Alla inlägg den 14 mars 2012

Av Tommy - 14 mars 2012 12:31

Forskardag om äldre och äldreomsorgvid Stockholms universitet


Vad krävs av den som leder arbetet i äldreomsorgen? Vad betyder stöd från chefen för äldreomsorgens personal? Vad innebär nya styrningsformer med konkurrensutsättning, kundval och privatisering för äldreomsorgen? Detta är frågor som belyses vid den forskardag om äldre och äldreomsorg som anordnas av Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet den 21 mars.


 

– Vi tycker det är mycket stimulerande att på detta sätt få sprida våra forskningsresultat till personer som sysslar med äldreomsorgen i sitt dagliga arbete och till en intresserad allmänhet, säger institutionens professorEvy Gunnarsson, som kommer att vara inledningstalare vid forskardagen.

Tid: 21 mars 2012 13-16

Plats: Aula Svea, Sveavägen 160 (vid Sveaplan) i Stockholm.

Temat är Ledarskap och styrning i äldreomsorgen, och institutionens lärare och forskare presenterar i fem korta föreläsningar aktuella studier med anknytning till temat.

Medverkar gör bland andra Lotta Burenius, knuten till Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och Äldreombudsman i Stockholms stad samt Marta Szebehely, professor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Ett detaljerat program finns på institutionens hemsida www.socarb.su.se/forskardag.

Det är trettonde gången som institutionen för socialt arbete anordnar forskardag om äldre och äldreomsorg. Det årliga evenemanget brukar locka 300-400 åhörare från olika verksamheter runt om i Sverige. Det är personer som har olika uppdrag inom äldreomsorgen som politiker, chefer, handläggare, strateger och utvecklingsledare men också representanter för myndigheter och organisationer, som Socialstyrelsen, Riksrevisionen, Sveriges Kommuner och Landsting, fackliga organisationer och pensionärsföreningar.

Media är välkomna att delta. För mer information kontakta:
Palle Storm: palle.storm@socarb.su.se; tel 08-16 32 94
Gun-Britt Trydegård: gun-britt.trydegard@socarb.su.se.
Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet

Av Tommy - 14 mars 2012 12:29

Evenemang

Framtidens äldreboende ligger i Järfälla

2012-03-13 10:43

Tid: 2012-03-14, 14:00 - 15:00
Plats:Flottiljens äldreboende Korpralsvägen 51-55 177 43 Järfälla

Onsdag den 14 mars invigs Järfällas nybyggda äldreboende Flottiljen.

Det är ett modernt, arkitektritat äldreboende med bredbandsuppkoppling på alla rum. Arkitektur, materialval och ljussättning är noga valt för att skapa lugn och trygghet – vilket också är viktigt för personer med demens. Det är också en självklar mötesplats för unga och gamla genom spa-avdelning, kafé/möteslokal och restaurang som är öppna för alla.

Äldreboendet består av 40 lägenheter varav tjugo är demensplatser och tjugo är omvårdnadsplatser samt ett korttidsboende med tio platser.

Program invigningen
• Musik av Kulturskolans elever
• Tal och bandklippning av kommunstyrelsens ordförande Eva Lennström och socialnämndens ordförande Björn Falkeblad
• Visning av boendet och de öppna delarna: spa, restaurang och träffpunkt.

För mer information och anmälan:
Kommunikatör Anja Grundberg
08-580 229 60
anja.grundberg@jarfalla.se

Av Tommy - 14 mars 2012 12:28

Så hjälper du en anhörig med demens

2012-03-13

De flesta anhöriga slår knut på sig själva för att hjälpa demenssjuka. Men trots det känner många skuld och anklagar sig själva för att inte göra tillräckligt. Men det finns stöd.

– Att träffas i anhöriggrupper och utbyta tips och råd betyder mycket för många, säger Eva Bergman, verksamhetschef på Stockholms Äldreboende.
Eva Bergman, som jobbat inom sjukvården i 40 år varav 16 år inom äldreomsorgen, leder kurser för anhöriga. Målet är att de ska känna sig trygga i vetskapen om att deras make eller gamla mamma tas om hand på bästa sätt.
– Vi får ett stort förtroende och om vi lyckas visa att de sjuka har det bra hos oss så minskar de anhörigas oro. Vi skriver upp vad de boende gör dag för dag och berättar det. Närstående kallas även till möten och aktiviteter. Om någon behöver särskilt samtalsstöd för att hantera sin oro så erbjuder vi det.
Eva Bergman hör många säga att de känner sig som svikare därför att de placerat sin partner/förälder på ett demensboende. Andra försöker finnas till hands för den sjuke hela tiden och behöver träna sig i att ha ett eget liv.
– En kvinna fick nyligen i läxa att åka och träffa sina barnbarn i Hälsingland. Hon ville så gärna umgås med dem, men vågade inte lämna sin man.
Eva Bergman råder alla som vårdar en demenssjuk förälder/partner i hemmet att vända sig till kommunens anhörigkonsulent i första hand. Han eller hon kan jobba mer aktivt mot biståndsbedömaren, understryker hon.
– Klimatet har hårdnat, många patienter är i sämre skick när de kommer in än för sju år sedan. Anhöriga behöver både stöd och hjälp under tiden de väntar på att den sjuke ska få plats på ett boende för dementa.


Förvaltare bättre än god man

Den som vill bli förvaltare åt en förälder/partner ska vända sig till kommunens överförmyndare. Beslut fattas av Tingsrätten efter att den bland annat utrett att de närmaste är ense om att just den personen utses.
– Om det finns motsättningar bland de anhöriga går uppdraget i vissa fall till en utomstående, säger Margareta Brattström, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Margareta Brattström ser stora fördelar med en förvaltare. Han eller hon står under uppsyn och ska lämna årliga redovisningar. Att förvaltaren även kan vara ett skydd mot människor som inte drar sig för att lura åldringar visar ett fall hon följt på nära håll.
– En äldre, demenssjuk man sålde sin konstsamling till underpris. Köpet kunde hävas av förvaltaren och tavlorna tas tillbaka med hänvisning till att mannen inte var i stånd att utföra affärer.
– Mannen hade även gått med i en rad bokklubbar och lotterier. Även de avtalen var ogiltiga eftersom han stod under förvaltare. En god man har inte samma befogenhet eftersom den sjuke då har kvar sin beslutsrätt.


Checklista: Så hjälper du en anhörig

Hälsokontroll
Om mamma börjar glömma tider och tjatar om samma sak hela tiden kan det vara dags för en hälsokontroll. Det är viktigt att det görs en medicinsk utredning så att man kan utesluta andra sjukdomar, till exempel depression, som också kan ge demensliknande symtom, men går att behandla. Om mamma förnekar problemen kan man förvarna husläkaren så att han eller hon är extra observant.

Skaffa en generalfullmakt
Se i god tid till att både man och hustru har rätt att disponera alla konton annars kan det bli svårt att ta ut pengar om någon blir sjuk. En generalfullmakt ger partnern/vuxna barn rätt att sköta i princip allt åt fullmaktsgivaren. Den behöver inte bevittnas, men för att skapa större trovärdighet är det bra om två vittnen intygar att den ger uttryck för fullmaktsgivarens vilja. Generalfullmakten gäller så länge personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk. När han eller hon inte längre inte kan bevaka sina rättigheter ska man kontakta kommunens överförmyndare och begära en förvaltare.

Här kan du ladda ner en blankett: http://www.webbkontoret.se/dokument/generalfullmakt.pdf

Skriv ett testamente
Skriv ett testamente i god tid, det är särskilt viktigt för sambor eftersom de inte ärver varandra såsom gifta i de flesta fall gör.

Du behöver avlastning
Korttidsboende kan beviljas om du behöver avlösning. Den sjuke kan till exempel bo en vecka i korttidsboende och en vecka hemma, så kallad växelvård. Beslut fattas av biståndshandläggaren.
Trygghetsplatser finns i en del kommuner för dem som behöver tillfällig avlösning. Plats bokas hos verksamheten och kräver inte alltid beslut från en biståndshandläggare.
Avlösning i hemmet kan fås under begränsad tid. Tjänsten är gratis i hälften av kommunerna. I vissa krävs inget beslut, i andra bestämmer biståndshandläggaren.

Hur mycket hemtjänst får man?
Hemtjänst prövas utifrån den enskildes behov, men gapet mellan hjälpbehovet och kommunens resurser är ofta stort och många får olika beslut för likvärdiga behov. I sällsynta fall, ofta när hemtjänsten kostar för mycket, kan kommunen förorda ett boende för dementa. Några kommuner har särskilda demensteam inom hemtjänsten. Beslut fattas av biståndshandläggare.

Vad är dagvård?
Dagvård ska avlasta anhöriga och aktivera de sjuka. En ny enkätundersökning från Demensförbundet visar dock att 8 av 10 inte får någon anpassad aktivitet eller stimulans.
Öppettiderna varierar mellan en dag till alla vardagar i veckan. Några kommuner har öppet även på kvällar, nätter och helger. Ansök hos biståndshandläggaren.

Söka boende
I sjukdomens slutskede krävs vård dygnet runt. Som anhörig måste man ofta stå på sig både mot den sjuke som vill bo hemma och biståndshandläggaren. Att den sjuke har en diagnos och en förvaltare kan underlätta. Avslag överklagas till Förvaltningsrätten.

Välja boende
Besök flera boenden om kommunen har kundval. Luktar det? Pratar man med de gamla? Vem lagar maten? Be att få se den senaste månadens klagomål och synpunkter. Har de gjort något åt dem? Är personalen utbildad? Får man ta med sig husdjur? Vad är viktigt för din mamma? Vill hon bo nära naturen eller i stan? Glöm inte att kontrollera bemanningen kväll/natt och helger.

Vem kan hjälpa mig?
Allt fler vårdar sjuka anhöriga hemma, enligt Socialtjänstlagen ska de erbjudas stöd och hjälp. I de flesta kommuner finns anhörigkonsulenter som kan sköta kontakten med biståndshandläggare, hemtjänst, boenden och primärvård. I många kommuner finns även Äldreombudsmannen.


Text Anna-Brita Ståhl

Av Tommy - 14 mars 2012 12:26

Att möta personer med demens
Anna-Karin Edberg (red)
Studentlitteratur 2011, 2:a rev uppl

www.studentlitteratur.se

ISBN 978-91-44-07232-6



Bok Demens

”Tala med oss!” Mitt under en stor konferens, där resultatet av en kunskapsöversikt om yngre personer med demens presenterades, reste sig en kvinna och sa att hon var så trött på alla experter som läser rapporter om hur personer med demens ska tas om hand. Hon uppmanade dem att i stället prata med henne och andra drabbade: ”… vi är inte dumma fast vi glömmer.” Ett råd som står sig.


Den önskvärda vården som beskrivs i boken grundar sig på forskning, men är ändå i många stycken väldigt konkret. Det handlar om personcentrerad omvårdnad, att se personen med dennes behov, värderingar och önskemål och att i vården utgå från hur han eller hon har levt sitt liv. Svåra frågor lyfts, som våld mot personer med demenssjukdom, och hur det kan uttryckas. Till exempel kan ”han är inte snäll mot mig” betyda övergrepp eller våld.

Av Tommy - 14 mars 2012 12:23

Glömska och demens i fokus på Hjärnans Dag

Var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom och allvarliga hjärnsjukdomar som Alzheimer, Stroke och ALS kostar samhället 85 miljarder kronor årligen. Antalet som drabbas av hjärnsjukdomar ökar hela tiden och nya forskningsrön förutspår att varannan svensk i framtiden riskerar att drabbas av demens. Därför arrangerar Hjärnfonden den 15/3 Hjärnans Dag på Oscarsteatern i Stockholm för att öka kunskapen om hjärnan och uppmärksamma fler på behovet av hjärnforskning. Läs mer på hjarnfonden.se…

Av Tommy - 14 mars 2012 12:20

Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Malmö 14 mars kl 18:00-20:30
Temakväll

Världens största minnesklinik - Lennart Minthon, professor, Malmö
Var sitter minnet och andra tankefunktioner? - Sebastian Palmqvist, doktor, Malmö
Lewy body demens - fortfarande unedrdiagnosticerat - Elisabeth Londos, docent, Malmö

Plats: Skånes universitetssjukhus, Jubileumsaulan, ing 59, Malmö.
Ingen föranmälan. Fri entré.
Arr: Alzheimerföreningen i samarbete med Alzheimerfonden

Av Tommy - 14 mars 2012 12:17

(webböversatt)

Potentiell Alzheimers sjukdom Drug Sänker Skador och symptom hos djurmodell

ScienceDaily (13 mars 2012) - En förening som tidigare utvecklats till kliniska fas II-studier för behandling av cancer saktar neurologiska skador och förbättrar hjärnans funktion i en djurmodell av Alzheimers sjukdom, enligt en ny studie. Den studie som publicerats i veckan i mars 13 i Journal of Neuroscience visar att föreningen epotilon D (EpoD) är effektiv i att förhindra vidare neurologisk skada och förbättra kognitiv funktion hos en mus-modell för Alzheimers sjukdom (AD). Resultaten fastställa hur läkemedlet kan användas i ett tidigt stadium AD-patienter.

Utredare från Perelman School of Medicine vid University of Pennsylvania, under ledning av första författare Bin Zhang, MD, PhD, forskarassistent utredare, och huvudansvarig Kurt R. Brunden, PhD, chef för Drug Discovery vid Centrum för Neurodegenerativa Disease Research ( CNDR), administrerat EpoD till åldrade möss som hade minne underskott och inneslutningar inom sina hjärnor som liknar de tovor som bildats av felveckade tau-protein, ett kännetecken för AD. I nervceller, stabiliserar tau normalt strukturer som kallas mikrotubuli, de molekylära järnvägsspåren på vilken cellulär gods transporteras. Trassel kan äventyra mikrotubuli stabilitet, med åtföljande skador på nervceller. Ett läkemedel som kan öka mikrotubulus stabilitet kan förbättras nerv-cellfunktion i AD och andra sjukdomar där trassel bildar i hjärnan.

EpoD verkar genom samma mikrotubulus-stabiliserande mekanism som FDA-godkända cancer läkemedlet paklitaxel (Taxol ™). Dessa läkemedel förhindra spridning cancercell med över-stabiliserande specialiserade mikrotubuli är involverade i separationen av kromosomer under processen av celldelning. De Penn forskare visat att tidigare EpoD, till skillnad från paklitaxel, lätt in i hjärnan och därför kan vara användbara för behandling av Alzheimers sjukdom och relaterade rubbningar.

Efter tre månader efter mottagandet av EpoD gjorde ytterligare tau klumpar bildas inte i hjärnan hos äldre AD möss och nervcellsskyddande funktionen ökade jämfört med AD möss som inte fick läkemedlet. Dessutom visade EpoD-behandlade mössen förbättringar i inlärning och minne. Viktigt var doserna av EpoD som resulterade i dessa fördelar är mycket lägre än vad som tidigare hade använts i fas II klinisk prövning av EpoD hos cancerpatienter. Utredarna observerade inga biverkningar - inklusive undertryckande av immunsystemet och perifera nervskador - i de transgena möss som fick EpoD.

Dessa resultat tyder på att låga doser av EpoD kan ha terapeutisk nytta vid Alzheimers sjukdom och relaterade neurodegenerativa sjukdomar, såsom frontotemporal Lobar degenerering eller progressiv supranukleär pares, där härvor är den primära hjärnan patologi.

Co-författare Virginia M.-Y Lee, PhD, CNDR regissör, ​​och John Trojanowski, MD, PhD, chef för Institute on Aging vid Penn och CNDR co-director, införde begreppet att använda mikrotubuli-stabiliserande läkemedel över 15 år sedan för att motverka trassel av tau och kompensera för förlusten av normal tau-funktion.

De Penn CNDR forskare, i samarbete med medförfattare Amos B. Smith, III, med dr, Rhodos Thompson professor i kemi, och Carlo Ballatore, PhD, från Penn Institutionen för kemi, som tidigare identifierats EpoD som en ledande mikrotubuli-stabiliseringsmedel för utvärdering i modellerna AD mus efter karakterisera flera medlemmar av epotilon familjen av föreningar. Till skillnad från många mikrotubulus-stabiliserande föreningar, inträder EpoD lätt hjärnan, där det visas att kvarstå under en mycket längre tid än i blodet. Denna funktion kan förklara varför låga doser var både effektiv och säker i musmodell av AD.

Arbetet sträcker sig betydligt tidigare studie publicerad i Journal of Neuroscience i oktober 2010.

Forskningen har finansierats av National Institute on Aging och Marian S. Ware Alzheimers Program.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19 20
21
22
23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards