Alla inlägg den 1 april 2012

Av Tommy - 1 april 2012 12:24

(webböversatt)

Amyloid Beta i hjärnan hos individer med Alzheimers sjukdom

ScienceDaily (30 Mar 2012) - Det inlagringen av amyloid beta i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom är i fokus för mycket forskning i både dess orsak och behandling.


 

Även om det inte kan finnas en enighet om huruvida nedfallet bidrar till att sjukdomen eller är en följd av sjukdomen, det finns en överenskommelse att det inte gynnas termodynamiskt, vilket innebär att något annat är att främja processen.

Andra proteiner är ofta samutfallda in vivo med amyloid beta-och en sådant protein är serumamyloid P komponent (eller SAP). Nya rön har föreslagit att SAP är förhöjd vid Alzheimers sjukdom och ett team av forskare från Keele University i Staffordshire, Storbritannien, under ledning av professor Chris Exley, har visat att fysiologiskt signifikanta koncentrationer av SAP främja avsättningen av amyloid-beta under förhållanden som närmar sig de som finns in vivo.

Professor Exley sade: "Vi har visat att SAP är bunden av fibriller av amyloid beta och att denna interaktion stabiliserar fibrillerna över tidsfrister som är fysiologiskt signifikant. Detta är det första exemplet på en fysiologiskt signifikant biomolekyl främja och stabilisera bildningen av amyloid
fibriller av amyloid beta-42 enligt nära-fysiologiska betingelser. "

Den grupp fann också att denna egenskap hos SAP förbättras i närvaro av aluminium, en metall, som också har visat sig vara samutfallda med amyloid beta vid Alzheimers sjukdom. Det har nyligen ansträngningar för att minska plasmakoncentrationen av SAP som en terapi för Alzheimers sjukdom och den forskning ger starka bevis för att SAP är involverad i deposition av amyloid beta-42 vid Alzheimers sjukdom och att genom att reducera plasma-koncentration av SAP den skulle också kunna minska inlagringen av amyloid beta. Deras observationer stödjer serumkomponent amyloid P som ett terapeutiskt mål vid Alzheimers sjukdom.

Av Tommy - 1 april 2012 12:21

Demens: coping tips för vårdgivare

När någon du älskar har demens, är det normalt att vilja göra så mycket du kan för att hjälpa. Men du kan inte ta väl hand om någon annan om du inte tar hand om dig själv också. Så se till att ta pauser när du behöver dem. Det är inte självisk. Det är viktigt. Få ut för att se vänner. Äta rätt. Och se till att besöka din egen läkare för regelbundna kontroller. Mest av allt, acceptera att du inte kan göra allt själv.

Gör tid för dig

Det är viktigt för dig att spendera tid utanför din roll som vårdare. Det kanske inte känns rätt i början. Men även enkla saker kan lindra stressen och hålla dig utvilad. Försök med följande:

  • Gå på bio eller konsert.

  • Ha en måltid med vänner.

  • Ta en promenad.

  • Läs en bok eller skriva i en dagbok.

  • Bedriva en hobby.

  • Använd motion för att släppa stress.

Prata med andra

Att tala med andra är ofta en stor stress reliever. Ibland behöver man bara en vän eller familjemedlem att lyssna. Vid andra tillfällen kanske du vill prata med en professionell du litar på. Detta kan vara en kurator, socialarbetare, präster medlem eller terapeut. Ett annat bra alternativ är att gå en lokal stödgrupp för vårdgivare. Delta i en stödgrupp kan hjälpa dig att känna att du inte är ensam. Det är också skönt att dela tankar och idéer med andra som går igenom samma saker som du.

Få tillfällig hjälp

Att hitta tid borta är inte alltid lätt. Men du har alternativ för avlösning (tillfällig hjälp). Rita på stöd från familj och vänner. Och acceptera hjälp när det erbjuds. Människor som bryr sig om dig och din älskade verkligen vill hjälpa till. Prova dessa tips:

  • Be en vän att tillbringa kvällen med din älskade.

  • Hyr en arbetare hemsjukvård för regelbundna pauser.

  • Ta din älskade till vuxen dagis.

  • Har familj och vänner hjälpa till genom att shoppa eller att föra över en måltid en gång i veckan.

  • Kontakta lokal support byråer eller en socialarbetare för rekommendationer avlösning.

Acceptera dina känslor

Stressen av omvårdnad kan verka överväldigande ibland. Du kan känna dig frustrerad, ledsen eller bitter. Detta är inte tecken på att du gör något fel. Det är helt normalt. Så acceptera dessa känslor när de kommer. Men om du känner dig hopplös, trött, ledsen eller skyldig för det mesta, tala med din läkare. Dessa känslor kan vara tecken på depression , som kan och bör behandlas.

Veta när man ska göra en förändring

Tiden kan komma när du inte längre kan ta hand om din älskade på ett säkert sätt. Det kan vara att han eller hon kräver mer tillsyn. Eller kan det vara så svårt att hantera den dagliga stressen i omvårdnad. Oavsett orsaken, det är okej att göra en förändring. Det betyder inte att du har misslyckats. Ändra situation kan vara bäst för alla. Du kommer fortfarande att kunna tillbringa mycket kvalitetstid med din älskade.

Av Tommy - 1 april 2012 12:18

Rätt anhörigstöd och bemötande vid demens

Två tisdagar i maj, 8 och 15, är demens på tapeten. Vid första tillfället talar Dagny Vikström, arbetsterapeut och demensvårdutvecklare, om vikten av ett bra bemötande. Hur man som personal kan bemöta dementa på ett värdigt sätt. Tisdagen därpå föreläser Wallis Jansson, sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap, om ett eftersatt behov – anhörigstöd. Hur vi inom vården kan hjälpa anhöriga att få en fungerande vardag.

Läs mer och anmäl er här.

Inför 8 maj – Toppmöte i arbetet med personer med demenssjukdom
Inför 15 maj – Anhörigstöd, demens, kunskap är nyckeln till samverkan .

OBS! Anmäl dig senast 2/5 2012 till maria.lund@sll.se Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den , besvara inte kursanmälningsformuläret om ett sådan visas

Av Tommy - 1 april 2012 12:15

Ett nytt fristående kontor för utvärdering och uppföljning av kvalitet inom verksamheterna under äldrenämnden och omsorgsnämnden ska starta i Linköping. Det förslaget presenterade den styrande Alliansen i Linköpings kommun tisdagen den 27 mars.

Under hösten har äldreomsorgen debatterats intensivt. Missförhållandena i andra kommuner har också skapat oro och bidragit till många frågor också här i Linköping. Äldrenämnden beslutade att köpa in en extern granskning av äldreomsorgsverksamheten genom Sven Lusenskys försorg.

Kommunstyrelsens planeringsutskott gav även kommundirektören i uppdrag att genomföra en kompletterande granskning som både omfattar omsorgsnämndens och äldrenämndens verksamheter.

Nu finns båda dessa granskningar i rapportform och kommer tillsammans med granskning från revisorerna att få utgöra underlag för det fortsatta arbetet med utveckling av förfrågningsunderlag inför nya upphandlingar. Förfrågningsunderlaget är oerhört viktigt för en bra uppföljning av verksamheterna, något som också kommenteras i rapporterna.

Ett andra steg

I samband med införandet av Eget Val inom hemtjänsten 1 maj 2008, numera inom ramen för LOV, gjordes det en särskild satsning på fördjupad kvalitetsuppföljning med 2,5 milj kr.

Nu vill Alliansen genomföra ett andra steg, genom att inrätta ett kvalitets- och utvärderingskontor som ska hantera kvalitets-, avtals-, och verksamhetsuppföljning för Omsorgs- och Äldrenämnden. Kvalitetskontoret kommer att ha en oberoende ställning i förhållande till de som beställer och utvecklar verksamheten.

Kvalitetskontoret ska ledas av egen chef och besättas med åtminstone 2 nya tjänster samt därutöver överföra tjänst/er från nuvarande organisation. Enheten ska också ha resurser för att kunna handla upp extern resurs. Enheten ska rapportera till Omsorgs- och Äldrenämnden, men också med viss regelbundenhet till Kommunstyrelsen, så att man vid behov skall kunna initiera nämndövergripande satsningar. Kvalitetskontoret ska med sin uppföljning bidra till kvalitetsutveckling av Omsorgs- och Äldrenämndens verksamheter samt ge underlag och stöd för kommande upphandlingar.

Tydligare svar

Den ska också bidra till ännu tydligare svar på de frågor som medborgarna ställer kring dessa verksamheter.
En sådan enhet bör också ha god kommunikation med de kommuners forsknings- och utvecklingsenhet FoU där Linköping ingår, vilket lämpligen innebär en tydlig koppling mellan dessa funktioner.

Placering av MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) och eventuell MAR (rehabilitering) kan

Av Tommy - 1 april 2012 12:13

DROTTNING SILVIAS MAMMA INTE ENSAM OM ATT BLI DEMENT AV ELCHOCKER.

2012-03-31 12:31

DROTTNING SILVIAS MAMMA INTE ENSAM OM ATT BLI DEMENT AV ELCHOCKER.

Drottning Silvia berättade om hur hennes mamma blev dement av elchocker. Media var snabb att infoga att det var förr och att dagens elchocker inte är så farliga. Men det stämmer inte alls. Långt därifrån. Problemet är att psykiatrin vägrar att rapportera om biverkningar och att det därför ser ut som om det inte finns några biverkningar.

Psykiatrin skapar dementa människor på löpande band. 50-60 000 elchocker om året. Minnesförlusterna är både akuta och kroniska. Många får börja om sitt liv från början. KMR har fått många hemska berättelser från folk som mer eller mindre förlorat sina tidigare liv innan elchockerna. ”Vem är du?” frågade en kvinna när hennes bästa väninna besökte henne. En annan kvinna som var fotograf fick lära om sig kameran från början, med mycket stora besvär. En yngre man hittade inte hem när han körde bil. En annan välutbildad man fick byta jobb. Och det finns många liknande berättelser. Rena helvetet upplever de det som.

Och om det nu ges 50-60 000 elchocker per år så förstår man att det råder ett enormt mörkertal med människor som fått sina liv förstörda. Men som inte orkar ge sina röster hörda. När KMR undersökte saken så visade det sig att det råder en katastrofal underrapportering från psykiatrin. Vissa rapporterade inte alls. Och Socialstyrelsen gör inget effektivt åt det.

En kvinna efter 16 elchocker:
”Jag fick totalt 16 el-chocker, inom loppet av 7 veckor, dec 2006 – jan 2007, mot min uttalade vilja och trots att jag var frivilligt inlagd. Jag fick t.o.m två el-chocker på en och samma dag! Det var ett fruktansvärt övergrepp! Jag försökte i panik ta mitt eget liv för att slippa fler el-chocker efter första behandlingen. Men jag misslyckades… Sedan fortsatte ECT-behandlingarna och jag minns inte så mycket mer… De elchockade mig till en dreglande idiot som gick och ramlade omkull i korridoren. Jag visste knappt vem jag var längre…”

Mamma fick hjärnskador av ECT
”Min mamma håller just nu på med ect behandlingar. Jag tror att han har gjort ca 10-12 behandlingar. Hon har inge minne, kan knappt gå och sluddrar väldigt mycket när hon pratar. Från att ha varit en pigg 50åring som älskade att fjällvandra och cykla tar sig nu fram med rullator. Dom har gjort ett uppehåll i behandlingarna eftersom hon reagerat så dåligt. Dom har gjort en hjärnröntgen som visar på hjärnskador på pga av ect behandlingen, men dom säger att det inte borde inte ge så allvarliga symptom.”

Min man blev sjukpensionär efter ECT-behandlingarna
”Efter en lång tids depression och behandling som inte hjälpt fick min man 15 elchocker. Jag hade berättat och frågat åtskilliga läkare innan om det fanns risk för skador på minnet. Min man hade en liten skada på närminnet redan efter en olycka. Alla svarade enhälligt, nejdå ingen fara, bara positivt. Under tiden för ECT blev min 45 årige man som en gravt sjuk Alzheimers ... Kunde inte klara de mest vardagliga saker. Kissade på sej i sömnen … Jag fick vara hemma från jobbet mm.”

Av Tommy - 1 april 2012 12:03

Debatt om framtidens äldreomsorg

Framtidens äldreomsorg är en elefant i det politiska finrummet. Hur säkerställer vi en bra välfärd i framtiden?

Kommunpolitikerna Jonas Nygren (S) och Carl Grufman (M) diskuterar om temat med författaren Edward Unsgaard.

Tid: 17 april kl 18.00
Plats: Folkets Hus, Sundbyberg

Anmäl dig gärna till frida.jacobsson@humana.se eller per telefon 070-164 89 0.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards