Olika bra stöd för unga dementa i Uppland

Enköpings kommunhus. Foto: August Bergkvist / SR

Tord Anderssons fru fick alzheimer - en demenssjukdom - som 58-åring. Det var för sex år sen. Sen dess har han lärt känna många andra som också har drabbats av demenssjukdomar i relativt unga år. De bor utanför Örsundsbro i Enköpings kommun.

Bland alla de han känner har han sett ett mönster - att Enköpings kommun i regel beviljar insatser enligt LSS-lagen - som till exempel personliga assistenter. Men att Uppsala kommun inte gör det.

– I Enköping vet de att de här personerna har rätt till åtgärder enligt LSS. Jag tror att de vet det också i Uppsala egentligen. Men man beviljar inte enligt LSS. Det tycker jag är väldigt tråkigt. Det känns inte helt riktigt att den hjälp man får beror på vilken kommun man bor i, säger Tord Andersson.

Agnetha Resin-Fredriksson, biståndschef i Enköping, säger till Upplandsnytt att i regel får de som har demenssjukdomarna alzheimer och frontallobsdemens LSS-beslut - eftersom det finns domar, bland annat i regeringsrätten, på att unga dementa har rätt till omsorg enligt LSS - lagen om stöd och service. Den som omfattas av LSS kan få daglig verksamhet, persoliga assistenter och gruppboende anpassat för dem.

Lagen säger att LSS omfattar de som har fått en hjärnskada i vuxen ålder som ger betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Demens är en hjärnskada som är obotlig och som leder till döden.

Upplandsnytts källor i Uppsala kommun säger att de flesta unga dementa i Uppsala inte får omsorg enligt LSS. I stället får de insatser enligt socialtjänstlagen - till exempel hemtjänst och äldreboende. Tord Andersson har också hört ett argument till varför det är så:

– Det var en handläggare i Uppsala kommun som sa till mig att "om vi skulle följa det där så skulle det bli väldigt dyrt för vår kommun".

Vad tänker du om det?

– Det får väl vara dyrt då om vi har en lagtext som säger att det ska vara så, säger Tord Andersson.

(webböversatt)

Ny gen Tänkte vara orsaken i tidig debut former av Alzheimers sjukdom

(webböversatt)

Minne sjunker snabbare i år närmast döden, mental aktivitet bästa skyddet

c

Finskspråkiga vill ha finsk äldreomsorg

Boden: Vårdskandaler efter privatiseringar

Boden vecka 13: En 17-år­ig flickas död på ett boende som drivs av Carema uppdagas. Socialnämndens ordförande hotar anhöriga med att neka demenssjuka vård. Politiker godkänner Carema hemtjänst AB att bedriva vanvård.

Den senaste veckan har lokaltidningarna varit dränkta av artiklar som visar på vårdskandaler i de S-märkta privatiseringarnas kölvatten.
En av skandalerna är att en 17-årig flicka har dött efter att ha hängt sig på Asp center i Boden, ett boende för ungdomar med ­neuropsykiatriska funktionsned­sättningar.
Asp center som sedan hösten 2011 drivs i Caremas regi har flera gånger inspekterats av Socialstyrelsen bl a efter klagomål från anhöriga. Bland Socialstyrelsens kritik finns brister i vårdplaner, medicinsk behandling, bemötande av anhöriga samt rutiner för självskadebeteende och självmordsrisk.
Dagen efter medias rapport om Asp center skrev NSD om anhöriga som protesterade mot nedläggning av ett demensboende och sa att de vägrar att flytta. Då tog socialnämndens ordförande, Christer Carlsson (S), till orda och hotade med att lämna de demenssjuka åldringarna utan vare sig vård eller personal.
Enligt NSD och de anhöriga bröt Carlsson med ett tidigare löfte om att de boende skulle få vara kvar. Carlsson tvingades erkänna sitt misstag i media och ska nu ta några månaders ”timeout”.
Samtidigt som socialnämn­dens ordförande hotar åldringar passar socialnämnden på att godkänna Caremas ansökan om att få bedriva hemtjänst i Boden.
Raymond Ohlson

blev 97 år Den folkkära skådespelerskan Annalisa Ericson efterlämnade en förmögenhet på över 12 miljoner kronor när hon somnade in den 21 april 2011.

Sonen slåss för hennes miljonerAnnalisa Ericsons son i strid om skådespelerskans arv

Alzheimerfonden tar initiativ till ny forskningssatsning i samverkan med Astraforskare och professor Bengt Winblad.

4 apr, 2012 18:35 CET

Stefan Sauk, ordförande Alzheimerfonden: ”den samlade notan för demensvården i Sverige är idag 50 miljarder per år. Demenssjukdomar relaterade till Alzheimers sjukdom står för 60% av denna kostnad. Om vi ska behålla den vård vi har idag om 20 år, så kommer vi i Sverige att behöva 400 miljarder! Det är pengar som vi inte har, vi har heller inte en plan för hur vi ska skaffa fram dessa pengar. Det är bara forskningen som kan stoppa vår nya folksjukdom”!

Av alla demenssjukdomar är Alzheimers sjukdom den vanligaste. Gemensamt för demenssjukdomarna är problem med minnet. I dag är omkring 150 000 drabbade av någon demenssjukdom. Räknar vi in anhöriga så hamnar siffran på 800 000 människor.

Bengt Winblad professor vid Karolinska Institutet: ”Många tror att Alzheimers sjukdom och andra former av demens endast drabbar äldre människor. Faktum är att omkring 1 person av 1 000 under 65 års ålder utvecklar demens. En pappa som fick sjukdomen när han var 47 år dog när han var 53”.

Alzheimers är inget normalt åldrande. Det är en sjukdom som angriper hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt och utgången är dödlig.

Svensk Alzheimerforskning är känd och uppskattad som en bland världens främsta. Sedan 1990-talet har forskarna gjort värdefulla upptäckter och ny teknik har utvecklats för att kunna ställa tidig diagnos. Det finns i dag symptomlindrande behandling, men inget botemedel mot Alzheimer och andra demenssjukdomar.

För att komma lösningen på gåtan närmare måste forskningen utvecklas och nya innovativa metoder måste till för att ett läkemedel ska kunna tas fram som botar sjukdomarna.

Ett sådant initiativ är att föra samman den basala och kliniska akademiska forskningens världsledande auktoriteter i ett nära samarbete med expertis inom läkemedelsutveckling (”drug discovery”).

Genom att sammanföra dessa kompetenser skapas ett helt nytt koncept inom forskningen som inte har någon motsvarighet i världen.

Nu blir detta verklighet i Sverige!

Med anledning av AstraZenecas nedläggning av Alzheimerforskningen i Södertälje - har Alzheimerfonden tillsammans med forskare från AstraZeneca och professor Bengt Winblad och forskare vi Karolinska Institutets Alzheimercentrum - tagit initiativ till en sådan ny och innovativ forskningssatsning som dessutom räddar kvar ledande Astraforskare i Sverige. Nu finns ett konkret förslag som är färdigt att sjösättas.

Liselotte Jansson, vice ordförande Alzheimerfonden: ”Det är av största vikt för Sverige att ta vara på den stora kompetens rörande läkemedelsutveckling som riskerar att försvinna ur Sverige i och med AstraZenecas nedläggning av neuroforskningen i Södertälje”.

Projektet går ut på att ett antal ledande forskare från AstraZeneca tillsammans med Karolinska Institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power skapar en ”drug discovery-enhet” i form av en fristående stiftelse, där avsikten är att fylla gapet mellan den basala akademiska grundforskningen och de tidiga kliniska prövningarna vid våra universitetssjukhus. Även internationellt ledande grupper kommer att ingå i samarbetet.

Astraforskarna som kommer att anknytas till olika universitet i Sverige tillför expertis inom läkemedelsutveckling och kommer att integrera idéer och kompetens med forskare inom kliniska prövningar och sjukdomsbehandling.

Bengt Winblad: ”Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

Alzheimerfonden tar stafettpinnen och bidrar med den första finansiella grundplåten för att kunna starta detta initiativ.

Liselotte Jansson: ”Det är självklart för oss i fonden att stötta denna innovativa satsning som vi tror kommer att vara av avgörande betydelse för den framtida forskningen inom Alzheimerområdet”.

Sammanfattningsvis ska satsningen:
1. ta fram nya diagnostika och läkemedel mot Alzheimers sjukdom
2. utgöra en liten, snabb och entreprenörsinriktad organisation med stor innovativ förmåga
3. vara lokaliserad till den mest optimala miljön
4. besitta unik och relevant kompetens inom läkemedelsutveckling
5. ha samarbeten med världens främsta akademiska forskare inom basal och klinisk forskning
6. medföra att tidiga koncepttester i klinik ska ge mycket goda förutsättningar för att lyckas i ambitionen att snabbt få fram ett läkemedel som botar sjukdomarna

”Vi arbetar nu intensivt på att Alzheimerfondens grundplåt skall kompletteras med ekonomisk support från nationella och internationella organisationer/privatpersoner”.

Kontaktpersoner:
Liselotte Jansson, vice Ordförande Alzheimerfonden
liselotte.i.jansson@gmail.com, + 46 704 817043

Bengt Winblad, Professor, Karolinska Institutets Alzheimercentrum
b.winblad.kaspac@nvs.ki.se, + 46 706 326771