Alla inlägg under maj 2012

Av Tommy - 17 maj 2012 14:28

"Blev en plåga att gå till jobbet"

Publicerat: onsdag 16 maj kl 13:08 , Nyheter P4 Västernorrland Kommentera

En demenssjuk person fick en kvinna inom vård och omsorg att säga upp sig. Hon fick ont i magen, slutade sova och kände en rädsla för sina barn.
– Hon fick ge upp, hon klarade det inte psykiskt att gå i den här miljön, säger Marina Fasth, huvudskyddsombud, Kommunal.


Demenssjuka personer kan ha en diagnos som gör dem väldigt aggresiva och hotfulla mot sina egna vårdare.

Det är ett krävande jobb som kräver särskilda kunskaper i bemötande – och hur du avvärjer dig från en våldssituation.
– Vi har ju avvärjningsteknik för att komma bort ifrån personen, hur man vänder sig och om man blir fasthållen, säger Carina Sjölander, demensvårdsutvecklare på Sundsvalls Kommun.

En förutsättning för att jobbet ska fungera är att vårdaren och brukaren har en relation till varandra.
– När man kommer in på ett rum till en boende, det ska vara ungefär som på fångarna på fortet, det gäller att hitta nyckeln till vad som fungerar hos just den här personen, säger Carina Sjölander.

Jobbvåld är i förstahand ett arbetsmiljöproblem som ska lösas av arbetsgivaren säger Gudrun Westberg, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket i Härnösand.
– Det ska ju arbetsgivarna ha rutiner för, hur, när det ska polisanmälas, vem som ska polisanmäl, säger hon.

Finns rutinerna i Västernorrland?
– Det är svårt att svara på generellt, men både och, säger Gudrun Westberg.

Av Tommy - 17 maj 2012 14:26

Remissvar | Föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden

FSA har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag om föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden och den konsekvensanalys som gjorts av den föreslagna författningen.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen fått i uppdrag att ta fram en vägledning för kommunerna i frågor om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen har bedömt att vägledningen ska ske genom föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden. Tillsyn, uppföljningar och utvärderingar genomförda av Socialstyrelsen har visat på brister i bemanningen. Kommunerna har inte levt upp till kraven enligt socialtjänstlagen (SOL) vad gäller kvalitet, innehåll och säkerhet har för den enskilde. Därför är utgångspunkten att meddela föreskrifter om vad som redan gäller enligt SOL och besluta om allmänna råd. Bestämmelserna ska inte innebära något väsentligt nytt åtagande för kommunerna, men för verksamheter som idag inte lever upp till kraven så kommer det att medföra kostnader för att åtgärda bristerna.

Socialstyrelsen har också konstaterat att biståndsbesluten ofta är generella och inte anger vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet. Det kan röra sig om hygien, mat, utevistelse och social samvaro, men de ospecifika besluten resulterar i att det råder oklarhet om vilka specifika insatser som ska genomföras. Besluten visar sig vara bristfälliga och insatserna är inte individuellt utformade. Individuella utredningar om behoven är en förutsättning för att kvaliteten ska kunna säkerställas. Dessutom är det ovanligt att kommunerna genomför uppföljning av insatsernas innehåll och omfattning på individnivå.

FSA anser att bemanning generellt sett inte är nyckeln till en kvalitativ förbättring. Naturligtvis finns det en relation mellan antal personal i vården och kvalitet, men en avgörande faktor är också kompetensen hos personalen. Det handlar om att utveckla kompetensen hos både biståndsbedömare och personalen i särskilda boenden. Det avser både utbildning och handledning. Arbetsterapeuter handleder omsorgspersonalen att utföra arbetet på ett sådant sätt att de inte tar över förmågor som den enskilde har, utan tar tillvara på personens egna resurser och aktivt stödjer i vardagssituationer, dvs ett hälsofrämjande arbetssätt.

Ökad bemanning av hälso- och sjukvårdspersonal har inte utretts vidare i konsekvensutredningen. Det ingår inte i denna utredning, men FSA anser att det saknas ett viktigt rehabiliteringsperspektiv i dagens särskilda boenden. Bättre omsorg förväntas påverka enskilda personer med demenssjukdom och minska behovet av sjukvårdsinsatser. FSA har vid flera tillfällen pekat på att det idag existerar en ojämlikhet när det gäller tillgången till rehabilitering inom vård och omsorg för äldre personer. I Socialstyrelsens brukarundersökning är det rehabilitering och individanpassade aktiviteter som äldre personer tycker fungerar sämst. Äldre har rätt att få sina behov av rehabilitering tillgodosedda på samma sätt som andra åldersgrupper. Enligt den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska omsorgen om den äldre inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Den blankett som den som bedriver socialtjänst föreslås använda för att redovisa hur en boendeenhet är bemannad i förhållande till behovet av insatser är på punkt 12 utformad så att tillgången på rehabiliteringspersonal bara redovisas med ja eller nej. Det anser FSA är en stor brist. ”Tillgång till” är en illa vald formulering som känns oprecis. Man borde naturligtvis även redogöra för tillgången till arbetsterapeuter och övriga uppräknade yrkeskategorier för att fånga en viss kvalitetsaspekt i insatsen.

Vård och omsorg för äldre personer är ett komplicerat och svåröverskådligt område med två olika huvudmannaskap, två lagstiftningar och en brist på kompetens hos vård- och omsorgspersonal. Det råder också brist på kunskap om det vetenskapliga underlaget inom rehabiliteringsområdet bland politiker och tjänstemän som organiserar alternativt beställer vård och omsorg. Kunskapsbrist, avsaknad av samverkan och felaktiga prioriteringar är, som vi från FSAs sida ser det, orsaken till att rehabilitering inte tillhandahålls i tillräcklig utsträckning inom olika former av boenden.

Därför är FSA tveksamt till förslaget i föreskrifterna att ökad bemanning är lösningen för att komma tillrätta med de problem som tas upp i konsekvensutredningen. FSA skulle föredra att istället lyfta fram ett rehabiliteringsperspektiv. De åtgärder som arbetsterapeuter använder för att möjliggöra aktiviteter i dagliga livet riktas mot individer och/eller miljön. Åtgärderna genomförs för att förebygga, förbättra eller kompensera individens förmåga att utföra aktiviteter som han eller hon finner meningsfulla och som bidrar till delaktighet i vardagslivet. Detta sker genom individuell träning av aktivitetsförmågan, rekommendation och förskrivning av tekniska hjälpmedel, förändringar i den fysiska och sociala miljön samt förslag till anpassningar eller förändringar för att underlätta personens möjligheter att så självständigt som möjligt klara hela eller delar av sitt dagliga liv.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Lena Haglund
Förbundsordförande

Av Tommy - 17 maj 2012 14:22

(webböversatt)

Nya ledtrådar om hur ApoE4 påverkar Risk för Alzheimer

Springs (16 maj 2012) – gemensamma varianter av ApoE gene är starkt associerade med risken att utveckla sent sjukdomsutbrott Alzheimers sjukdom, men den gen roll i sjukdomen har varit oklara. Nu har forskarna finansieras av National Institutes of Health fann att i möss, med den mest riskfyllda varianten av ApoE skadar de blodkärl som foder hjärnan.

Forskarna fann att den olycksdrabbade varianten, ApoE4, utlöser en inflammatorisk reaktion som försvagar blod - hjärnbarriären, ett nätverk av celler och andra komponenter att rader hjärnans hjärnan fartyg. Normalt denna barriär tillåter näringsämnen i hjärnan och håller skadliga ämnen.

Studien föreföll 16 maj i naturen, och leddes av Berislav Zlokovic, M.D., Ph.D., chef för Center för Neurodegeneration och förnyelse på Zilkha Neurogenetik Institute, Keck School of Medicine, University of Southern California, Los Angeles.

"Förstå ApoE4 roll i Alzheimers sjukdom kan vara en av de viktigaste vägar till en ny terapi," sade Dr. Zlokovic. -Vår studie visar att ApoE4 utlöser en kaskad av händelser som skadar hjärnan kärlsystemet,"sade han, hänvisar till systemet med blodkärl som tillhandahåller hjärnan.

ApoE genen kodar ett protein som hjälper till att reglera nivåer och distribution av kolesterol och andra fetter i kroppen. Genen finns i tre varianter. ApoE2 tros spela en skyddande roll mot både Alzheimers och hjärtsjukdomar, ApoE3 tros vara neutral och ApoE4 ger en högre risk för båda villkoren. Utanför hjärnan verkar ApoE4 proteinet vara mindre effektiv än andra versioner på rensa bort kolesterol; inuti hjärnan, har exakt hur ApoE4 bidrar till Alzheimers sjukdom dock varit ett mysterium.

Dr. Zlokovic och hans team har studerat flera rader med genetiskt modifierade möss, däribland en som saknar ApoE gene och tre andra linjer som producerar enbart mänskliga ApoE2, ApoE3 eller ApoE4. Möss har normalt bara en enda version av ApoE. Forskarna fann att möss vars organ görs endast ApoE4, eller gjort någon ApoE alls, hade en läckande blod - hjärnbarriären. Skadliga proteiner i blodet gjorde sin väg till de möss hjärnor med barriären äventyras, och efter flera veckor, forskarna skulle kunna upptäcka förlust av små blodkärl, förändringar i hjärnans funktion och en förlust av anslutningar mellan hjärnans celler.

"Undersökningen visar att skador på hjärnans kärlsystemet kan spela en nyckelroll i Alzheimers sjukdom och belyser växande erkännande av potentiella länkar mellan linje- och Alzheimer's-typ demens," sade Roderick Corriveau, Ph.D., en programansvarig vid NIHS nationella institutet för neurologiska sjukdomar och Stroke (NINDS), som bidragit till att finansiera forskningen. "Det föreslår också att vi skulle kunna minska risken för Alzheimers sjukdom bland ApoE4 lufttrafikföretagen genom att förbättra deras Vaskulär hälsa."

Forskarna fann också att ApoE2 och ApoE3 hjälpa dig att kontrollera halterna av en inflammatorisk molekyl kallas cyclophilin (CypA), men inte i ApoE4. Nivåer av CypA har uppkommit om five-fold i blodkärl möss som producerar endast ApoE4. Den överskjutande CypA aktiveras sedan ett enzym, kallas MMP-9, som förstör protein komponenter av blod - hjärnbarriären. Behandling med immunosuppressant drog cyclosporine A, som hämmar CypA, bevarad integritet blod - hjärnbarriären och minskad skador på hjärnan. En inhibitor av MMP-9 enzym hade liknande positiva effekter. I tidigare studier, har inhibitorer av detta enzym visat sig minska hjärnskador efter stroke i djurmodeller.

"Dessa resultat pekar på cyclophilin a som potentiella nya drogen mål för Alzheimers sjukdom," sade Suzana Petanceska, Ph.D., en programansvarig vid NIH'S National Institute på åldrande (NIA), som också finansieras Dr. Zlokovic studie. "Många befolkningsstudier har visat en associering mellan vaskulära riskfaktorer i mid-life, såsom högt blodtryck och diabetes och risken för Alzheimer sent i livet. Vi behöver mer forskning som syftar till att fördjupa vår kunskap om de berörda mekanismerna och testa om behandlingar som minskar vaskulära riskfaktorer kan vara till hjälp mot Alzheimers."

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens hos äldre vuxna, och påverkar mer än 5 miljoner amerikaner. Ett kännemärke för sjukdomen är ett protein som giftiga fragment kallas beta-amyloid som ackumuleras i stycken, eller plack i hjärnan. Gene variationer som orsakar högre nivåer av beta-amyloid är associerade med en sällsynt typ Alzheimer som visas tidigt i livet, mellan ålder 30 och 60.

Det är dock den ApoE4 gene variant som är mest starkt knuten till den mer vanliga, sent sjukdomsutbrott typ av Alzheimers sjukdom. Ärva en enda kopia av ApoE4 från en överordnad ökar risken för Alzheimers sjukdom genom om till det tredubbla. Ärver två kopior, ökar en från varje förälder, risken av ca 12-fold.

Dr. Zlokovic studie och andra pekar på ett komplext samspel mellan beta-amyloid och ApoE4. Å ena sidan, är beta-amyloid känd för att bygga upp och skada blodkärlen och orsaka blödning i hjärnan. Å andra sidan, tyder Dr. Zlokovic uppgifter på att ApoE4 kan skada kärlsystemet oberoende av beta-amyloid. Han theorizes att detta skada gör det svårare att klara beta-amyloid från hjärnan. Vissa behandlingar under utredning för Alzheimers fokus på förstör amyloid plack, men terapier som syftar till att kompensera för ApoE4 kan förhindra tavlor som bildar, sade han.

Denna forskning finansierades av grant NS034467 från NINDS och bidrag AG023084, AG039452 och AG013956 från NIA.

Av Tommy - 16 maj 2012 12:18

Vanligt med hot och våld inom omsorgen

Publicerat: tisdag 15 maj kl 04:48 , Nyheter P4 Västerbotten 1 kommentar

Det är vanligt att personal inom handikapp och äldreomsorg utsätts för hot och våld men få incidenter leder till arbetsmiljöärenden. Susanne Duvenberg, huvudskyddsombud inom äldreomsorgen i Skellefteå, bekräftar att det är sällan som hot och våld dokumenteras av personalen som arbetsmiljöproblem.


– Det är så svårt med den här gränsen för vad ska man tåla inom äldreomsorgen, och där har vi ju väldigt olika syn. Jag tycker ju att det ska vara nolltolerans även vid hot säger Susann Duvenberg.

Om det händer en incident så skrivs oftast en så kallad avvikelserapport utifrån brukaren, och som ansvarig chef ska ta hand om och åtgärda.

– Det är ju inte så att man accepterar det här säger Håkan Lundmark, chef för handikappomsorgen i Skellefteå. Men det kan ju vara så att personer som behöver våra insatser kan agera utåtriktat, det ligger i funktionshindret.

– Vi kan ju inte låsa in dem och slänga nyckeln, utan genom att vi har ett bra förhållningssätt och bemötande så ska vi minimera att dom behöver uttrycka sig på det här sättet säger Håkan Lundmark.

Av Tommy - 16 maj 2012 12:16

Pressinbjudan: Framtidens äldreomsorg i fokus vid ministerbesök

2012-05-15 10:15

Pressinbjudan: Framtidens äldreomsorg i fokus vid ministerbesök

Den 24 maj kommer barn- och äldreminister Maria Larsson att besöka Högskolan i Borås och Institutionen för vårdvetenskap. Ministern är speciellt inbjuden till avslutningen av högskolans värdegrundsutbildning som riktar sig till yrkesverksamma inom äldreomsorgen.
– Det här besöket ger oss en chans att diskutera framtidens äldreomsorg med ministern och att visa vad vi i Borås kan bidra med när det kommer till utbildning och forskning inom området, säger Lotta Englund, prefekt vid Institutionen för vårdvetenskap.

Kursen ”Att leda och förstå utifrån den nationella värdegrunden för äldre” är en uppdragsutbildning som vänder sig till yrkesverksamma, mestadels arbetsledare och enhetschefer, inom äldreomsorgen. Det är första terminen som kursen anordnas på Högskolan i Borås och intresset har varit stort.

– Att Maria Larsson kommer för att titta närmare på den här kursen ser vi som ett bevis på hur viktig den är. Tanken med kursen är att deltagarna ska kunna ta det de lärt sig och använda sig av kunskaperna direkt i sitt dagliga arbete i vården. Kursen visar på ett av de sätt som Institutionen för vårdvetenskap tar ansvar för framtidens äldreomsorg, säger Lotta Englund.

Ministern träffar kursdeltagarna
Under besöket den 24 maj kommer Maria Larsson att diskutera framtidens äldreomsorg tillsammans med representanter från Institutionen för vårdvetenskap, FoU Sjuhärad Välfärd och högskolans rektor Björn Brorström. Barn- och äldreministern kommer även att träffa kursdeltagarna i värdegrundsutbildningen och hålla ett kort anförande om framtidens äldreomsorg.

I samband med besöket i Borås den 24 maj är pressen varmt välkommen att delta.

Program 24 maj
Kl. 08.00 - 08.55:
Dialog mellan Maria Larsson och representanter för Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap och FoU Sjuhärad Välfärd kring framtidens äldreomsorg. Hur kan utbildningsanordnare och forskningslärosäten bidra till en god vård för äldre?
Plats: Tornrummet (vån 8)

Kl. 09.00 - 09.30: Möte med deltagarna i värdegrundsutbildningen. Press och media välkomnas.
Plats: E310

För mer information
Eva-Lotta Andersson, ansvarig för uppdragsutbildning, Tfn: 033-435 47 62, Mobil: 0733-959501, E-post: eva-lotta.andersson@hb.se
Lotta Englund, prefekt, Tfn: 033-435 47 59, Mobil: 0731-513946, E-post: lotta.englund@hb.se

Av Tommy - 16 maj 2012 12:12

Stöd och samvaro i Gula villan

Gula villan i Härnösand ligger som ett vackert blickfång i en trädgård med vy över vattnet. Här finns en omtyckt lunchrestaurang som personer med funktionsnedsättning driver med stöd av personal. Huset är också en mötesplats för social samvaro bland annat för demenssjuka och deras anhöriga.

– Mötesplatsen blir vad vi tillsammans gör den till, säger Pär Hägglund som är demenssamordnare och enhetschef för anhörig- och närståendestödet i Härnösands kommun.

För mer än tio år sedan startade Pär Hägglund stödgrupper för anhöriga till demenssjuka i samarbete med den lokala demensföreningen. Verksamheten växte stadigt med olika typer av stödgrupper, bland annat för tidigt demenssjuka.

I Gula villan arbetar idag även konsulenterna Marie Hägglund och Barbro Jansson med grupper, hembesök, samtal, utbildning, råd och stöd till anhöriga och närstående. Till sin hjälp har de volontärer.

I Härnösand finns ett femtiotal volontärer som är knutna till kommunens öppna mötesplatser för social samvaro. De ordnar aktiviteter och flera går hem till demensdrabbade familjer för en stunds social samvaro.


Kommunens stöd till demenssjuka och deras anhöriga följer en trappstegsmodell anpassad efter sjukdomens förlopp. För yrkesarbetande anhöriga finns stödgrupper på kvällstid.

– Några anhöriga har sina närstående på boende, medan andra vårdar i hemmet. Att blanda fungerar mycket bra, säger Pär Hägglund. De vars anhöriga har hunnit längre i sjukdomsprocessen bidrar med mycket stöd till de anhöriga som är mitt i denna process.

Varje stödgruppsträff börjar med att patienter och anhöriga dricker kaffe tillsammans. Därefter skils de åt – de som har demenssjukdom samtalar i sin grupp medan de anhöriga diskuterar i sin om situationen hemma och annat de funderar över. Under tre timmar var fjortonde dag möts deltagare med sina samtalsledare.

I varje grupp deltar högst sex personer, detta för att alla ska komma till tals och få det utrymme som behövs.

– Vi resonerar om hur de anhöriga kan hantera olika situationer hemma. Vi uppmuntrar att deskriver dagbok. Vi släpper aldrig en anhörig, säger Pär och berättar att flera varit med under de sju år som stödgruppen har funnits.

– Anhöriga behöver emotionell avlastning. Många känner sig inlåsta i sitt eget hem och är helt slutkörda. De tror att de är ensamma om att ha förbjudna tankar. Här får de bekräftelse på att det är helt normalt att tänka sådana tankar.


Stödgrupperna för de sjuka erbjuder mer än samtal. Dataprogrammet Lexia är ett kognitivt spel som håller förmågor och kunskaper uppe. Att spela det tillsammans uppskattas av många. Ibland blir det gympa, sång eller något annat, allt efter årstid.

I all demensvård är det att sträva efter god stämning. Det kan vara så enkelt som att sitta ned tillsammans några minuter och se på varandra i förvissningen ”vi har en relation”.

– Vårt gemensamma ska inte vara sjukdomen utan gemensamma intressen. Man ser sin kamrat som ”Eva i affären” eller ”Nisse på sågen”. Också i hemmet måste finnas plats för annat än sjukdomen. Alltså är det viktigt att fortsätta se sin närstående som en individ och uppmuntra självkänslan, säger Pär Hägglund.

Vid Mittuniversitetet i Sundsvall studeras nu Härnösands stöd till demenssjuka och deras anhöriga. En första vetenskaplig artikel är på gång.

Av Tommy - 15 maj 2012 08:56

déprogram för en bättre äldreomsorg i Stockholms stad

Idag presenterade äldreborgarrådet Joakim Larsson sitt idéprogram för en bättre äldreomsorg i Stockholms stad. Idéprogrammet beskriver vilka framtidsfrågor som är avgörande för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Dokumentet går att läsa i sin helhet på moderaterna.net/joakim.

– I Stockholm har vi råd att prioritera äldreomsorgen. Nu gäller det att fokusera på rätt saker som höjer kvaliteten för de äldre och även för de som arbetar inom äldreomsorgen. Några av de viktigaste framtidsfrågorna är:

  • Förbättra vården för demenssjuka. Fortsätta med kompetensutveckling av medarbetare och öka kraven på utbildning.
  • Etablera en vass tillsynsenhet som inspekterar äldreomsorgen samtidigt som de stöttar verksamheter som behöver förbättras.
  • Utveckla hemtjänsten genom att öka kompetensen bland medarbetarna. Låta de äldre få sex timmars icke biståndsbedömd tid per månad för att själva välja vad som ska göras.
  • Göra en översyn av hur medarbetarna på våra kommunala vårdenheter kan avlastas från olika typer av arbetsuppgifter, så att de kan ägna mer tid åt de äldre. I översynen ingår bland annat att minska de administrativa uppgifterna.
  • Utveckla systemet med äldrepeng/kundval i Stockholm, så att vi får ett system där vikten av att leverera riktigt god omsorg är avgörande för verksamhetens framgång.

– Det är ett arbete som involverar alla som arbetar med äldreomsorg i staden, från biståndshandläggare till vårdbiträden, men det är viktigt att vi har tydligt fokus på att förbättra omsorgen så att den anpassas efter de äldres behov och önskemål, avslutar Joakim Larsson.

Av Tommy - 15 maj 2012 08:52

Platsbrist på äldreboendena har anmälts till Socialstyrelsen

Det är fullt på äldre­boendena i Timrå.
Det hävdar några privatpersoner som anmält kommunen till Socialstyrelsen.
– Hur det ser ut med tillgången på platser varierar väldigt mycket, säger Birgitta Andersson, chef för äldreomsorgen

 
 

Relaterat

De som gjort anmälan är mycket oroliga för en äldre man i deras närhet som drabbats av demens. De lämnade in en ansök­an om plats på äldreboende för honom i januari och ska då ha fått besked­et att det inte fanns några lediga platser samt att 20 personer stod i kö.

Utredningen av mannens situation är klar, men än har något beslut inte levererats, hävdar anmälarna.


Anmärkningsvärt

De tycker att den långa väntetiden är anmärkningsvärd och vill att ­Socialstyrelsen tittar närmare på fallet.

De vill också se en genomgång av tillgången på platser för äldre i kommunen och hur omsorgen om framför allt dementa är tänkt att fungera.

Verksamhetschef Birgitta Andersson känner inte igen beskrivningen av läget.

– Hur det ser ut med tillgången på platser ­varierar väldigt mycket. Hela förra året såg det bra ut, men under första kvartalet i år har det ­varit lite mer trångt på listan. Jag upplever det som att vi har en topp som vi håller på att kapa, säger hon.

Hon påpekar att även efterfrågan snabbt kan ändras.

– Vi lägger hela tiden ett pussel med de resurs­er vi har och det är svårt att svara ja eller nej på om det finns en kö. Det handlar ständigt om att göra prioriteringar, säger hon.


Ingen utökning

I Timrå finns närmare 240 platser på särskilda boenden och korttids­boenden. Några planer på att utöka antalet finns inte just nu.

– Nationellt sett har Timrå en bra andel särskilda boenden i förhåll­ande till hur många som bor i kommunen, säger Birgitta Andersson.

När socialtjänsten har fattat ett beslut om att en pensionär ska få en ­bo­endeplats har kommun­en tre månader på sig att skaffa fram den. Enligt Birgitta Andersson har man hittills klarat det.

– Men som enskild person kan det förstås kännas som en väldigt lång väntan när man söker en plats för mamma eller pappa, säger hon.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards