Alla inlägg under juni 2012

Av Tommy - 18 juni 2012 10:27

Demensprogram kan spara miljarder

Jag har nyss läst en mycket intressant avhandling av Erik Jedenius som jag gärna vill dela med mig av. Jedenius syfte med avhandlingen har varit att identifiera och beskriva Demensvårdprogrammet, DMP, som startade i Kalmar 1998, samt att utvärdera programmet hälsoekonomiskt. Beräkningar efter avhandlingens slutförande visar bland annat att om programmet skulle implementeras i hela landet skulle vinsten för samhället bli 1.5 miljarder kr per år!

Demensprogrammet, DMP, har involverat primärvård, specialistvård samt kommunal vård och omsorg. Orsaken till att programmet introducerades var att man ville ändra fokus från ”ad hoc” till ”kundanpassade lösningar” för personer med demens. Detta bland annat eftersom det visat sig att personer med tydliga kognitiva nedsättningar, som inte fått diagnos, var frekventa besökare i primärvården.

1998 var primärvård och kommunal vård/omsorg vertikalt organiserade, utan ett organiserat samarbete. Eftersom personer med nedsatt kognitiv funktion måste identifieras tidigt anställdes omedelbart en demenssamordnare i programmet, en person som även skulle sätta ihop multidisciplinära demensteam, På varje vårdcentral anställdes också en demenssköterska. Teamen fick i uppdrag att samarbeta horisontellt mellan sjukvård och omsorg, d v s primärvård och kommun.

Initialt genomfördes en inventering av patienter med demens och därefter startade ett utbildningsprogram i primärvården som inkluderade allmänläkare, kommunens sjuksköterskor, undersköterskor, hemsjukvård och särskilda boenden. Senare utvecklades även utbildningsprogram för politiker och administratörer.

De viktigaste delarna i programmet, DMP, var tidig diagnossättning, behandling och uppföljning. DMP syftade till att standardisera diagnostiken som inkluderade utförlig genomgång av anamnes, läkemedel, kognitiv funktion, fysisk funktion och eventuell bedömning av psykolog. Kommunens äldreomsorg introducerades tidigt i processen för att bistå i planering och för att erbjuda stöd. Patienter som fått demensdiagnos erbjöds medicinsk behandling samt psykosocialt stöd och insatser. Teamet följde sedan patientens sjukdomsprocess regelbundet.

Demenssköterskans roll i programmet var att guida patienten och närstående genom hälso- och sjukvårdssystemet, att informera dem om olika aspekter av sjukdomen och att stötta familjen i den dagliga vården och omsorgen. Demenssköterskan var också ansvarig för att ordna utbildningsaktiviteter för anhörigvårdare och patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.

Demenssköterskan var också ansvarig för att boka och arrangera regelbundna möten med patienten samt att medverka vid behov. Minst en gång per år träffades patienten och ansvarig allmänläkare. Demenssköterskan var också ansvarig för att koordinera andra sjukvårdsbesök, även sådant som inte rörde demenssjukdomen. När patienten inte längre klarade sig i sitt boende och flyttade till ett särskilt boende tog kommunens personal över.

Resultaten visar att DMP implementerades utan extra kostnader. Dessutom minskade antalet besök på akutmottagningen, för personer över 75 år, med 15 procent under introduktionen av programmet.

En konklusion är att ett sådant här demensprogram kan identifiera de flesta förväntade fall av demens, utan extra kostnader – men pengarna måste reallokeras. En annan konklusion är att kostnaden för diagnostiken i programmet, omvandlat till nationell nivå, skulle innebära ca 1 procent av den totala kostnaden för demensvård i landet.

En hypotes i avhandlingen är att läkemedelsbehandlingen skulle kunna förbättras för personer med demens. Detta eftersom man kunde se att det skedde en ökad användning av demensläkemedel, samtidigt som användningen av lugnande läkemedel, läkemedel med antikolinerg effekt samt användning av neuroleptika minskade. Alltså i stort en klar förbättring av läkemedelsanvändningen för gruppen.

En annan hypotes är att implementering av demensprogram inte ökar kostnaden för kommunens verksamhet. Tvärtom är demensprogram, minst, kostnadsneutralt för både landsting och kommun. Den totala kostnaden för demensvård i Kalmar kommun visade sig ligga lägre än för övriga landet. På ett år minskade även kön till äldreboendena.

Vidare visade det sig att programmet medförde att process och arbetsmiljö på vårdcentralerna blev markant bättre. Man gick från att vara Gate keeper till Gate opener!

Om programmet implementerades i hela landet skulle vinsten bli 1.5 miljarder kr per år. Det är framför allt i landstingen som vinsten kan räknas hem i form av bättre vårdprocesser, bättre läkemedelsanvändning och färre akutbesök.

Detta är som sagt en mycket intressant avhandling. Erik Jedenius har lyckats åskådliggöra en process med ett förändrat arbetssätt och dessutom utvärderat den vetenskapligt, såväl ur ett medicinskt/omvårdnadsperspektiv som ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Hela avhandlingen hittas på:

http://publications.ki.se/jspui/handle/10616/39661

Av Tommy - 18 juni 2012 10:24

Small World (en thriller och även fallstudie om Alzheimer)
 Leverantör: Din Bok
Pris: 255.00 kr
(240.57 kr exkl moms)

Antal:
Small World är en thriller som jag inte släppte innan jag läst hela boken, trots att jag inte gillar thrillers !
En bok där betydelsen av att komma ihåg sin levnadsberättelse ges en dramatiskt innebörd och tar läsaren till nya dimensioner. I början är det bara småsaker. Konrad Lang, 65, glömmer vad han skulle handla och ställer väskan i kylskåpet. Diagnosen är Alzheimers och snart kommer han inte ens ihåg namnet på kvinnan han ska gifta sig med. Men ju mer av närminnet som går förlorat, desto starkare blir barndomens minnen. Och det skrämmer den gamla miljonärsdamen som Konrad känner sedan barnsben och har ovanligt nära band till.

Small World är historien om en rik och mäktig schweizisk familj, en fallstudie över Alzheimers och sist men inte minst en otroligt spännande thriller.

- Martin Suters böcker är översatta till 40 språk.

- Martin Suter har 13 bästsäljande romaner i bagaget.

- Small World belönades med det franska Prix du premier roman étranger
Boken är skriver av Martin Suter, som fått många priser. Denna bok är även filmatiserad med Gérard Depardieu
Boken har 320 sidor och är skriven med större text än vanliga pocketböcker.

Av Tommy - 18 juni 2012 10:19

Borås

"Här är man ute på mycket hal is"
Kritik mot flytt av
äldreboende

Publicerat: kl
09:17
, Nyheter P4 Sjuhärad
Kommentera

Ett trettiotal dementa berörs när äldreboendet på Bodagatan 30 i Borås
flyttas till Kypegläntan. Även personalen byts ut, men detta kan skada de
boendes hälsa allvarligt, menar kritiker.


Ett trettiotal dementa berörs när äldreboendet på Bodagatan 30 i september
flyttar till Kypegläntan. På senare tid har flera förändringar av äldrevården i
Borås aviserats, vilket har fått många anhöriga att reagera med oro.

Inger Krefors, områdeschef för vård och omsorgsboende i stadsdel Öster, där
Bodagatan 30 ligger, menar att flytten är både nödvändig och positiv för de
gamla.

– Lokalerna är utdömda av Arbetsmiljöverket. Det är inte fullvärdiga
lägenheter, det finns inte toalett och dusch i varje lägenhet, säger Inger
Krefors.

Men för de gamla så innebär flytten från Bodagatan till Kypegården inte bara
ett miljöbyte. I samma veva kommer man också att slås ihop med två andra
demensboenden, och såväl boende som personal kommer nu att spridas ut i nya
grupper. Och så många förändringar på samma gång kan vara problematiskt när det
handlar om dementa, det menar Monika Golcher, legitimerad sjukgymnast som under
många år arbetat med dementa.

– De dementa blir väldigt förvirrade, det vet alla om, säger Monika Golcher.
Många gånger sluter man sig i sin egen sfär. Det finns folk som har dött på
kuppen.

"Man slipper gamla samarbetsproblem"
Områdeschef Inger
Krefors ser tvärtom en poäng med att skapa nya grupper av personal och boende i
samband med flytten.

– Tanken är en nystart, att man inte flyttar in gamla arbetsgrupper i en ny
enhet, säger hon. Ofta finns det gamla problem, till exempel personal som inte
arbetar så bra tillsammans. Då är det väl en jättebra möjlighet att blanda upp
personalgrupperna lite.

Anna Grimmestrand är enhetschef på Bodagatan 30. Hon håller med om att det
funnits vissa arbetsmiljöproblem på boendet, som man nu hoppas kunna lösa med
nya arbetslag.

Men sjukgymnasten Monika Golcher tycker inte att man kan gå så snabbt fram
med en förändring när det handlar om dementa.

– Det måste vara kontinuitet, det får inte vara dubbel förändring, säger hon.
Gör man det är man ute på mycket hal is, och det mår människor med demens mycket
dåligt av.

Av Tommy - 17 juni 2012 15:26

Oförglömligt när Hjärngänget tar ton

Publicerat: onsdag 30 maj
kl 14:16
, Mitt i musikens veckomagasin

När portkoder, gatunamn och ansikten suddas ut är det ändå vissa saker som
består. Hjärngänget är en kör som består av människor med demenssjukdom och
deras anhöriga. De samlas för att sjunga varannan vecka på Ersta diakoni på
Södermalm i Stockholm. För körmedlemmarna sitter melodierna och texterna som
berget – i alla fall de äldre sångerna.


– Kommer ni ihåg texten, frågar körledaren Ann-Marie Uusijärvi.

– Nej, svarar Hjärngänget i kör.

– Ni är lika glömska som jag.

– Det är jätteroligt. Jag kan inte sjunga, men jag älskar att sjunga med. Jag
låter väl som en kratta, men det bryr jag mig inte om. Jag är född här på Söder
så jag är lite tuff av mig.

Ros-Marie Regnér fick demensdiagnosen för tre fyra år sedan. Som alla
körmedlemmar bor hon fortfarande hemma och den största delen av vardagen är som
hon känner igen den. Hon har precis varit i Australien och hälsat på sin dotter,
hon minns sin bröllopsdag och hon har kvar sitt körkort. Men nya ansikten och
namn har svårt att sätta sig. I kören träffar hon andra i samma sits.

– Vi har så roligt ihop när vi sjunger, det kanske hörs. Det här gänget är
störtskönt, nu snackar jag södersnack också.

Körens initiativtagare är Kristina Telerud. Nu är hon pensionär, men tidigare
var hon chef över den sociala verksamheten på Ersta, en ideell förening som
bedriver sjukvård och socialt arbete, allt från äldreomsorg till vård av kvinnor
som misshandlats. Viktigast är att se människan bakom sjukdomsdiagnosen eller
livskrisen, säger Kristina Telerud, och det var med det synsättetet som hon
startade kören.

– Vad är det som är det viktigaste i allt vi gör? Det handlar om människosyn.
Att inte se dem som en diagnos och särskilt inte som ordet demens som betyder
själlös.

Nästa vår är det 50 år sedan Kristina Telerud kastade studentmössan i skyn
utanför Adolf Fredriks musikskola i Stockholm. I klassen gick Ann-Marie
Uusijärvi, som i dag också är pensionär som men som tidigare har arbetat som
musiklärare och körledare. Det är hon som leder Hjärngängetkören i dag.

– Jag tycker inte att jag märker någon skillnad mot andra sångglada
människor, som kanske är amatörer som inte har sjungit så mycket. Det är mycket
skratt och vi har väldigt kul, helt enkelt.

Att jag verkligen kände att det var angeläget för mig är också att jag hade
en mamma som fick en demenssjukdom av Alzheimertyp. Hon blev mer och mer borta.
Mot slutet hade hon inga ord och jag vet inte om hon kände igen mig. Hon visste
i alla fall inte att jag hette Ann-Marie. Men jag sjöng alltid mycket med henne.
Och när jag sjöng så var hon med.

– Texterna är det lite sämre med, men jag kommer alltid ihåg melodierna. De
sitter liksom kvar, de glömmer jag inte bort – inte än i alla fall. Då blir man
extra glad.

Marianne Olsson säger som flera av körens medlemmar. Sjukdomen luckrar inte
upp minnet av musiken. Förutom känslan av att minnet kan vara intakt på vissa
områden, är det gemenskapen som är mest betydelsefull. Viktigt för Kristina
Telerud är också att bryta fördomar kring demenssjukdom.

– Vi har så otroligt många fördomar om människor med demenssjukdom. Att visa
att inga människor är annorlunda än vi andra – de bär på en sjukdom som är
väldigt besvärlig, ja. Men först och främst är det människor. Att få ändra
bilden skulle vara fantastiskt och kan vi göra det med musik skulle vara
jättekul.

– Livet är inte kört. Inte heller för människor med demenssjukdom. Det finns
mer kvar långt långt in i sjukdomen, säger Kristina Telerud.

– Det är obetalbart. Jag är så underbart glad och tacksam att Landstinget
kostar på oss det här. Vi vet att vi inte blir bättre, vi blir bara sämre och
sämre och det kan gå snabbt också. Men det gäller att ta vara på varenda dag som
finns, avslutar Ros-Marie Regnér.

Av Tommy - 17 juni 2012 15:22

(webböversatt)

Ny grupp av proteiner som identifierats i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom

Springs (13 juni 2012) — forskare från Boston University School of Medicine (BUSM) har identifierat en ny grupp av proteiner som ackumuleras i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Dessa resultat, som visas online i Journal of Neuroscience, kan öppna nya metoder att diagnostisera och etapp progression sannolikheten för sjukdomen Alzheimer-patienter.


Alzheimers sjukdom anses orsakas av ackumulering av β-amyloid, som sedan inducerar aggregering av neuronal protein, kallas tau och neurodegeneration startar. Diagnosen Alzheimers sjukdom fokuserar på β-amyloid och tau proteiner, med mycket uppmärksamhet som fokuserar på radiolabeled markörer som binder till β-amyloid (till exempel den sammansatta PiB). Imaging β-amyloid är emellertid problematiskt eftersom många hjärnaktivering normala äldre har stora mängder av β-amyloid i sin hjärna och visas som "positiva" i bildframställning testerna.

Terapeutiska metoder för Alzheimers sjukdom har i allmänhet fokuserat på β-amyloid eftersom processen för att producera en neurofibrillary härva som består på tau proteiner har förståtts dåligt. Därför har några tau behandlingar utvecklats. Enligt forskarna gör denna studie viktiga framsteg på båda dessa fronter.

BUSM forskarna identifierat en ny grupp av proteiner, kallas RNA-bindande protein, som ansamlas i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom och befinner sig på mycket lägre nivåer i ämnen som är hjärnaktivering intakt. Gruppen fann två olika proteiner, som båda visar slående mönster av ackumulering. "Proteiner som TIA-1 och TTP, ansamlas i nervceller som ackumuleras tau proteiner och co-localize med neurofibrillary trassel. Dessa proteiner även binda till tau, och så kan delta i sjukdomsprocessen,"förklarade ledande författare Benjamin Wolozin, MD, PhD, professor i farmakologi och neurologi vid BUSM. "En annan RNA-bindande protein, G3BP, ackumuleras främst i nervceller som inte ackumuleras patologiska tau proteiner. Denna iakttagelse är anmärkningsvärt eftersom det visar att nervceller saknar tau aggregat (och neurofibrillary trassel) påverkas också av sjukdomsprocessen,"tillägger han.

Forskarna tror detta arbete öppnar upp för nya metoder att diagnostisera och etapp sannolikheten för progression av kvantifiering av dessa RNA-bindande protein biomarkörer som ackumuleras i hjärnan hos patienter som Alzheimers.

Wolozins grupp också eftersträvas iakttagelsen att några av RNA bindande proteiner binder till tau proteiner, och testas om en av dessa proteiner, TIA-1, kan bidra till att sjukdomen. Forskare har tidigare visat att TIA-1 spontant aggregat som svar att betona som en normal del av stress svar. Wolozin och hans kolleger t ställa hypotesen att eftersom TIA-1 binder tau, det kan stimulera tau aggregering under stress svar. De infördes TIA-1 i nervceller med tau proteiner och genomgått nervceller betona. Överensstämmer med deras hypotes, tau spontant aggregeras i närvaro av TIA-1, men inte i frånvaro. Gruppen har således potentiellt identifierat en helt ny mekanism för att förmå tau aggregat de novo. I framtida arbete, hoppas att använda denna roman slutsats för att förstå hur neurofibrillary trassel för i Alzheimers sjukdom och för att skärmen för romanen ämnen att kan inhibera förlopp av Alzheimers sjukdom.

Finansiering för denna studie tillhandahölls av bidraget utmärkelser från den National Institutes of Health (nationella institutet för neurologiska sjukdomar och Stroke, Nationella Institute of Environmental Health Sciences samt nationella institutet för åldrande).

Av Tommy - 16 juni 2012 11:44

Pensionärernas Riksorganisations pressrum.

Tvinga inte fram privat äldreomsorg

PRO presenterar i dag en rapport där effekterna av lagen om valfrihetssystem, LOV, har granskats.  - Vi vill att det lagstiftas om att det aldrig ska vara möjligt för en kommun att lägga ut all äldreomsorg i privata händer. Kommunalt driven äldreomsorg ska alltid finnas som ett alternativ, säger Curt Persson.

PRO presenterar i dag en rapport där effekterna av lagen om valfrihetssystem, LOV, har granskats.  Syftet med lagen är att skapa möjlighet för den enskilde att välja utförare inom äldreomsorgen. Lagen innebär att kommuner kan teckna avtal med privata utförare utan att ta hänsyn till lagen om offentlig upphandling.

I rapporten går PRO igenom effekterna av LOV så här långt. Omkring 150 kommuner använder sig i dag av LOV.  PRO har talat med politiker från 100 kommuner och 363 pensionärer, PRO-medlemmar från hela landet. Sex av tio medlemmar anser det mycket viktigt att kunna välja utförare inom hemtjänsten. 80 procent anser samma sak om möjligheten att kunna välja äldreboende.  Men, om man nu ska välja, vill sju av tio i första hand kunna välja innehåll i vården och omsorgen – snarare än utförare. Det finns även en stor oro för att utvecklingen av valfrihet ska missgynna dem med störst behov och därmed leda till ökad ojämlikhet i omsorgen.

- Mot bakgrund av vad som framkommer i rapporten säger PRO nej till regeringens planer på att tvinga kommunerna att införa LOV. För att skapa rättvisa mellan privata och kommunala aktörer anser vi att även den kommunala hemtjänsten ska få rätt att erbjuda tilläggstjänster som fönsterputsning och trädgårdsskötsel, säger Curt Persson, ordförande, PRO.

PRO anser att kommunerna måste ges möjlighet att begränsa antalet företag som får uppdrag. Annars riskerar storstäderna att få en oöverskådlig djungel av olika aktörer inom äldreomsorgen, samtidigt som verksamhet in glesbygdskommuner betraktas som olönsamt och därmed ointressant. Kommunerna måste även få möjlighet att sätta upp förbehåll både när det gäller geografisk avgränsning och inom vilka verksamheter man önskar släppa in privata aktörer. PRO menar också att kommuner som använder LOV måste få möjlighet att avgränsa tidsperioden för nya företag att anmäla sig.

- Vi vill att det lagstiftas om att det aldrig ska vara möjligt för en kommun att lägga ut all äldreomsorg i privata händer. Kommunalt driven äldreomsorg ska alltid finnas som ett alternativ, säger Curt Persson.

- Det är av stor vikt att personal i privata företag som arbetar i verksamheter finansierade av skattepengar ska ha samma meddelarfrihet som anställda inom offentlig sektor. Det är glädjande att majoriteten av de politiker som intervjuats instämmer i detta, avslutar Curt Persson.

Presskontakt: Johanna Hållén, 0727 - 10 60 11

Av Tommy - 16 juni 2012 11:41

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom – utvecklingen av det akademiska sjukhemmet - Äldre och åldrande

Det här är det fjärde och avslutande seminariet i Stiftelsen Stockholm läns Äldrecentrums kunskapsserie om "Äldre och åldrande" hösten 2012.

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom – utvecklingen av det akademiska sjukhemmet.
På Stureby vård- och omsorgsboende har Karolinska institutet ett projekt som kallas det akademiska sjukhemmet. Syftet är att förbättra vården av personer med demenssjukdomar och att de metoder som används i högre utsträckning ska vara utvärderade av forskare. Föreläsningen handlar om erfarenheter från projektet hitintills och vad som är viktigt i vården och omsorgen om personer med demenssjukdomar.

Föreläsare:
Per-Olof Sandman, professor.

Målgrupp:
Kunskapsserien vänder sig till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen i Stockholms län. Förutom att lyssna till föreläsarna finns det utrymme för diskussioner, och grupparbeten där deltagarna aktivt kan delta och diskutera tillsammans med andra kollegor och föreläsare. Samt en paus för kaffe.

Abonnemang:
För att kunna delta krävs ett abonnemang som gäller för en termin. Varje abonnemang ger rätt till en plats vid samtliga höstens seminarier.  Abonnemangen är inte personbundna utan kan användas av olika personer. De arbetsplatser som vill ge flera medarbetare möjligheter att delta i seminarierna kan köpa fler abonnemang. Ett abonnemang för hösten 2012 kostar 680 kr (ex. moms). En faktura skickas ut efter att vi har fått din anmälan.

OBS!
Vi behöver få din anmälan senast den 25 augusti 2012.

Anmälan:
Du kan köpa ett eller fler abonnemang genom att antingen >>klicka här eller  kopiera in länken http://sem.aldrecentrum.se/anmalan.aspx?semid=320 i din webbläsare.

Plats:
Samtliga föreläsningar äger sedan rum i Frälsningsarméns lokaler på Hornsgatan 98-100 i Stockholm. >>klicka här (hitta.se).
Dit kommer du enklast med tunnelbana (röda linjen) T-bana Zinkensdamm eller med buss 4 eller 66 till hållplats Zinkensdamm

Kontakt:
Har du några frågor om abonnemangen eller seminarierna går det bra att ringa eller mejla till:

Ingrid HjalmarsonEva Norman
Tel: 08 690 58 13Tel: 08 690 58 03
ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.seeva.norman@aldrecentrum.se

Av Tommy - 16 juni 2012 11:38

Trädgårdsrum Ekedal. Sinnliga upplevelser för människor med demens

Använd denna länk för att citera eller länka till detta dokument:                http://hdl.handle.net/2077/29360

Bifogade filer i denna post:

FilBeskrivningStorlekFormat
gupea_2077_29360_1.pdf 2648KbAdobe PDF
Visa/Öppna
Titel:Trädgårdsrum Ekedal. Sinnliga upplevelser för människor med demens
Författare:Beckman, Gustav
Utgivningsdatum:14-jun-2012
Examinationsnivå:Student essay
Nyckelord:Trädgårdar
Demens
Gestaltningsförslag
Sammanfattning:Jag har ritat ett gestaltningsförslag till en trädgård tänkt att kunna passa till en innergård, vilken ligger i direkt anslutning till ett boende för dementa och äldre människor utan demens. Innergården är en del av Skövdes gamla sjukhus Ekedal som ligger centralt i Skövde stad. Syftet med arbetet är att arbeta fram ett gestaltningsförslag till en trädgård på Ekedals äldreboende, anpassad för människor med demens, för äldre och för funktionshindrade, där trädgården ska ge stimulans för både sinn... mer
Övrig beskrivning:Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012
URI:http://hdl.handle.net/2077/29360

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards