Läkemedel gör ofta mer skada än nytta för dementa
Sundsvall Vi lever allt längre och det betyder att allt fler också kommer att drabbas av demens innan de dör. Med den insikten föreläser Yngve Gustafsson, professor i geriatrik i Umeå och ledande forskare på området, regelbundet både internationellt och i Sverige.– Politikerna sparar gärna på de här patienterna för man vet att de inte röstar i nästa val, säger han.
Fakta
Vad är demens?
"Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen. Andra funktioner som brukar drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor."
Källa: Demensförbundet
Yngve Gustafsson är en eftertraktad föreläsare även utanför Sverige. På Norrlands universitetssjukhus leder han sedan länge ett stort antal forskare, som söker ökad kunskap om hur det går att göra livet bättre för människor som drabbas av demens.
Som rådgivare åt socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) och vetenskapligt råd åt Socialstyrelsen har han också visst inflytande.
– Tyvärr har de ofta svårt att förstå vad som är nödvändigt, säger han.
Eftersom vi lever allt längre så ökar också förekomsten av demens. Utvecklingen kräver ökad kunskap på området, som annars lätt släpar efter.
Särskilt betydelsefullt är det att öka kunskapen kring medicineringens konsekvenser.
– Har man en demenssjukdom så blir man oändligt mycket känsligare för alla sorters mediciner och det är väldigt viktigt att man som anhörig eller om man arbetar inom äldrevården förstår att till och med en ögondroppe mot grön starr kan räcka för att en demenssjuk människa ska bli deprimerad eller börja hallucinera, säger Yngve Gustafsson.
När han föreläste på Hedbergska skolan i Sundsvall häromdagen var han också noga med att betona att demens inte är en sjukdom i sig självt, utan en konsekvens av "någon av de hundra sjukdomar som kan drabbad hjärnan". Förmodligen kommer begreppet också försvinna inom några år, åtminstone internationellt.
Istället kommer man att prata om de olika sjukdomarna, slår Yngve Gustafsson fast.
När det gäller medicineringens risker för de demenssjuka är kunskapen ofta dålig även inom sjukvården. Värdet av att sprida ljus kring de vetenskapliga studier som finns i ämnet går därför knappast att överskatta, betonar han och pekar på att ungefär hälften av alla fallolyckor bland dementa beror på läkemedelsbiverkningar och att demenssjuka snart utgör hälften av alla patienter som kommer in på landets ortopedavdelningar med höftfraktur.
– Läkaren kan aldrig slå upp i Fass och där hitta vilka biverkningar ett läkemedel har för en demenssjuk människa. Istället får ofta multiplicera med trettio till femtio gånger för det som gäller för en människa med demens. Därför slutar ofta också väldigt illa många gånger. Skaffar man sig samtidigt kunskaper om hur man bäst kan ta hand om de här patienterna så blir de inte heller samma problem, som man ser på dem i dag, säger Yngve Gustafsson.
