Minnesstimulering i gamla miljöer

Sara Öhman och Veronika Sonidsson visar ett dukat kaffebord som kan trigga igång minnet även hos dementa och minnessvaga äldre. Det är kaffekoppar från olika epoker, kokkaffe i tv-kanna och hembakt bröd av äldre recept. Foto: Ulla Öhman

Alla sinnen måste vara med för att trigga i gång minnet hos den som är gammal och dement eller minnessvag i någon form.

På länsmuseet Murberget har man ett pågående projekt där man tagit emot grupper av äldre dementa i den gamla prästgården på området. Där i 40-talsmiljön har man upptäckt att synintrycken, lukterna och ljuden hjälper till att väcka till liv minnen från förr.

– Vi sitter länge vid kaffebordet och pratar. Vi har bakat hembakt av gamla recept, det finns mycket kristidsrecept som vi har använt oss av, säger Sara Öhman som jobbar som museipedagog.
Radion spelar musik från den tiden och radioprogram som sändes då.
Det luktar kokkaffe och vi som jobbar brukar ha på oss parfymen 4711 som användes mycket på den tiden.

– Det ser ut som att många av de äldre känner sig trygga i den här miljön. De kan plötsligt blir experterna och till exempel berätta för oss och för vårdpersonalen hur man använde några gamla föremål. Det kan förändra vårdpersonalens syn på de äldre och att man ser dem mer som individer och mindre som brukare och vårdtagare, säger Margareta Bergvall som är projektledare på Murberget.

Det nya nu är att man utvidgar minnesstimuleringen och gör ett ett-årigt projekt där alla kommunerna i Västernorrland är med, tillsammans med landstinget och länsmuseet Murberget.

De gamla skjutsas till hembygdsgårdar i den egna kommunen. Museipedagogerna har med sig extra rekvisita, t ex kaffebordet eller föremål med olika teman.

– Vi har tänkt prata om skolan förr, det väcker många minnen, säger Sara Öhman. Vi har en skolklocka som ringer in till lektion. Vi har böcker från den tiden och vi tror att många kommer ihåg hur det var och har glada minnen.

--När vi tittade på gamla mopeder trodde vi att de var de äldre männen som skulle vara mest intresserade men det visade sig vara precis lika intressant för kvinnorna. Och samma sak fast omvänt när vi tittade på broderier och dukar. De gamla farbröderna kom ihåg att mormor brukade sy Anundsjösöm, säger Per Hägglund, demenskonsulent i Härnösand.

– Men man måste också vara förberedd på att minnesstimulering kan väcka även negativa minnen, säger han . Jul är tillexempel något som vi förknippar med positiva minnen för de flesta men för någon kan julen vara en tid av sorg och saknad och då måste vi vara beredda på att kunna gå undan och tala även om det.

Men minnesstimulering i den här personliga, individuella formen är mycket positivt och bra för den som är minnessvag eller dement. Annars kan vanlig minnesträning vara mycket kränkande för den som inte minns, säger Per Hägglund.

– Det är ett nytt sätt att se på de gamla, säger Veronika Sonidsson som är undersköterska och har jobbat inom vården i 12 år. Nu jobbar hom med projektet för Murbergets räkning och hon ser många fördelar för de äldre.

– Vi lever i ett multikulturellt samhälle men ibland glömmer vi bort de äldre och de dementa. Nu har vi chansen att lyssna på dom och lära oss av dom. Det här är ett arbetsstätt som vi behöver sprida vidare.

Kommun tillåter inte dementa delta i andakt

Textstorlek

Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer

Yngre personer med demenssjukdom och deras närstående är en liten grupp men problemen som uppstår i samband med sjukdomsutvecklingen är svåra. Den drabbade kan ha ansvar för familj och barn samt vara yrkesverksam. Syftet med denna rapport är i första hand att ge kunskap om livssituation och insatser för yngre personer med primär demenssjukdom och deras närstående.

• Läs mer
• Rapporten

Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg

Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg 2012

Äldreomsorgen får tummen upp

Det är ledamöterna i länets och kommunernas pensionärsråd som har träffat kommunledningarna. Deras frågor handlade dels om hur avtalen ser ut för den privata verksamhet som finns i Karlskrona kommun, dels om hur kommunernas egen äldreomsorg ser ut.

Bra kvalité och bemanning

Utfallet av undersökningen presenterades vid PRO Blekinges årsmöte i Sölvesborg i går och PROs disktriktsordförande Bernth Johnson kommenterar det positiva intryck de fått.

- Generellt sett så tycker vi nog ändå att kvalitén är bra, verksamheten är bra, bemanningen är bra. Och framför allt en annan mycket viktig fråga, hur vi långsiktigt driver en verksamhet som lockar unga nya människor att utbilda sig till de här yrkena. Där tycker jag att kommunen har varit på framkant faktiskt.

Personalen "gör så gott de kan"

En annan person som ger äldrevården gott betyg, är snart 95-åriga Greta Persson, som bor sedan fem år tillbaka på boendet Gerbogården i Sölvesborg. Hon är till exempel mycket nöjd med personalen.

- De är mycket duktiga och mycket vänliga och gör så gott de kan, säger Greta.

Däremot tycker hon inte att det alltid är tillräckligt med personal.

- Nej, i vissa fall inte. När det går allting jämnt och så, så är det väl bra, men skulle det hända något och två behöver hjälpa och inte en tredje finns, då tycker jag det är för lite personal.

David Spånberger
david.spanberger@sr.se

Upplands-Bro ligger bäst till i Stockholms län i att utbilda vårdpersonal i Demens ABC. Statistiken över utbildningen visar att det finns mycket hög andel utbildad personal i förhållande till antalet demenssjuka.

Föreläsning om demens

Ändrad livsstil ska minska demens

Träning förebygger demens. Foto: Garry Knight/Wikimedia Commons

Forskare på Karolinska Institutet är med i ett stort internationellt samarbete, en så kallad interventionsstudie. Då handlar det inte om att upptäcka vilka faktorer som kan orsaka demens utan tvärtom - att man genom att förändra vissa redan kända riskfaktorer skulle kunna förbättra minnet och förhoppningsvis skjuta upp sjukdomar till senare i livet.

Miia Kivipelto är demensforskare på Karolinska Institutet och är med och leder forskningsarbetet. Hon är positivt överraskad av att så många av försökpersonerna håller ut och stannar kvar i det flera år långa försöket.

– Det har varit väldigt få som har hoppat av, bara sex procent, och vi är själva förvånade över att det år så många som vill fortsätta vara med. Det svåraste har varit fysisk aktivitet, antagligen för att det kräver en stor ansträngning, säger Miia Kivipelto.

De andra delarna av försöket har gått lättare. Det är ett minnesträningsprogram på datorn, återkommande träffar med specifika kostråd, och regelbundna hälsokontroller.

Redan nu kan forskarna alltså se avsvära förbättringar när det gäller vikt, kolesterolvärden och blodsocker, kända riskfaktorer som hänger ihop med demens.

Än så länge har forskarna bara kontrollerat den fysiska hälsan. Några minnestester gör de inte förrän om två år när den praktiska delen i studien är klar och först då får vi veta om även minnet har blivit bättre.

Utöver just demenssjukdomar tror också Miia Kivipelto att de kommer att se generella hälsoförbättringar för försökspersonerna, eftersom riskfaktorerna de påverkar även hänger ihop med hjärtsjukdomar, depression och stroke.

-- Så förhoppningsvis får vi bra effekter för många olika vanliga sjukdomar hos äldre, säger Miia Kivipelto.