Minnesstimulering i gamla miljöer

Sara Öhman och Veronika Sonidsson visar ett dukat kaffebord som kan trigga igång minnet även hos dementa och minnessvaga äldre. Det är kaffekoppar från olika epoker, kokkaffe i tv-kanna och hembakt bröd av äldre recept. Foto: Ulla Öhman

Alla sinnen måste vara med för att trigga i gång minnet hos den som är gammal och dement eller minnessvag i någon form.

På länsmuseet Murberget har man ett pågående projekt där man tagit emot grupper av äldre dementa i den gamla prästgården på området. Där i 40-talsmiljön har man upptäckt att synintrycken, lukterna och ljuden hjälper till att väcka till liv minnen från förr.

– Vi sitter länge vid kaffebordet och pratar. Vi har bakat hembakt av gamla recept, det finns mycket kristidsrecept som vi har använt oss av, säger Sara Öhman som jobbar som museipedagog.
Radion spelar musik från den tiden och radioprogram som sändes då.
Det luktar kokkaffe och vi som jobbar brukar ha på oss parfymen 4711 som användes mycket på den tiden.

– Det ser ut som att många av de äldre känner sig trygga i den här miljön. De kan plötsligt blir experterna och till exempel berätta för oss och för vårdpersonalen hur man använde några gamla föremål. Det kan förändra vårdpersonalens syn på de äldre och att man ser dem mer som individer och mindre som brukare och vårdtagare, säger Margareta Bergvall som är projektledare på Murberget.

Det nya nu är att man utvidgar minnesstimuleringen och gör ett ett-årigt projekt där alla kommunerna i Västernorrland är med, tillsammans med landstinget och länsmuseet Murberget.

De gamla skjutsas till hembygdsgårdar i den egna kommunen. Museipedagogerna har med sig extra rekvisita, t ex kaffebordet eller föremål med olika teman.

– Vi har tänkt prata om skolan förr, det väcker många minnen, säger Sara Öhman. Vi har en skolklocka som ringer in till lektion. Vi har böcker från den tiden och vi tror att många kommer ihåg hur det var och har glada minnen.

--När vi tittade på gamla mopeder trodde vi att de var de äldre männen som skulle vara mest intresserade men det visade sig vara precis lika intressant för kvinnorna. Och samma sak fast omvänt när vi tittade på broderier och dukar. De gamla farbröderna kom ihåg att mormor brukade sy Anundsjösöm, säger Per Hägglund, demenskonsulent i Härnösand.

– Men man måste också vara förberedd på att minnesstimulering kan väcka även negativa minnen, säger han . Jul är tillexempel något som vi förknippar med positiva minnen för de flesta men för någon kan julen vara en tid av sorg och saknad och då måste vi vara beredda på att kunna gå undan och tala även om det.

Men minnesstimulering i den här personliga, individuella formen är mycket positivt och bra för den som är minnessvag eller dement. Annars kan vanlig minnesträning vara mycket kränkande för den som inte minns, säger Per Hägglund.

– Det är ett nytt sätt att se på de gamla, säger Veronika Sonidsson som är undersköterska och har jobbat inom vården i 12 år. Nu jobbar hom med projektet för Murbergets räkning och hon ser många fördelar för de äldre.

– Vi lever i ett multikulturellt samhälle men ibland glömmer vi bort de äldre och de dementa. Nu har vi chansen att lyssna på dom och lära oss av dom. Det här är ett arbetsstätt som vi behöver sprida vidare.

Kommun tillåter inte dementa delta i andakt

Textstorlek

Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer

Yngre personer med demenssjukdom och deras närstående är en liten grupp men problemen som uppstår i samband med sjukdomsutvecklingen är svåra. Den drabbade kan ha ansvar för familj och barn samt vara yrkesverksam. Syftet med denna rapport är i första hand att ge kunskap om livssituation och insatser för yngre personer med primär demenssjukdom och deras närstående.

• Läs mer
• Rapporten