Rådet konstaterar också att delar av rapporteringen i medierna byggt på felaktiga uppgifter. Dit hör den omtalade blöjvägningen.
I november beslöt Vårdföretagarnas styrelse att inleda en granskning av medlemsföretaget Carema Care för att se om företaget avvikit från de etiska riktlinjerna. Bakgrunden var den massiva kritik som riktats mot företaget. Uppdraget gick till vårt etikråd bestående av oberoende ledamöter.
Etikrådets granskning offentliggörs i dag. Den innehåller besked som bör intressera alla aktörer inom äldreomsorgen. Den kan bli ett avstamp för en bredare debatt om hur vi ska säkra kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Inget i granskningen tyder på att äldreomsorgens problem kan knytas till vissa företag eller ägarformer. Om allmänheten fått den bilden är den vilseförd.
Granskningen av Carema Care har inte omfattat sådant som myndigheter har till uppgift att granska, till exempel Socialstyrelsen och Skatteverket. Fokus har varit på omvårdnadsetiken.
Här är granskarnas huvudpunkter:
1. Bristande genomslag i kvalitetsarbetet.
Carema Care har i dag en ny ledning som inlett en satsning på kvalitet. Det kvalitetsinstrument som används uppfyller Socialstyrelsens krav. Rådet konstaterar bland annat att flera av de fall som skildrats i medierna redan hade Lex Maria-anmälts eller avvikelserapporterats av företaget självt innan medierna fick reda på dem. Men kvalitetssatsningen har ännu inte fått fullt genomslag. Dialogen med gruppcheferna som leder personalen måste bli bättre.
2. Bristande handledning av personalen.
Det är svårt att rekrytera vårdpersonal med rätt kompetens. Det gör att kraven på handledning blir ännu viktigare. Gruppchefernas roll på Carema Care måste utvecklas, särskilt när företaget övertar en verksamhet där personalen följer med.
3. Bristande läkarkontinuitet.
Kontinuitet i läkarkontakten är mycket viktigt för kvaliteten i ett äldreboende. I några av Carema Cares enheter har läkarkontinuiteten inte varit tillfredsställande. Vid Koppargården tjänstgjorde till exempel sju olika läkare under en period på fyra månader. Det kan sannolikt menligt ha påverkat vården, säger rådet.
Problemet med bristande läkarkontinuitet har inte belysts i medierapporteringen om Koppargården. I stället ansågs det ansvariga läkarföretaget ha bidragit till att avslöja missförhållanden. Redaktionerna granskade aldrig om läkarföretaget bar en del av skulden.
Det är landstinget som anvisar läkare till äldreboendena. Carema Care har inte kunnat lösa problemet på egen hand, även om företaget för att förbättra läkarförsörjningen rekryterar en chefsläkare som ska ingå i ledningen.
Rådet konstaterar också att delar av rapporteringen i medierna byggt på felaktiga uppgifter. Dit hör den omtalade blöjvägningen, som påstods ske av besparingsskäl. Inkontinensskydden vägs för nya vårdtagare för att rätt skydd ska provas ut enligt ett kvalitetssäkringssystem.
Dit hör också ett fall där en person sades ha tvingats sova på en madrass på golvet. Här handlade det om önskemål från den boende som tillgodosågs i samråd med de anhöriga.
Det gäller också uppgiften att personalen saknar meddelarskydd och därför inte vågar rapportera avvikelser. Anställda på Carema Care har ett meddelarskydd som motsvarar den i offentlig verksamhet sedan flera år.
Granskningen har gällt Carema Cares nuvarande lednings vilja och förmåga att leva upp till Vårdföretagarnas etiska riktlinjer om god omvårdnad.
De kvalitetsbrister som har konstaterats och bekräftats av Carema Care i några fall förtjänar att klandras. Men det är först när företagets förmåga och vilja att avhjälpa bristerna saknas som en medlem kan anses avvika från de etiska riktlinjerna. Vårdföretagarnas styrelse uppmanar Carema Cares ledning att försäkra sig om att vidtagna kvalitetshöjande åtgärder når alla delar i organisationen och efterföljs. Därmed är granskningsärendet Carema Care formellt avslutat.
Ändå får diskussionen inte ta slut här. Caremagranskningen sätter fingret på problem som inte bara är de privata vårdföretagens. Problemen tillhör själva äldreomsorgen. Debatten om driftsformer är här en återvändsgränd.
Några lösningar borde inte kräva någon debatt:
• Satsa på medarbetarna. Alla arbetsgivare – både privata och offentliga – måste samarbeta för att utveckla befintlig personal och attrahera fler att arbeta i äldreomsorgen. Medarbetare i privat driven äldreomsorg måste ha samma lagstiftade meddelarskydd som de hos offentliga arbetsgivare. Att lösa detta i avtal räcker uppenbarligen inte.
• Upphandlingar som premierar kvalitet. Vi måste bort från kommunala upphandlingar där priset är avgörande. I stället måste det löna sig att hela tiden leverera kvalitet. Därför måste också kommunernas uppföljning av all äldreomsorg – privat som offentlig – bli mer effektiv.
• En nationell oberoende granskning av vård och omsorg. Boende, anhöriga, politiker och allmänhet ska kunna jämföra kvaliteten på olika enheter, kommunala och privata. Ett företag som stiger i värde eller gör ett överskott ska lyckas för att det levererar vård av hög kvalitet, inget annat.
Vi har ett antal utmaningar. Låt oss gemensamt ta oss an dessa.
GÖRAN FREDRIKSSON
ordförande Vårdföretagarna
INGA-KARI FRYKLUND
förbundsdirektör Vårdföretagarna
HÅKAN TENELIUS
näringspolitisk chef Vårdföretagarna
