig framför musens öga - forskarna skulle kunna karakterisera de visuella kretsen som mer eller mindre "trimmad" till specifika riktlinjer och anvisningar av rörelse.

Konnerth förklarar: "Liksom många patienter med Alzheimers sjukdom, de sjuka mössen har funktionsnedsättningar i deras förmåga att diskriminera visuella objekt. Våra resultat ger viktiga nya insikter om orsaken som kan ligga bakom den försämrade beteende, genom att identifiera i den visuella cortex en bråkdel av nervceller med en starkt störd funktion. " Och inom denna grupp, de upptäckte forskarna finns det två undergrupper av nervceller, både dysfunktionell, men i helt olika sätt. En delmängd, som tros vara de första nervceller att degenererade, visade ingen aktivitet alls, den andra visade en patologiskt hög aktivitet, vilket gör dessa nervceller som är oförmögna att korrekt avkänning objekt i musens miljö. "Samtidigt som cirka hälften av nervceller i visuella cortex stördes på ett eller annat sätt, svarade ungefär hälften normalt", konstaterar Christine Grienberger, doktorand i Konnerth institut och första författare av denna uppsats. "Det kan ha betydande konsekvenser för framtida forskning inom området Alzheimers sjukdom, som våra resultat väcker frågan om det framtida arbetet behöver bara rikta denna population av nervceller som är störda i sin funktion."

In vivo enda neuron experiment utfördes för tre åldersgrupper, motsvarande olika stadier av denna progressiva, degenerativ sjukdom. Resultaten korrelerade med andra mätningar, inklusive lösliga beta-amyloid-nivåer och den densitet av beta-amyloid plack i hjärnvävnaden. Forskarnas resultat visar för första gången en progressiv minskning av funktion i kortikala kretsar. "En viktig slutsats från denna studie", Konnerth säger, "är att Alzheimers sjukdom-relaterade förändringar på alla nivåer - inklusive beteende, kortikal kretsen dysfunktion, och tätheten av amyloid plack i sjuka hjärnor - framsteg parallellt i en särskild temporal ordning. I framtiden kan identifieringen av sådana stadier hos patienter hjälpa forskarna lokalisera scenen-specifika och effektiva behandlingar, med minskade nivåer av biverkningar. "

Denna forskning stöddes av den tyska Excellence Initiative (TUM-IAS, CIPSM), den tyska Research Foundation (DFG, IRTG 1373), ERANet, och Friedrich Schiedel Foundation.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards