Satsningar på skola och äldreomsorg

2012-05-29 11:02

Sundbybergs äldreomsorg rekommenderad för kvalitetscertifiering

29 maj, 2012 10:03 CET

Äldreförvaltningen i Sundbyberg har under två år arbetat intensivt med att skapa ett ledningssystem för kvalitet i verksamheterna. Externa revisorer från Intertek har granskat stadens äldreboende, hemtjänst, träffpunkter och dagverksamhet i egen regi genom en rad intervjuer och sammanlagt elva besök i verksamheterna.

Syftet med ledningssystemet är att skapa förutsättningar för att uppfylla de krav som ställs på en verksamhet genom att införa ett strukturerat arbetssätt. Hela verksamheten kännetecknas av ett ständigt förbättringsarbete.

- Kvalitetscertifieringen av äldreomsorgen enligt ISO 9001 ger förutsättningar för en god, säker vård och omsorg. Nu börjar det egentliga arbetet, och det ser jag fram emot i nära samverkan med de vi ger omsorg, anhöriga och alla medarbetare, säger äldrenämndens ordförande Maria Bohman (KD).

Revisorerna har påpekat några förbättringsområden. Det ger förvaltningen en tydlig utgångspunkt för det fortsatta kvalitetsarbetet. Inom en månad kommer äldreförvaltningen lägga fram en handlingsplan för att hantera de mindre avvikelser som revisorerna pekat ut. När Intertek godkänt handlingsplanen och revisorernas arbete är verksamheten certifierad och lever upp till de kvalitetskrav som ställs i standarden ISO 9001:2008.

- Jag har aldrig tvekat om att vi bedriver en bra verksamhet inom äldreomsorgen, och det är utmärkt att få ett bevis av utomstående revisorer. Jag är stolt över hela verksamhetens uttalade vilja att leverera omsorg med hög kvalitet, säger förvaltningschef Birgitta Fahlgren-Sylvén.

Aleris fortsätter driva Kolla

Ny bok om hur man skapar en bra vardag med demens

2012-05-24 22:58

Malung-Sälen erbjuder en bra äldreomsorg

Vem granskar Dagens Samhälle?

Politiker flexar mellan politik och PR-byråer. Det mår knappast den representativa demokratin bra av. Artiklarna i Dagens Samhälle om Carema och DN tände en brasa som förefaller svårsläckt.

Det måste finnas någon som tjänar på en skandal, någon som försöker dölja något och en politisk oenighet för att tända en rejäl brasa. Under hösten 2011 granskade Dagens Nyheter, DN, vårdföretaget Carema och äldreboendet Koppargården. Därefter har det varit tämligen tyst. Tills Dagens Samhälle, DS, kom med sin "bomb". DS ägs av Sveriges Kommuner och landsting, och läsekretsen består främst av politiker och beslutsfattare.

Under flera veckor, från nr 15 och framåt, skrev DS om påstådda brister i DN:s rapportering. Enligt DN, Gunilla Herlitz, hade inte Carema bett om några rättelser i samband med DN:s rapportering i höstas. Serien " Carema bakom vårdskandalen" kan läsas här.

DN granskade Carema och Koppargården. Nu har DS i ett flertal artiklar häftigt kritiserat DN:s granskning. Utan att själva ifrågasättas. Men i DS nr 17 tog två V-politiker, Håkan Jörnehed och Torun Boucher, upp frågan under rubriken DS förminskar Carema-skandalen.

Veckan därpå, DS nr 18, tog Helen Jäderlund Eckardt, gruppledare (FP) i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Stockholm, upp frågan under rubriken "Nödvändigt att reagera på Koppargårdens varningssignaler". Jäderlund Eckardt gjorde helt rätt. Det handlar om medborgarnas förtroende för sina politiker. Information fick hon genom anhöriga, legitimerad läkare och medicinsk ansvarig sjuksköterska. MAS, i stadsdelsnämnden. Vid samma tid kom DN och Dagens Samhälle i jättebråk.

Hade DN fel i det som framfördes? Var vanvården inte så omfattande? Gjorde Trygg Hälsas läkare fel bedömningar? Har två ansvariga chefer oförtjänt fått löpa gatlopp? Och hur var det egentligen med de två MAS-rapporterna?

DS tog ställning för Carema och skrev i nr 18: "Inte en krona har lämnat Carema. Vinster har inte förts över till skatteparadis. Alla överskott har återinvesterats i äldreomsorg och sjukvård, visar en unik redovisning till Dagens Samhälle."

DS:s chefredaktör såväl som Carema förefaller nu snärjt in sig i oklarheter som måste granskas. Och bemötas. Eller står vi inför ett medialt paradigmskifte där privata företag, PR-konsulter och en chefredaktör framför uppgifter utan att ifrågasättas eller granskas? Är det PR-konsulter som håller på att ta över? Förhoppningsvis är så inte fallet.

Lotta Edholm, gruppledare, FP, Stockholms stad, tog i DN 16/5 upp frågan om den ensidiga rapporteringen om Carema i DS. I Edholms ingress i DN stod: "Det är märkligt att tidningen Dagens Samhälle, som ägs och drivs av Sveriges kommuner och landsting, väljer att ensidigt ta ställning för Caremas bild av verkligheten. Att politiker ställer krav på de verksamheter som man betalar ut skattemedel till är en självklarhet."

I tidningen Vårdfokus reagerade, i samband med vårdskandalen, svensk sjuksköterskeförenings, SSF:s etiska råd kraftigt och krävde lagstadgat meddelarskydd i privat vård. Men nu har SSF ändrat sig - "DN har fel om Carema-skandalen".

Det finns olika åsikter om Carema och andra privata vårdföretag. Det är en sak. Men här handlar det om hur den mediala demokratin fungerar. Enligt pressetiska regler ska kritik bemötas. En viktig fråga är: Av vilken anledning tog chefredaktör Mats Edman in alla dessa artiklar? Utan genmäle från DN? Står Sveriges kommuner och landsting, SKL, bakom? DS ordförande är Henry Sténson, PR-konsult, M, "som i höstas fick uppdraget att återupprätta Caremas förlorade heder", DN 16/5.

Det inträffade har skadat DS som en läsvärd tidning med en seriös samhällsdiskussion.

De är sämst i länet på äldreomsorg

Enligt Socialstyrelsens äldreguid får Markaryd och Lessebo kommun dåligt betyg för sin äldrevård inom vissa områden. Foto: Jessica Gow/Scanpix

Socialstyrelsen har genomfört en så kallad äldreguide som bygger på uppgifter som samlats in under 2011. Nu har resultatet ställts samman inom sju olika områden, som till exempel bemötande där alla länets kommuner ligger över riksgenomsnittet.

Markaryd och Lessebo sticker ut
På de flesta områden som Socialstyrelsen har tagit fram uppgifter om för äldreomsorg ligger länets kommuner bra till, men Markaryd och Lessebo sticker ut som sämre på en del punkter.

Att ha några så kallade genomförandeplaner för de äldre är äldrevården i Markaryds kommun mycket dåliga på, liksom att de äldre ska få vara delaktig i när vård och omsorg ska ges. Markaryds kommun är också enligt Socialstyrelsen slarvig med rutiner och samarbete för att förebygga undernäring.

Dåliga på att förebygga undernäring
Lessebo kommun har enligt guiden dåliga värden på flera områden. Det gäller också delaktighet, genomförandeplaner och arbetet för att förebygga undernäring.

Bättre resultat fick Ljungby, Tingsryds och Alvesta kommuner som ligger över riksgenomsnittet på alla sju områden som mäts i Socialstyrelsens äldreguide.

Kring snittet för landet ligger också länskommunerna när det gäller trygghet för äldre som bor hemma med hjälp av hemtjänsten.

Vaskulär demens

Vaskulär demens, även kallas blodkärlsdemens eller cerebrovaskulär demens, är en vanlig orsak till demens. Endast Alzheimers sjukdom är vanligare. Ungefär 25-30 procent av alla fall av demens är orsakade av vaskulär demens. Anledningen till att det även kallas blodkärlsdemens är för att de symtom som uppkommer är framkallade av sjukliga förändringar eller skador i blodkärlen i hjärnan. Det som sker är att hjärnan inte får tillräckligt med syre eller näring eftersom blodflödet till hjärnan minskas, och beroende på vilka delar av hjärnan som skadas påverkas de drabbade på olika sätt.

Den demenssjukdom som drabbar den främre delen av hjärnan kallas pannlobsdemens eller frontallobsdemens. Man pratar ibland även om subkortikal vaskulär demens, och med subkortikal menas att det är beläget under hjärnbarken.

Det händer att vaskulär demens uppkommer i samband med Alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens - symtom

Det finns många tydliga symtom på vaskulär demens som kommer snabbt och påtagligt jämfört med andra demenssjukdomar. Man får vanligtvis problem med minnet och sämre perceptionsförmåga, vilket innebär att man har svårt att uppfatta sin omgivning och tolka sinnesintryck, att t.ex förstå saker man ser, känner eller hör. Ytterligare symtom på vaskulär demens är att man får nedsatt koncentrationsförmåga, svårigheter att uttrycka sig språkligt och man kan även få en skev verklighetsuppfattning. Det händer att man hallucinerar och upplever saker som inte finns.

Ett annat symtom på vaskulär demens är att man kan uppleva förändringar i humöret på så sätt att man får sämre omdöme och svårt att tygla sin aggressivitet samt känner oro och nedstämdhet.

Det är även svårt för en person som lider av vaskulär demens att planera och genomföra aktiviteter och han/hon behöver många gånger hjälp dygnet runt.

Vaskulär demens - behandling och egenvård

För att få reda på vilken individuell behandling som krävs måste man bli undersökt av en läkare där man får berätta om sina symtom och besvär. Läkaren undersöker främst hjärnan men även kroppen. Läkaren tar blodprover och man utför även ofta datormografi av hjärnan eftersom en röntgen kan avslöja tecken på att det är försämrad blodcirkulation som orsakat skador på hjärnan och att man alltså har vaskulär demens. Det finns olika riskfaktorer som kan bidra till vaskulär demens. Exempel på detta är stroke, diabetes, hjärtsjukdom, hög ålder m.m

När diagnosen ställts kan behandlingen av vaskulär demens börja. Behandlingen sker med hjälp av bland annat anhöriga och läkare eftersom att man inte på egen hand kan få symtomen att bli lindrigare. Vad man kan tänka på vid en behandling av vaskulär demens är att man äter en varierad och vitamin- och näringsfylld kost. Man bör dessutom undvika att inta alkohol när man drabbats av vaskulär demens då alkohol är en känd orsak till hjärnskador och minnesproblem.

Det finns inga läkemedel som används vid behandling av vaskulär demens än så länge, utan man behandlas istället för de symtom som dyker upp i samband med sjukdomen. Symtomen som behandlas är ofta höga blodfetter och högt blodtryck för att få bättre blodcirkulation till hjärnan. Eftersom att rökning påverkar cirkulationen på ett negativt sätt bör man dessutom undvika att röka. Man kan även få läkemedel för att behandla ångesten, nedstämdheten och hallucinationerna som kan uppkomma.

Vaskulär demens - prognos

En prognos för vaskulär demens kan vara svår att ställa eftersom att prognosen varierar från fall till fall. Sjukdomen går inte att bota men beroende på stöttning från närstående, bra läkarvård och hemtjänst kan prognosen se riktigt bra ut för den sjuke och han/hon kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kommer alltid finnas svårigheter, framför allt med minnet, och det är därför viktigt att den drabbade får så mycket hjälp som möjligt.

Vaskulär demens - bemötande

Det kan vara jobbigt att veta hur man ska bemöta en person med vaskulär demens och det gäller att ha mycket tålamod och förståelse. För att kunna ge ett så bra bemötande som möjligt mot en person med vaskulär demens är det viktigt att vara insatt och kunnig om sjukdomen för att få så stor förståelse som möjligt. Detta gör det enklare att veta hur man ska bete sig i de situationer som kan uppstå, eftersom att han/hon bland annat kan ha svårt att kontrollera sitt humör.

Vid vaskulär demens är bemötandet är en av de absolut viktigaste delarna av behandlingen. Den drabbade är många gånger mycket nedstämd på grund av sjukdomen och det är viktigt att stötta honom/henne så mycket som möjligt.

Tecken på demens och vaskulär demens

När en person visar tecken på demens är det bra om omgivningen och närstående människor uppmärksammar detta och tar tecknen på allvar. Om en anhörig kommit upp i en högre ålder och ofta verkar förvirrad, nedstämd eller arg och dessutom får problem med att minnas saker som skett nyligen eller glömmer bort möten och dylikt kan man börja misstänka demens. Det är bra att då göra minnestest för demens eller ta kontakt med en läkare direkt vid tecken på demens för att snabbare få en diagnos och sedan tips och råd om hur man bäst kan hjälpa den drabbade.