”Det är viktigt att hålla lågan brinnande”. Så beskriver teamet på Minnes-mottagningen i Kristianstad sitt arbete med demensfrågor

Det var ett engagerat team som välkomnade oss en vacker vårdag i mars. Syftet med besöket var att få ta del av hur de arbetar inom teamet och hur de gör för att sprida information om SveDem, Svenska demensregistret.
Läs mer om SveDem » (nytt fönster)

- Efter ett läkarbesök, på väg ut genom dörren, med handen på handtaget kan en patient säga ”och så är det de här med minnet”, detta kallar jag ”handtagsfrågan” och då måste man reagera säger Ann-Marie Liljeroth överläkare på Minnesmottagningen

Demens är fortfarande tabubelagt för många runtomkring oss. Det är ofta förknippat med skuld och skam. Desto viktigare är att denna fråga tas på allvar. När patienten säger att det är problem med minnet måste man reagera och erbjuda utredning och stöd.

I Kristianstad brinner man för demensfrågor och för dem är det inget nytt med en obruten vårdkedja. Redan 1996 startade arbetet med att huvudmännen satte sig ned för att komma fram till en samverkansform över huvudmannagränserna.

Det här har lett till att det idag finns en väl utarbetad modell där Minnes­mottagningen är navet för att driva utvecklingen med demensfrågor framåt. Till minnesmottagningens hemsida » (nytt fönster).

Konceptet går ut på att det ska finnas en demenssjuksköterska som ansvarar för att utreda och följa upp patienter med demenssjukdom vid varje vårdcentral. För att få rätt kompetens auskulterar sköterskan på minnesmottagningen i fem dagar, samt ingår i ett nätverk med kontinuerlig fortbildning för demenssjuksköterskor.- Tidigare var jag inte så medveten om problemen, men nu har jag hjälpmedel och struktur för att kunna utreda och följa upp personer med demenssjukdom, menar demenssjuksköterskan Christina Ericsson vid Kristianstadskliniken, en vårdcentral i privat regi.

Teamet på Minnesmottagningen består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeut, kurator och sekreterare. Vid flera tillfällen understryker teamet att alla yrkeskategorier är viktiga och kompletterar varandra i arbetet med personer som har en demenssjukdom.

Trygghet, tillit och motivation är ledord i arbetet på mottagningen. Kuratorn och teamet erbjuder bland annat anhörigstöd, både individuellt och i grupp. De berättar att eftersom anhöriga kan uppleva att det är svårt att öppna och blotta sig har man provat att dela in gruppen i en herr- respektive damgrupp. Försöket fick positiv respons och de anhöriga tyckte det var befriande att få dela sina vardagsproblem med andra i liknande situation.

Camilla Collijn sjuksköterska vid Minnesmottagningen, arbetar även som regional koordinator för att sprida SveDem inom primärvården i nordöstra Skåne och Blekinge. Många inom primärvården upplever att det går åt mycket tid med att fylla i olika register, SveDem blir nu ytterligare ett register. För att motivera demenssköterskorna ger Camilla hjälp och stöd i att fylla i registret samtidigt som hon förklarar SveDems fördelar. Dessa är många, dels kvalitetssäkras arbetet vad gäller utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom och dels synliggörs vårdcentralens statistik. När diagnos är ställd signalerar dessutom systemet när det är dags att följa upp patienten.

En extra morot för Primärvården att fylla i SveDemregistret är att de numera får extra tillsatta medel för att registrera nydiagnostiserade personer med demenssjukdom.

Sent på eftermiddagen avslutar vi mötet med det engagerade teamet på Minnesmottagningen, en inspirerande och innehållsrik dag.

Malin Grinde & Ann-Christin Kärrman