Alla inlägg under juni 2012

Av Tommy - 3 juni 2012 09:55

Demens och psykiska sjukdomar hos äldre

 

Kursen ger dig användbara kunskaper när du möter äldre med nedsatt kognitiv förmåga eller psykisk ohälsa. Du får bland annat lära dig mer om skillnaden mellan olika demenssjukdomar och hur man utreder, behandlar och följer upp kognitiva och psykiska symtom hos äldre. Även bemötande, etiska frågor och anhörigas situation tas upp. Tidigare studenter har uppskattat att kursen är tvärprofes-sionell samt det berikande utbytet med andra deltagare som också arbetar med personer med demens och/eller psykisk sjukdom.

Efter kursen finns möjlighet att fördjupa sig inom områ-det i kursen Demensvård II, 2,5 hp.

För att kunna tillgodogöra dig kursen krävs erfarenhet av arbete inom vård av äldre.

För att kursen ska anordnas krävs 20 anmälningar.

 
 Kursinformation

Omfattning: 7,5 hp
Kursperiod: HT 2012
vecka 35-44
Studietakt: Halvfart
Studieform: Nätbaserad kurs, inga träffar på campus
Ort: Jönköping
Antal platser: 15
Pris: 12 400:-

Kursansvarig:
Marie Persson
036-10 13 25
permar@hhj.hj.se

Kontaktperson:
Inez Johansson, lektor
036-10 12 02
inez.johansson@hhj.hj.se

Av Tommy - 2 juni 2012 11:37

Över riksgenomsnittet på äldreomsorg

 
ALVESTA. Alvesta kommun ligger över riksgenomsnittet när det handlar om äldrevård. Detta visar en sammanställning som gjorts av socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har genomfört en såkallad äldreguide som bygger på uppgifter som samlats in under förra året. Resultatet inom sju olika områden har sammanställts och man kan konstatera att Alvesta ligger över riksgenomsnittet när det gäller äldrevård.

De flesta kommunerna i länet ligger bra till men resultatet visar att Markaryd och Lessebo hamnar i botten bland länets kommuner.



Läs mer: http://alvesta.lokaltidningen.se/över-riksgenomsnittet-paa-äldreomsorg-/20120601/artikler/120539992/#ixzz1wcwbRHvY

Av Tommy - 2 juni 2012 11:35

Framtidens äldreomsorg ­huvudbry för kommunerna

Att klara den framtida äldre­omsorg­en är den stora utmaningen för landets kommuner. Inte minst i det här länet, där mer än var femte invånare uppnått pensionsåldern. I mer än hälften av länets kommuner är mer än var fjärde invånare 65 år eller äldre. Högst är den andelen i Ragunda med 28 procent.

Samtidigt som både andelen äldre och livslängden ökar, blir också gap­et större mellan omsorgsbehov­et och kommunernas ekonomiska resurser. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skulle skatten behöva höjas med 13 kronor om man med dag­ens finansieringssystem ska klara det framtida vårdbehovet.

Tydligare än så kan knappast den utmaning kommunerna står inför beskrivas. Att med skatte­höjningar klara den framtida äldreomsorg­en är knappast realistiskt. Andra lösningar måste till.

Redan i dag har exempelvis ­Ragunda, som med sina omkring 5 500 invånare är den minsta av län­ets kommuner och har den högsta kommunalskatten i landet, även den högsta kostnaden för ­äldreomsorgen.

Den kostar närmare 21 000 kronor per invånare enligt den årliga sammanställning som SKL gör. Den lägsta kostnaden i länet enligt den sammanställningen har Krokom och Åre med drygt 11 300 respektive drygt 11 800 kronor per invånare.

Nästan var tredje kommuninvånare i Ragunda är 65 år eller äldre och snart var tionde invånare är över 80 år. Ungefär lika stor är även andelen äldre i Härjedalen.

Strukturella förändringar och omprioriteringar av den egna verksamheten är vad kommunerna nu i praktiken står inför.

– Det finns inga enkla lösningar. Det gäller att effektivisera verksamheten och jobba på ett smart­are sätt. Samtidigt som man hela tiden måste se över den egna verksamheten måste man även ha en samverkan med landstingen så att de äldre får den vård de behöver på rätt ställe, säger Per Sedigh, ekonom på SKL som arbetar med välfärdsfrågor.

Med tanke på att finansieringen av den framtida äldreomsorg­en kan bli en mycket tung börda för den enskilda kommunen, ­anser han att staten måste ta ett större ansvar för den finansieringen.

Regeringens utredare Bo Könberg­ föreslog tidigare i år att en särskild statlig äldreomsorgsfond borde inrättas för att klara 40-talisternas väntade omsorgsbehov på 2020-tal­et.

Men ett system med en fond tilltalar dock inte Per Sedigh.

– Då är det bättre med ökade statsbidrag i takt med att statens finanser förbättras. Det viktiga är att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för äldreomsorgen, säger han.

Men det är inte bara den ekonomiska uppförsbacken som är kommunernas utmaning. Rekryteringen av personal för att klara det ökade omsorgsbehovet kan för många kommuner också bli ett stort problem. Inte minst med tanke på att många vårdanställda själva går i pension de närmaste åren.

– När unga flyttar ut är risken stor att en del kommuner kan få betydande problem att hitta personal med rätt kompetens, säger Per Sedigh.

Av Tommy - 2 juni 2012 11:32

SKL kräver miljarder av regeringen för ökad bemanning vid demens

2012-06-01

Många har välkomnat Socialstyrelsens föreskrifter för hur demenssjuka ska tas om hand på landets särskilda boenden. Men de som ska göra jobbet – kommunerna – tvärnobbar.

Texten fortsätter under annonsen

 

Till midsommar

Den 2 april presenterade Socialstyrelsen sitt förslag till föreskrifter för demensvården.
Sex veckors remisstid är nu till ända och runt midsommar väntas Socialstyrelsen komma med de slutliga föreskrifterna.
Den 1 januari ska de nya föreskrifterna träda i kraft enligt Socialstyrelsens förslag.


SPF har sagt ja till föreskrifterna men anser att de bör gälla vården och omsorgen om alla i särskilt boende, inte bara demenssjuka.

Remissvaret från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avfärdar Socialstyrelsen på i stort sett samtliga punkter, och det i hårdföra ordalag.

Tonen är så kärv att den ger fog för uppfattningen att kampen om de demenssjukas väl och ve alltmer ser ut att bli en stentuff kraftmätning mellan stat och kommun, mellan nationell och lokal nivå.

Socialstyrelsens förslag är av ”exceptionell karaktär” och är en ”stor reform med mycket stora kostnadsökningar som följd”, skriver SKL.

11 miljarder per år
Socialstyrelsens nya föreskrifter innebär ”nya åtaganden och ändrade ambitionsnivåer”, konstaterar SKL som är intresseorganisation för landets kommuner och landsting.

Det är bemanningen i boendena och biståndsprövningen som måste förstärkas om Socialstyrelsens föreskrifter ska kunna följas. Cirka 11 miljarder per år skulle det hela kosta, bedömer SKL.

Regering och riksdag
Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifterna på uppdrag av regeringen och bakom den en enig riksdag, som efter vårdskandalen i Piteå krävde åtgärder från regeringens sida.

Om föreskrifterna genomförs ”måste Socialstyrelsen och slutligen Socialdepartementet precisera konsekvensberäkningarna så att en reglering kan göras i enlighet med finansieringsprincipen”, skriver SKL i sitt remissvar.

Med andra ord: Om föreskrifter genomförs måste regeringen betala.

Hotbilder
Om staten ändå inte skulle betala skissar SKL på tänkbara följder som skulle slå hårt mot landets demenssjuka:

• Vilka kommer effekterna för boendeverksamheter bli om inga resurser skjuts till?
• Finns risk att boendeverksamheter läggs ner och nybyggnationer stoppas?
• Finns risk att begreppet skälig levnadsnivå bedöms än mer restriktivt?
• Det föreslagna kravet på att personal omedelbart ska kunna bistå den enskilde dagtid såväl som nattetid, finns det risk att det leder till minskad personal dagtid?

Synsätt måste ändras
SKL anser att vägen till bättre vård och ”varaktiga kvalitetsförbättringar” i stället går genom att ”i grunden förändra såväl förhållnings- som arbetssätt bland personal och ledning”, processer som SKL anser är i full gång.

Av Tommy - 1 juni 2012 11:38

(webböversatt)
Alzheimer proteiners struktur föreslår nya behandling riktningar



Springs (31, 2012 # maj — molekylära strukturen hos ett protein som är inblandade i Alzheimers sjukdom-- och överraskande upptäckten att det binder kolesterol--kan leda till nya therapeutics för sjukdomen, Vanderbilt University utredare rapport i 1 juni numret av tidskriften Science.
Charles Sanders, Ph.D., professor i biokemi, och kolleger i Center for Structural Biology bestäms struktur av en del av amyloid prekursor proteinet # APP #--källan av amyloid-beta, som tros utlösa Alzheimers sjukdom. Amyloid-beta samlar ihop tillsammans till oligomerer som dödar nervceller, orsakar demens och minne förlust. Amyloid-beta oligomerer bildar så småningom plack i hjärnan--ett inslag av sjukdomen.

"Allt som sänker amyloid-beta produktion bör hjälp förebygga eller eventuellt behandla, Alzheimers sjukdom," sade Sanders.

Amyloid-beta produktion kräver två "styckningsdelar" APP proteinet. The first cut, genererar av enzymet beta-secretase, C99 protein, som sedan skärs av gamma-secretase att släppa amyloid-beta. Vanderbilt forskarna används kärnmagnetisk resonans och elektron paragmagnetic resonans spektroskopi för att bestämma strukturen för C99, som har ett membran-spanning region.

De blev förvånade över att upptäcka vad tycktes vara en "bindning" domän i proteinet. På grundval av tidigare rapporterade bevis att kolesterol främjar Alzheimers sjukdom, misstänkte de att kolesterol kan vara bindande partner. Forskarna använde en modell membran system som kallas "bicelles" # Sanders utvecklats som en postdoctoral fellow # för att demonstrera att C99 binder kolesterol.

-Det har länge varit trodde att kolesterol på något sätt främjar Alzheimers sjukdom, men mekanismerna inte har varit tydlig,"sade Sanders. "Kolesterol bindande APP och dess C99 fragment är förmodligen ett av de sätt som gör att sjukdomen mer troligt."

Sanders och stabens föreslår att kolesterol bindande flyttas APP till särskilda regioner i cellmembranet kallas "lipid flottar," som innehåller "kretsarna molekyler som gillar att umgås tillsammans", sade han.

Beta och gamma secretase är en del av fettinnehållet flotte klick.

-Vi tror att när APP inte har kolesterol runt, inte det bryr vilken del av membranet är det,"sade Sanders. - Men när det binder kolesterol, som driver det till lipid flottar, där dessa "dåliga" secretases väntar på att klippa det och producera amyloid-beta.

Resultaten tyder på en ny terapeutisk strategi att minska amyloid-beta produktion, säger han.

"Om du kunde utveckla ett läkemedel som blockerar kolesterol från att binda till APP, sedan du skulle hålla proteinet från att gå lipid flottar. I stället skulle det vara cleaved av alfa-secretase--en "bra" secretase som inte finns i flottar och inte generera amyloid-beta."

Läkemedel som hämmar beta - eller gamma-secretase--till direkt begränsar amyloid-beta produktion--har utvecklats och testats, men de har toxiska biverkningar. Ett läkemedel som blockerar kolesterol bindning till APP kan vara mer specifika och effektiva i att minska amyloid-beta och förebygga eller behandla, Alzheimers sjukdom.

C99 struktur hade några andra intressanta detaljer, sade Sanders.

Domänen membran av C99 är krökt, som var oväntat, men som passar perfekt till den förutsedda aktiva platsen för gamma-secretase. Också en viss sekvens av aminosyror # GXXXG # som vanligtvis främjar membran protein dimerization #two av samma proteiner som interagerar med varandra # visade sig vara centrala för domänen kolesterol-bindande. Det är en helt ny funktion för GXXXG motiv, sade Sanders.

-Detta avslöjande ny information om struktur av amyloid prekursor protein och dess växelverkan med kolesterol är ett perfekt exempel på kraften i laget vetenskap, säger Janna Wehrle, Ph.D., som övervakar bidrag fokuserade på proteiner vid av National Institutes of Health's National Institute of General Medical Sciences biofysiska egenskaper # NIGMS #, som delvis finansierades arbete. "Forskare vid Vanderbilt samlades biologiska och medicinska insikt, den senaste fysiska tekniker och kraftfulla instrument, var att ge ett värdefullt verktyg för aktualiserat ihop pusslet."

"När vi utveckla bicelles för 20 år sedan, ingen sade," someday dessa saker kommer att leda till upptäckter i Alzheimers sjukdom"" sade han. "Det var intressant grundläggande vetenskap forskning som nu betala av."

Vanderbilt laget med bly författarna Paul Barrett och Yuanli Song, Ph.D., liksom Wade Van Horn, Ph.D., Eric Hustedt, Ph.D., Johanna Schafer, Arina Hadziselimovic och Andrew Beel. Forskningen som stöds av bidrag från NIGMS # GM080513 # och Alzheimer's Association.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards