En av de största sk interventionsstudierna på hur förändringar i livsstil kan påverka utvecklingen av demens pågår just nu på Karolinska institutet. Den ska var klar 2013, men redan nu efter ett år kan forskarna se tydliga förbättringar av försökspersonernas hälsa och därmed bättre förutsättningarna för ett bra minne.Interventionerna är ganska intensiva: rätt så specifika kostråd, upptrappad fysisk aktivitet, minnesträningsprogram och regelbundna läkarkontroller.

Ebba Lind och hennes vänner på äldreboendet i Uppsala är bestämda. Om psalmsången tas bort gör de uppror! (Dagen 29 mars)

Befriande tydligt.

Dagen har under den gångna veckan följt psalmbråket på Öland där socialnämndens politiker beslutat att några demenssjuka åldringar inte längre ska delta i dagverksamhetens andakter och sjunga psalmer.

Inte så farligt, säger någon. Det gäller bara några få, dementa dessutom, vem vet vad de uppfattar ändå? Och någon anhörig har faktiskt klagat.

Men Gunnar Berg som kokat kaffe och förberett träffarna under tio år blev upprörd. Så till den milda grad, att han fick medierna att engagera sig och under veckan har tidningen Dagen skrivit flera artiklar i ämnet. Trycket har ökat på politikerna, och har de någon känsla för opinionen så gör de klokt i att ändra sitt beslut.

Malmös starke man, Ilmar Reepalu, som hävdar att den judiska församlingen i Malmö infiltrerats av Sverigedemokrater. Tidigare har Reepalu gett judarna skulden för de hot, våld och trakasserier som de utsatts för. Slarvigt eller antisemitiskt? Oavsett vilket är dessa uttalanden totalt omdömeslösa, och måste fördömas.

Att Aftonbladet gör en guide för att gifta par lättare ska kunna skilja sig. Kd-ledaren Göran Hägglund tog fajten, när många andra förblev tysta. Vi behöver starkare relationer och äktenskap, mer kärlek och tid för varandra, inte fler skilsmässor.

Swebus förlorar omdömet och lovar filmvisning med en "hederlig korsfästelse" i bussarna. Dagens reporter ringer, och man ändrar de osmakliga formuleringarna.

Ateister som bedriver aggressiva personangrepp på troende debattörer. Senast efter ett debattinlägg på Svd:s debattsida, där många är hånfulla och aggressiva mot troende.

Efter många års tillbakagång har kristenheten i Sverige dåligt självförtroende. Det märks ofta i en sorts kluvenhet kring offentligheten. Ska man som kyrka verkligen delta i debatterna? Är det bättre att låsa dörren och låta ovädret dra förbi? Risken är att man rör upp ännu mer kritik, att man upplevs som moralistisk och dömande. Journalister och kulturelit har dessutom en väl uppövad förmåga att placera kyrkan i skamvrån, som mörkermän och tillbakasträvare. Uttalanden förvrids, debatter förenklas. Det är bäst att vara tyst. Och så slår självcensuren till.

Så blir kyrkornas företrädare ännu mer defensiva, och initiativet går i stället till "andliga vildhjärnor". Debattörer, som med begränsad kunskap och förtroende, dyker upp som kristna språkrör i hetsiga tv-debatter. Och på tv-underhållningens altare offras det sista av intellektuell hederlighet.

Vi lever i en tid av starka budskap. Näthat och vinklad propaganda förstärker polariseringen. Och över tid kommer också värderingar att förändras, hos enskilda och kollektivt. Kyrkan är en av få - kanske den enda motvikten - till ett omänskligt samhälle. Det handlar dels om kärlek till människor, dels om försvar för tro, tanke och människovärde.

Trons folk, kristenheten, har en enorm kraft, ett viktigt uppdrag och en stor global familj att hämta stöd ifrån. Den växande intoleransen måste bemötas, inte med ytterligare intolerans och snävhet. Inte heller med blind tolerans och likgiltighet. Intolerans bemöts med ödmjukhet, tydlighet och gott självförtroende.

Det gäller i fikarummet på jobbet, och på tidningarnas debattsajter. Vi vill se fler uppror, gärna för psalmsång och äldrevård, men också till förmån för familjer, barn och unga.