Alla inlägg under maj 2012

Av Tommy - 25 maj 2012 09:39

Kommunen vidhåller flytt

Det är fortfarande oklart om paret Inger och Elving Carlsson ska behöva flytta från äldreboendet i Norra Vram till Vidåsen eller bo kvar. Socialförvaltningen har på nytt beslutat om en flytt men paret har överklagat och väntar nu på förvaltningsrättens dom.



ÅSTORP. Socialförvaltningen har följt förvaltningsrättens dom och gjort en prövning av paret Inger och Elving Carlssons önskemål om att få bo kvar på äldreboendet i Norra Vram. De är båda dementa och behöver därför särskilt boende.

Beslutet blev dock detsamma. Paret ska flytta till Vidåsen där det finns lediga rum den 31 maj. Beslutet har överklagats med hjälp av parets son Anders Carlsson.

– Vi får väl se om det hjälper. Förra gången krävde jag att de skulle få bo kvar. Den här gången vädjade jag om det, säger han.

Liksom tidigare hänvisar socialförvaltningen till att det nu finns goda möjligheter på kommunens eget boende för att ta hand om Inger och Elving Carlsson. Att paret själv, via sina barn, önskar att bo kvar i Norra Vram har inte gjort någon skillnad.

– När man fått ett beslut om rätt till plats på särskilt boende så får man inte beslut på adressen. Man kan inte själv välja var man vill bo även om man alltid har möjlighet att utrycka en önskan. Vi försöker alltid erbjuda plats där vi tror är bäst, säger äldreomsorgschef Eva Hermansson.

I beslutet står det också hur flytten kommer att genomföras, att personal från Vidåsen ska vara med under två-tre arbetspass i Norra Vram och att personal därifrån följer med till Vidåsen för en smidig introduktion. Socialförvaltningen har stor vana vid att flytta personer till demensboende.

– Men det här är första gången vi flyttar på det här viset. Det är ganska ovanligt att man flyttar mellan boenden. Vi har kvarboendeprincipen som innebär att man ska kunna bo kvar på en plats livet ut men det blir ett annat läge när det gäller externa platser.

Efter förra artikeln i HD/NST kom det kraftiga reaktioner från läsare som anser att Inger och Elving Carlsson borde få bo kvar i Norra Vram.

– Vi försöker alltid tillgodose de behov som individen har. Det är inte för att vara elaka som vi gör det, säger Eva Hermansson.

Socialförvaltningen avvaktar förvaltningsrättens dom och hoppas att den ska komma i tid för att trots allt genomföra flytten den 31 maj.

Av Tommy - 23 maj 2012 20:59

Polisen sökte försvunnen man

En 88-årig man efterlystes under onsdagseftermiddagen som försvunnen efter att han inte återvänt till sitt hem.

Det var vid 14-tiden som polisen fick larm om att den dementa mannen, hemmahörandes på Korsgatan i Örnsköldsvik, saknades.

Polisen gick ut med signalement på mannen och kunde efter lite drygt 40 minuter konstatera att personen återfunnits. Han uppgavs vid tillfället vara oskadad.

Av Tommy - 23 maj 2012 20:59

Polisen sökte försvunnen man

En 88-årig man efterlystes under onsdagseftermiddagen som försvunnen efter att han inte återvänt till sitt hem.

Det var vid 14-tiden som polisen fick larm om att den dementa mannen, hemmahörandes på Korsgatan i Örnsköldsvik, saknades.

Polisen gick ut med signalement på mannen och kunde efter lite drygt 40 minuter konstatera att personen återfunnits. Han uppgavs vid tillfället vara oskadad.

Av Tommy - 23 maj 2012 20:59

Polisen sökte försvunnen man

En 88-årig man efterlystes under onsdagseftermiddagen som försvunnen efter att han inte återvänt till sitt hem.

Det var vid 14-tiden som polisen fick larm om att den dementa mannen, hemmahörandes på Korsgatan i Örnsköldsvik, saknades.

Polisen gick ut med signalement på mannen och kunde efter lite drygt 40 minuter konstatera att personen återfunnits. Han uppgavs vid tillfället vara oskadad.

Av Tommy - 23 maj 2012 10:43

Attendo tvingas betala tillbaka löner till kommunen

Norrköping

Attendo måste betala tillbaka 2,8 miljoner kronor till kommunen. Skattepengarna skulle ha gått till löner, men det har visat sig att den privata vårdgivaren har haft för lite personal på två av sina äldreboenden i Norrköping.

 

Kommunen tar tillbaka driften av både äldreboende och hemtjänst från företaget.

Tidigare i år avslöjade NT att Attendos boenden inte hade den bemanning som de skulle ha enligt avtalet med kommunen. En sjuksköterska som arbetade för företaget berättade att Attendo inte ens tog in extrapersonal för vak när boende låg för döden.

Under början av året fick vård- och omsorgskontoret anonyma klagomål om att det var för få som jobbade på de två boendena Södergården och Kalkstensgatan. Kommunen begärde att få en redovisning av personaltätheten för det första halvåret i år samt för hela 2011.

Det visade sig att Attendo har haft för lite personal på de två äldreboendena. Exempelvis redovisade Kalkstensgatan 40,22 årsarbetare för 2011 när det enligt avtalet ska vara 44,8.

Charlotte Näsström Morén är presschef för Attendo och hon kommenterar personalbristen.

- Vi har redovisat vår bemanning på samma sätt under lång tid. Det var först i år som kommunen plötsligt ändrade metoden för hur personaltätheten ska redovisas, säger Charlotte Näsström Morén.

Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att återta Kalkstensgatans äldreboende och Vilbergens hemtjänst från Attendo. Avtalet för Södergården gäller för en annan tidsperiod.

- Förlängningen av det avtalet kommer förmodligen att behandlas av nämnden redan i juni, säger Gunilla Lundberg, programansvarig för äldreomsorgen i Norrköping.

Attendos tolkning av vård- och omsorgsnämndens beslut är att det finns en politisk vilja att kommunalisera all äldreomsorg.

- Vi har haft ett bra samarbete med Norrköpings kommun, men vad jag har förstått har politikerna bestämt sig för att all äldreomsorg ska tillbaka i kommunal regi, säger Charlotte Näsström Morén.

Det är bara siffrorna för förra årets bemanning som har analyserats klart av kommunen, men Gunilla Lundberg kan ge en bild av hur det sett ut hittills i år.

- Under de tre första månaderna var bemanningen för låg, men redan i april ser det ut som om Attendo ökade personalbemanningen, säger hon.

Nu måste vårdföretaget se till att fler jobbar på boendena. Charlotte Näsström Morén berättar om hur företaget har löst problemet.

- Vi tagit in fler vikarie och vi har också tillsatt ett antal tjänster som har varit vakanta en längre tid, säger hon.


Av Tommy - 22 maj 2012 10:22

Utemiljön vid Gagnefsgården har förbättrats, två

Utemiljön vid Gagnefsgården har förbättrats, två "Sinnenas rum" har ordnats, ett filmkafé för social samvaro har startats, personal har utbildats och rutiner har anpassats för att tillgodose de äldres behov av omsorg.

Fotograf:
Daniel Patino Flor

6,3 miljoner gav bättre äldreomsorg

Gagnef har sedan 2007 beviljats 6,3 miljoner kronor i stimulansmedel för utveckling av äldreomsorgen.

 

 

Fotograf: Daniel Patino Flor

– Alla anställda har gjort och gör ett fantastiskt arbete för att anpassa omsorgen till dagens behov, berömmer Aina Gustavsson, sektionschef inom äldreomsorgen.

Kommunen har under en följd av år bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete inom äldreomsorgen.

Det har delvis skett med hjälp av statliga stimulansmedel, som beviljats av regeringen och som förutsätter samverkan med landstinget.

Aina Gustavsson berättar att 2007 fick kommunen medel för att tillsammans med vårdcentralen och Apoteket genomföra läkemedelsgenomgångar vid de särskilda boendena i syfte att minska användningen av olämpliga läkemedel för äldre.

Åren 2007-2007 fick kommunen medel för att se över omsorgens sociala innehåll samt genomföra förebyggande arbete.

– Vi rustade dagrum, startade tillsammans med Dala-Floda intresseförening dagverksamheten "Kôm tä hopa" vid Törnholn, startade ett filmkafé för social samvaro, ordnade två "Sinnenas rum" och mycket annat. Så sent som i somras byggde vi en pergola, ett växtförsett uterum, för att förbättra utemiljön vid Gagnefsgården. Vi har också bedrivit uppsökande verksamhet för de som är 80 år och äldre och inte finns i socialtjänstens rullor. Syftet har varit att informera dem om vad kommunen har att erbjuda och vad de har rätt till, berättar sektionschefen.

2009 anslog regeringen kompletterande stimulansmedel för rehabilitering i hemmiljö och Gagnef har fått 750 000 kronor. Pengarna har använts för att se över vad som händer och krävs för att äldre ska kunna återvända hem efter lasarettsvistelser samt för att utbilda personal inför hemsjukvårdsövertagandet.

Ytterligare 280 000 i bidragsmedel har satsats på införande av värdighetsgarantier, Personalen vid kommunens boenden har fått utbildning i syfte att tydliggöra de etiska värden och normer som ska ligga till grund för allt arbete inom äldreomsorgen.

Ett bidrag på 500 000 kronor används för omvårdnadslyftet, där personal utbildas och vidareutbildas för att möta och klara kraven när hemsjukvården vid årsskiftet läggs över på kommunen.

Dessutom har kommunen fått över 620 000 för att förbereda införandet av LOV, Lagen om valfrihetssystem, genom bland annat en kartläggning av hela hemtjänsten, 259 000 för insatser inom hälso- och sjukvården – en prestationsersättning för att de kommunala sjuksköterskorna upprättar ett register för kvalitetsmätning, närmare 440 000 för utveckling av anhörigstödet samt 200 000 för deltagande i en enkät från Hjälpmedelsinstitutet.

– Bidragen har gjort det möjligt för oss att skapa utvecklingsmöjligheter för vård- och omsorgspersonalen, satsa på kompetensutveckling och få till väl fungerande rutiner för att oavsett huvudman tillgodose vård- och omsorgsbehoven, förklarar Aina Gustavsson.

Av Tommy - 22 maj 2012 10:18


Torsdag 6 september 2012 kl 09.00–16.00

Radisson Blu, Södra Hamngatan 59-65, Göteborg


Nationella kvalitetsregister – verktyg för


att förbättra demensvård och omsorg?


I Sverige finns cirka 150 000 personer med demenssjukdom och årligen insjuknar omkring

24 000 personer. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och de anhöriga.


Eftersom sjukdomen inte går att bota inriktas samhällets insatser på att diagnostisera och på


olika sätt mildra effekterna. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom har målsättningen


att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för familj och vänner. Sedan 2010


har regeringen och SKL ingått årliga överenskommelser kring vård och omsorg om de mest sjuka


äldre. I årets överenskommelse knyts prestationsbaserade bidrag till två nationella kvalitetsregister,


SveDem och BPSD, i syfte att förbättra arbetssättet kring vård och omsorgen om personer med


demenssjukdomar.



www.regeringen.se/aldresamordning


Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige


genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,


diagnoser och behandling vid demenssjukdomar. Målet är en likvärdig,


optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar i hela landet. Läs


mer på

www.ucr.uu.se/svedem

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar


någon gång ca 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom.


Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer


eller sömnstörningar. Förekomst av BPSD innebär en minskad


livskvalitet och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom


ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden


och goda kunskaper om demenssjukdomar.


Läs mer på

www.bpsd.se

Svenska Demensregistret





SveDem




Syfte:

Utveckla kunskapen och förståelsen för demensvård och omsorg, demenssjukdomar och de

båda registren, bidra till regionalt lärande och visa på goda exempel.


Målgrupp:

Chefer, verksamhetsutvecklare, registeransvariga och övrig berörd personal inom kommun,

primärvård och sjukhusvård.

Av Tommy - 22 maj 2012 10:16

Forskar på demenssjukdom

Möt Petra Robinson, legitimerad sjuksköterska, demensforskare och en av initiativtagarna till Klubb Vega, en daglig verksamhet för yngre demenssjuka

Robin Åberg från avdelningsstyrelsen har träffat leg. sjuksköterskan Petra Robinson på ett café i Göteborg. Petra har mycket att berätta om sin forskning och sitt arbete för människor som drabbats av demenssjukdom.

"Du kan börja imorgon!" Orden är Professor Winblads på forskningsavdelningen och minnesutredningsenheten vid Huddinge sjukhus. Professorn som nyligen blivit rankad den mest betydelsefulla forskaren inom Alzheimerområdet. Året är 1993 och en nyanställd Petra har just frågat om vad man ska göra för att hjälpa de patienter som diagnostiserats med Alzheimer. Petra som då var nyutexaminerad sjuksköterska hade noterat att det saknades ett omvårdnadsperspektiv för denna patientgrupp. Avdelningen var bra på att diagnostisera men inte att se och ta hand om deras behov. När patienterna väl var diagnostiserade fanns ingenstans man kunde hänvisa dem.

Det Petra fick möjlighet att göra redan nästkommande dag var att börja forska i ämnet. Detta var innan forskningsutbildningens tid och omvårdnadsforskningen var i sin linda. I samma veva startades ett nytt forskningscentra vid Karolinska sjukhuset under ledning av leg. sjuksköterska och professor Sirkka-Liisa Ekman. Hon kom att bli Petras handledare, men också mentor och vän. "Vi fick bygga upp allt från ingenting, vi hade varsin dator men från början inga lokaler." Sirkka-Liisa var den som bröt väg för forskningen trotts svårigheter och motgångar. Omvårdnadsforskningen var ett nytt fenomen, de första forskarna kom från Umeå och det var andra generationen som nu banade väg i Stockholm. Petra fick också förmånen att utbilda sig i Los Angeles på UCSF för en av vår tids stora omvårdnadsteoretiker; leg. sjuksköterska och professor Afaf Meleis.

Petras forskning handlade om personer med en tidig demensutveckling; människor som drabbats av Alzheimer och som var under 65 år. Hon följde ett antal personer med djupintervjuer under tre år. Forskningen handlade om de levda erfarenheterna, det vill säga att man bör känna till vad dessa personer upplever för att kunna ge en bra omvårdnad och utveckla ett tidigt stöd. Personer med denna sjukdom behöver stöd direkt efter diagnos, stödet är i första hand inte av praktisk karaktär utan snarare psykologisk och baseras på bemötande. Detta kräver i sin tur en mycket stor lämplighet av personalen, men även att man kan formulera omvårdnadens innehåll vilken baseras på bemötandet och relationen. Den outtalade värmen, kärleken och omsorgen behöver inte vara slumpartad, det går att utveckla metoder för personalens bemötande.

Teorier i all ära, men för Petra var det viktigt att omsätta sina tankar i verkligheten. Med utgångspunkt från sina forskningsresultat och med hjälp av demensföreningen i Göteborg har Petra startat Klubb Vega i Linnéstaden under Tre Stiftelsers tak. Sedan 2005 har denna dagliga verksamhet funnits för personer som diagnostiserats med Alzheimer i ett tidigt skede. Minnesmottagningen i Mölndal kan direkt efter diagnostisering remittera patienten till Klubb Vega.

Petra har inte bara forskat på ett omvårdnadsperspektiv för denna patientgrupp. Hon har också förverkligat den enhet som hon som ung sjuksköterska saknade under sitt arbete på minnesmottagningen i Huddinge. Nu äntligen kan personer under 65 som får diagnosen Alzheimer i Göteborg få den hjälp och stöd de behöver. "Klubb Vega är bland det mest meningsfulla jag har gjort i mitt yrkesverksamma liv!" avslutar Petra.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards