Ofattbar okunskap om äldres hälsoproblem
Bristen på kunskap i vården om hälsoproblemen för äldre är monumental. Kunskapsområdet geriatrik måste därför snarast byggas in som en central del av alla grund-, vidare- och fortutbildningar av läkare och vårdpersonal, skriver bland andra Gunnar Akner, professor i geriatrik
En färsk rapport från Socialstyrelsen beskriver en närmast ofattbar brist på utbildning i geriatrik (=läran om hälsoproblem som har samband med åldrandet) i hela vårdsektorn, trots att äldre personer utgör drygt hälften av landstingens primärvård och sjukhusvård och hela den kommunala äldreomsorgen.
Som exempel kan nämnas att en läkare bara får en dryg veckas grundutbildning i geriatrik, vilket motsvarar mindre än en procent av utbildningstiden under elva terminer.
Ett annat exempel är att bara 1,6 procent av drygt tolv tusen sjuksköterskor som är verksamma inom kommunal äldreomsorg har ett års utbildning till specialistsjuksköterska inom området ’vård av äldre personer’.
Till detta skall läggas hälso- och sjuk-vårdens och omsorgens styrning. Det vore värdefullt att veta hur många politiker och tjänstemän i stat, landsting och kommuner som har någon definierad utbildning i geriatrik.
Den paradoxala situationen inom äldresektorn kan förklaras av att begreppet geriatrik används i två olika betydelser:
- som kunskapsområdet geriatrik som handlar om hälsoproblem som har samband med åldrandet, det vill säga sjukdomar och skador som motor för olika slags funktionella problem. Här ingår bland annat kunskaper om sjukdomar/skador hos äldre, integrerad och målstyrd hälsoanalys och behandling/handläggning, förebyggande arbete, omvårdnad, psykosociala aspekter etcetera.
- som en medicinsk specialitet för läkare.
Geriatrik som vårdverksamhet finns i dag bara på sjukhus, fast behoven är mycket omfattande även inom primärvården och kommunerna.
Paradoxen förvärras av att begreppet ”kunskapsstyrd vård” genomsyrar de flesta officiella dokument från stat, landsting och kommuner, som berör hälso/sjuk-vården och den kommunala omsorgen. Kan man tala om ”kunskapsstyrd vård” utan definierad utbildning?
Varför inte ordna utbildning?
Socialstyrelsen skriver att ”geriatrisk kompetens bör vara en självklarhet bland all vårdpersonal som möter äldre i sitt arbete”. Vi frågar oss därför varför inte universitet/högskolor ger vårdyrkesstudenterna en adekvat grundutbildning i kunskapsområdet geriatrik samt varför inte de självstyrande landstingen och kommunerna efterfrågar och beställer kompetens och löpande kompetensutveckling (vidare- och fortbildning) i geriatrik för all sin personal som arbetar med vård/omsorg och styrning, som rör äldre personer.
Fel fokus i vården
Vi anser att kunskapsområdet geriatrik är basen för all vård och omsorg för äldre personer och att det måste byggas in som central del av alla grund- och vidare- och fortutbildningar av läkare och vårdpersonal. En tydligt definierad grundutbildning i geriatrik med kombination av teoretisk och praktisk, team-baserad träning i geriatrik skulle ge läkare och vårdpersonal en gemensam bas för handläggning av komplexa hälsoproblem som sammanhänger med åldrandet. Detta skulle bidra till att korrigera dagens missledande fokusering på ett hälsoproblem/en riskfaktor i taget (single-problem management) och i stället fokusera på analys och handläggning av de äldre patienternas samlade hälsosituation (multi-problem management), där de olika delarna hänger samman som kommunicerande kärl.
Gunnar Akner
professor i geriatrik överläkare Örebro universitet
Åke Rundgren
tf professor i geriatrik överläkare Göteborgs universitet
Yngve Gustafson
professor i geriatrik överläkare Umeå universitet