Alla inlägg den 3 april 2012

Av Tommy - 3 april 2012 13:05

Anhöriga rasar mot äldreboende

Av Matilda.lundahl@skd.se, 0704 - 14 25 54, Sanna.trygg@skd.se, 0704 - 14 26 65 3 APRIL 03.00
 

Dementa Inga Persson skulle få vård i toppklass, men livet på det privata äldreboendet Victoria blev något helt annat.
– I slutet såg hon ut som fångarna i Auschwitz, säger maken.
Personal gav inte ens henne mjölk, enligt maken Bertil Persson, det var för dyrt. När han frågade varför hans fru åt så dåligt svarade personal att hon kunde be om en macka om hon blev hungrig.

Det har gått sex månader sedan tisdagen den 20 september, då Inga Persson avled på medicinavdelning fem vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Hennes familj säger att det nog var lika bra att hon fick sin sista tid där. Livet på äldreboendet Victoria i Limhamn visade sig vara allt annat än vad maken och dottern hade hoppats på.
– Hon skulle ha det bästa men fick det värsta, säger dottern Annica Malmström.
Inga Persson åkte akut in till Skånes universitetssjukhus i Malmö den 11 september 2011. Avmagrad står det i sjukhusjournalen från akuten.
– Du har väl sett hur fångarna i Auschwitz såg ut? Det var ingenting kvar, säger maken Bertil Persson.

Inga Perssons make och dotter tyckte från början att Victoria verkade bra och trivsamt.
– Allt var nytt och så fint. Jag struntade i vad det kostade, säger Annica Malmström.
Priset för boende, mat och service landade visserligen på över 10 000 kronor i månaden men skulle vägas upp av vård i en toppmodern miljö med kunnig personal.
Men det dröjde inte lång tid förrän den fina ytan började krackelera.
Inga Persson började rasa i vikt. Bertil Persson och Annica Malmström bad gång på gång att få veta hur mycket hon vägde. ”Vi ska ta reda på det, vi återkommer”, lät det. I maj 2011 hade Inga Persson ett BMI på 13,3.


Ett så lågt BMI är aldrig normalt, enligt Elisabet Rothenberg, dietist och lektor i medicin vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs universitet.
– När jag frågade varför min fru rasade i vikt sa de att hon inte ville äta. Jag fick höra att om hon var hungrig så kunde hon be om en macka, säger Bertil Persson.
Svaret kändes absurt eftersom dementa personer kan ha svårt att förmedla grundbehov så som hunger, törst och trötthet. Det ställer höga krav på att personal finns där för att tolka och tillgodose vårdtagarens behov, enligt Helle Wijk, utbildningsansvarig på svenskt Demenscentrum.

Inga Perssons anhöriga blev alltmer desperata. Trots att de pratade med personal och ansvarig chef kände de sig varken sedda eller hörda. Ingen tog dem på allvar, tyckte de.
Maken tillbringade mycket tid på boendet. Han kunde lika gärna sitta där, tillsammans med sin fru, och titta på tv som att sitta själv hemma, resonerade han.
Men hans närvaro och ifrågasättande av hur Inga Persson vårdades var irriterande, visar det sig i journalerna:
”När vi kom var maken mycket upprörd och när på skrek på oss i ansiktet följande: han skulle gå till media och berätta hur vi tar hand om våra äldre och hur lång tid det tog innan vi kom efter det att dom hade larmat”.
”Vi fick oss en utskällning när vi kom in, och han sa att snart bryr jag mig inte längre, det är inte lönt. Även sättet som han pratar till Inga på, ett bebisspråk, han tycker inte att hon förstår något annat. Likaså när vi tilltalar Inga, så svarar Bertil. Han ger Inga INGEN chans att få säga någonting”.


Bertil Persson säger att han visserligen kunde brusa upp men att han var desperat och förtvivlad.
– Jag skällde ut sköterskan och blev inkallad till möte hos chefen. ”Det är inte meningen att mina sköterskor ska behöva åka hem och gråta för att de blivit angripna av anhöriga”. Men vem fanken ska jag tala om det för då? sa jag.

Bertil Persson lägger ansiktet i händerna och gråter.
Han har blivit arg. Inte en utan flera gånger. Men det var när han inte tyckte att hans hustru fick den hjälp hon skulle ha. Som när han bad att hon skulle få mjölk till maten i stället för den saft som ofta serverades. Hon hade alltid druckit mjölk eller lättöl till maten, det ville han att hon skulle fortsätta med.
– Vi har inte råd, hette det, säger han.
Eftersom Inga Persson kunde ha svårt att äta själv lämnade måltiderna ofta stora fläckar på kläderna. Men att använda förkläden var inte aktuellt – de var slut. Enligt dottern var det inte tal om att beställa in några nya.
– När jag frågade om det inte gick att köpa några nya fick jag svaret att ”de är ju rätt dyra”, säger Annica Malmström.

Under en solig promenad i augusti 2010 såg Annica Malmström hur hennes mamma gång på gång tog bort solhatten och sa ”aj, aj”. Anledningen var den stora böld som hennes mamma hade i pannan och som börjat göra allt mer ont. Då hade Annica Malmström under två månader försökt få någon att kolla upp bulan.
– Jag fick beskedet att allt var under kontroll och att jag inte skulle oroa mig. Sköterskorna smorde mamma med olika krämer, allt möjligt skit. Men ingenting hjälpte.
Till slut fick Annica Malmström nog. Hon ringde själv upp en av Victorias läkare.
– Men läkaren visste inte ens vem Inga var. De hade aldrig träffats.
Efter att Inga Persson undersökts skickades hon till hudkliniken på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Bulan visade sig vara cancer.
– Då hade svulsten hunnit bli både blå, grön och till sist så röd och svullen att solhatten inte gick på, säger Annica Malmström.

Bertil Persson har följt turerna kring Carema-skandalen då missförhållanden uppdagades på Koppargården i Vällingby, Stockholm. Han är upprörd.
– Malmö är väl ett nytt Carema. Jag har retat mig lite grann varje gång jag hör om Carema. Här finns likadant i Malmö. Jag kan inte med detta privata. Att man ska sitta och tjäna 10, 15, 20 procent på människor. Som har jobbat och slitit i hela sitt liv, så ska man sitta här som parasiter. Man måste väl för jössenamn ha ett värdigt liv i slutet.

Av Tommy - 3 april 2012 11:01

Polisen välkomnar GPS-larmen

Publicerat: måndag 02 april kl 14:49 , Hallandsekot

De nya GPS-larmen för dementa som finns på prov i flera hallandskomuner är något som polisen efterlyst länge.

Nu ska ett nytt trygghetslarm med GPS-funktion testas i Halland och med det ska man kunna spåra personer som försvunnit om han eller hon är dement.

-- Det är med varierande framgång som vi lyckas lösa det här snabbt, för att i vissa fall så är de här personerna snabba när de förflyttar sig, säger Leif Andersson vid hallandspolisen.

Så vad skulle det innebära om man ned hjälp av GPS kan hitta de här personerna snabbare?
– En snabbare och kortare insatstid, men framför allt möjligheten att rädda liv.

Av Tommy - 3 april 2012 11:00

Nya demensriktlinjer dyrt för kommunerna

Publicerat: måndag 02 april kl 16:31 , Nyheter P4 Västernorrland Kommentera

Socialstyrelsens nya riktlinjer om demensvård kan bli en dyr affär för kommunerna.

I dag presenterades ett förslag som går ut på att det är dom dementas behov som ska styra omsorgen på demensboenden runt om i Sverige, inte storleken på bemanningen.

Det kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna, tror Gunnar Tjellden, som är områdeschef för demens- och äldreboende Ljustagården i Sundsvall.


– Den mest uppenbara konsekvensen är att det kommer att kosta mer pengar. Om vi behöver mer personal så blir det dyrare. Men i den andra vågskålen så ligger att vi ska kunna möta våra gästers behov, säger Gunnar Tjellden.

Ljustagården var ett av de demensboenden som fick anmärkning när Socialstyrelsen gjorde en tillsyn hösten 2010, om att nattpersonalen var för få för att trygga de boendens säkerhet. Sen dess har nattpersonalen utökats.

Tillsynen som gjordes då ligger delvis till grund för dagens förslag, som alltså handlar om att det är de boendes behov som ska styra omsorgen, inte hur många som jobbar. Socialstyrelsen vill också att kommunerna tar fram individuella planer för alla dementa i omsorgen, och ser till att de får kliva upp, äta, promenera,aktivera sig och lägga sig utifrån sina egna behov.

På Ljustagården strävar man mot en sån omsorg, men med dagens bemanning klarar inte personalen det, säger Birgitta Scherman, som är sjuksköterska:

– Inte fullt ut. Det är för lite bemanning för att omsorgen helt ska styras av patienternas behov.

Det här innebär ju också en mer statlig styrning av äldreomsorgen, vad tycker du om det?

– Jag tycker det är jättebra. Det ser så olika ut i kommunerna så det krävs nog mer statlig styrning för att de gamla ska få det bättre, säger Birgitta Scherman.

Det är första gången som Socialstyrelsen går ut med regler som handlar om bemanningen inom demensvården. Föreskrifterna ska nu ut på remiss, och på sikt kommer förslag som handlar om hela äldreomsorgen. Tidigare tillsyn har visat att så många som sex av tio demensboenden i Sverige inte har tillräckligt med nattpersonal, och Gunnar Tjellden menar att kommunern måste prioritera i sina ekonomier för att få till en bättre äldreomsorg. Och kanske också ta till andra åtgärder.

– Jag förstår att det är en balansgång, men man måste titta mer på det här och kanske också höja skatten, jag är inte främmande för det, säger han.

Av Tommy - 3 april 2012 10:58

Förra året nekades 160 personer plats på servicehus

Sigvor Lundqvist är inte ensam om att nekas plats på servicehus.
Förra året fick 160 personer avslag av kommunen.
– Visst vore det önskvärt om alla som önskade fick plats men vi måste bedöma varje fall enskilt, säger Ann-Christin Burman, handläggningschef.

Kommunen säger nej till till Sigvor Lundqvists önskan om att få flytta till ett servicehus – men hennes situation är inte unik. Förra året ansökte 759 personer om plats på särskilt boende.

447 blev beviljade en plats men samtidigt fick 160 nej. De resterande 142 personerna hade antingen hunnit dra tillbaka sin ansökan innan den handlades – eller hunnit avlida.


Kraftig ökning

– Vi bedömer behovet utifrån psykologiska och sociala faktorer, som trygghet, säkerhet, isolering och ser även till de omvårdnadsinsatser som behövs, säger Ann-Christin Burman, handläggningschef, vid kommunens äldreomsorg.

En kraftig ökning av antalet sökande till särskilt boende har skett ­under sen senaste femårsperioden.

År 2006 låg siffran på 538 jämfört med förra årets 759 – dock spelar denna faktor inte in när det gäller ett ja eller ett nej till en plats, menar Håkan Litzell, chef för äldreomsorgen.

– Bedömningen är inte kopplad till platssituationen eftersom handläggningen av bistånd för särskilt boende görs av en enhet medan en annan verkställer beslutet. Och vi har då en skyldighet att erbjuda plats inom tre månader, säger han.

Det ökade behovet av platser vid särskilt boende är dock noterat hos kommunen och i dagarna beslutade socialnämnden om att bygga ut dessa med 100 stycken.


200 platser saknas

– Men vi har påpekat behovet av ytterligare 200 platser, säger Håkan Litzell.

Vad som styr bedömningen är det lagrum som måste följas, menar Ann-Christin Burman.

– Jag har en förståelse för att man blir besviken vid ett avslag, det är ju ett stort steg taget när man beslutat om att man vill lämna hemmet. Men vi bedömer varje fall enskilt och av de femton som överklagade ett beslut förra året fick endast två personer rätt.

Så som jag ser det ligger vi rätt i våra bedömningar, säger hon.

– Visst vore det önskvärt om alla som önskade en plats, men nu har vi ju ett politiskt beslut att varje fall ska biståndsprövas, säger Ann-Christin Burman.

Av Tommy - 3 april 2012 10:56

God omsorg kräver personal

Socialstyrelsen vill skärpa reglerna så kommunerna tar ansvar för att stoppa underbemanningen inom äldreomsorgen. Bra.

 

Relaterat

 

Bemanningen, inte de äldres behov, är vad som styr vilken omsorg äldre på många av landets demensboenden får. Det visar den tillsyn på ett stort antal särskilda boenden som Socialstyrelsen genomfört under 2010 och 2011. Trots att socialtjänstlagen slår fast att människor ”har rätt få individuellt utformad omsorg utifrån sina behov för att kunna leva ett så tryggt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt” tvingas många gamla och sjuka anpassa sig efter hårt slimmade verksamheter där verkligheten är dusch endast en gång i veckan, tidig läggning innan dagpersonalen hunnit gå hem, och utevistelse max några gånger om året. Det är inte humant.

För att komma till rätta med de missförhållanden som är ett faktum inom äldreomsorgen har Socialstyrelsen nu tagit fram ett förslag till nya föreskrifter som förtydligar det ansvar kommunerna har för att bemanningen motsvarar de behov som finns hos de boende. Det nya regelverket, som enligt planerna skall börja gälla från och med årsskiftet, går ut på att socialnämnden hädanefter blir skyldig att beräkna hur mycket insatser varje enskild behöver. Sedan åläggs demensboendena att anpassa bemanningen med utgångspunkt ifrån de sammanlagda individuella behoven.

Socialstyrelsen vill också att kommunerna skärper kontrollen av särskilda boendena, såväl de egna som de som drivs på entreprenad. Socialnämnden skall göra regelbundna uppföljningar för att se till att personalen på boendena räcker till.

Förslaget har mötts av både ris och ros. Demensförbundet oroas över att det i praktiken kan bli för svårt att regelbundet följa upp och ompröva omsorgsbehoven och vill i stället se fasta regler för minimibemanning. Man påtalar att det i grunden är en pengafråga. Vilket det är.

Till dem som är positiva till de nya reglerna hör fackförbundet Kommunal. Även de pekar dock på hur viktigt det är att kommunerna verkligen tar sitt ansvar och skjuter till de resurser som behövs. Och ökade resurser är till syvende och sist vad det handlar om.

Oavsett vilken väg till ökad bemannig inom äldreomsorgen som tas, kommer det att medföra ökade kostnader för kommunerna. Kostnader som måste ses som alldeles självklara. För att kunna garantera en god äldreomsorg krävs att det finns tillräckligt med personal för att tillgodose de äldres behov. Så är det allt för sällan i dag och det är något ansvariga politiker måste förändra.

Bra är också att det förslag som nu lagts fram av Socialstyrelsen och som gäller landets samtliga demensboenden bara är ett första steg. Ett andra steg är att utreda möjligheten att göra så att regelverket även gäller övriga boenden (där svårt somatiskt sjuka vistas). Oavsett diagnos bör äldre som bor på särskilt boende ha samma rätt till god omsorg.

GP 3/4 -12

Av Tommy - 3 april 2012 10:53

Gamla personer med demenssjukdomar
behöver få bättre vård

Publicerat: måndag 02 april kl 16:41 , Klartext

Det säger myndigheten Socialstyrelsen idag.
Bland annat vill de att det alltid ska finnas personal
som kan hjälpa de gamla, även när det är natt.
För som det är idag lämnas de gamla ofta ensamma när de ska sova.

Därför föreslår Socialstyrelsen nu att reglerna ändras
så att det är den hjälp som de gamla behöver
som får bestämma hur mycket personal som behövs.

Kommunerna ska undersöka hur mycket hjälp
de demenssjuka kan behöva och sedan se till
så att det finns personal till det, tycker Socialstyrelsen.

Av Tommy - 3 april 2012 10:49

Dementa är värda omsorg efter behov

Publicerad: 2012-04-03 03:00
 
 
Nya regler borde kombineras med krav på minimibemanning.


"Behoven och inte bemanningen ska styra vilken omsorg de dementa får", slår Socialstyrelsen fast i en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet i samband med att förslaget till nya bindande regler för demensboenden skickas ut på remiss. Det anmärkningsvärda är inte att det sägs utan att det behöver sägas.

Innebörden i Socialstyrelsens resonemang är att många kommuner i nuläget systematiskt bryter mot socialtjänstlagen.

Där slås det fast att äldre har rätt att få individuellt utformad omsorg för att kunna leva ett så tryggt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt.

De så kallade kommunalekonomiska aspekterna är ingenting som lagen säger att det är möjligt att ta hänsyn till. Ändå är det till dem som kommunerna hänvisar när bemanningen på demensboenden hålls nere, alldeles oavsett om de drivs av kommunerna själva eller på entreprenad av privata utförare.

Samma förhållande gäller LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den som tillhör lagens personkretsar ska enligt lagen med samhällets stöd kunna leva ett gott liv som så långt möjligt liknar en icke-funktionshindrads.

Men när Johannes, som Dagen berättade om i fredags, behöver ledsagare för att kunna åka på konfirmationsläger tillsammans med sina kamrater är det bara tack vare församlingens generositet som situationen kan lösas. Kommunen anser sig ha goda skäl till att neka insatsen.

Det är ett allvarligt samhällsproblem med principiell tyngd och räckvidd långt utöver situationen för dementa eller funktionshindrade att av riksdagen stiftade lagar gång på gång sätts ur spel utan att det får rättsliga konsekvenser.

Saken blir inte bättre av att det är de svagaste i samhället som drabbas, människor som själva har svårt att göra sin röst hörd, både när det gäller att framföra sina önskemål och att protestera mot det som inte är bra.

Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter för demensboenden innebär att kommunerna blir skyldiga att identifiera varje persons specifika behov, summera dem och bemanna boendet därefter.

Kontrollen ska skärpas och regelbunden uppföljning genomföras. Frågan är om de föreslagna åtgärderna räcker.

Vad händer om faster Agda vill gå på promenad varje dag samtidigt som kommunens socialnämnd anser att det räcker med en utevistelse per vecka? Och hur snabbt kan bemanningen ökas om morbror Olles sjukdomsutveckling tar ett plötsligt språng?

En kombination av lagstadgad minimibemanning, vilket bland annat Demensförbundet arbetar för, och Socialstyrelsens föreslagna regler skulle mer effektivt säkerställa en dräglig tillvaro för den stora och växande gruppen dementa.

Det är de värda, de människor som så länge de förmådde var med om att bygga upp ett samhälle som vi vill kunna vara stolta över.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards