Alla inlägg under mars 2012

Av Tommy - 28 mars 2012 09:35

Anpassning­ av vårdkedjan vid utvecklingsstörning och ­demens


Ann-Marie Liljeroth, över­läkare och enhetschef

ann-marie.liljeroth@skane.se

Ann-Charlotte Palm, specialistsjuksköterska; båda vid ­enheten för kognitiv medicin, minnesmottagningen, Centralsjukhuset, Kristianstad

ann-charlotte.g.palm@skane.se



Sammanfattat

I Kristianstad remitteras flertalet av patienterna med utvecklingsstörning och misstänkt demenssjukdom till minnesmottagningen.

Erfarenheten härifrån visar att det finns ett behov av en anpassad vårdkedja för ­denna grupp av patienter.

Tillsammans med berörda vårdare har vi utvärderat och justerat testmaterial, upp­följning och omvårdnads­åtgärder.


O I Sverige finns i dag cirka 1 750 personer med diagnostiserad demenssjukdom och samtidig utvecklingsstörning. I Kristianstad med omnejd motsvarar detta drygt 20 personer. Cirka 50–60 procent drabbas av Alzheimers sjukdom, och personer med Downs syndrom är den dominerande gruppen.


En dramatisk utveckling har skett vad gäller medellivslängden för personer med Downs syndrom: år 1929 var medellivslängden 6 år, ­medan den år 2008 var 50 år [1]. I åldrarna 50–59 år har 67 procent av individerna med Downs syndrom demens [2].

I Kristianstad remitteras flertalet av patienterna med utvecklingsstörning och misstänkt demenssjukdom till minnesmottagningen. Vi har fram till i dag utrett och följt upp 15–20 patienter. Enheten för kognitiv medicin med minnesmottagningen är en sektion vid medicinkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad och har ett upptagningsområde på 110 000 invånare. Teamet består av 7 personer: 1 läkare, 3 sjuksköterskor, 1 sekreterare, 1 arbetsterapeut och 1 kurator, som arbetar patientcentrerat och konsultativt med specialistbedömningar.

Arbetet är till stor del utåtriktat med samverkan i olika nätverk. Basen är ett lokalt vårdkedjeprogram som tagits fram för att garantera en obruten vårdprocess. Grunden till detta lades i ett genombrottsprojekt där vi, gemensamt med samtliga huvudmän, testade och standardiserade vårdkedjan.

Vinsterna blev, förutom samverkan över gränserna, ökad kunskap hos distriktsläkarna, en direktlänk mellan patienter och demenssjuksköterska på vårdcentralen, enklare kontaktvägar mellan primärvård och biståndshandläggare och möjlighet till tidig intervention vid komplikationer då det redan finns etablerade kontaktvägar för patient och anhöriga.

Andra vinster blev ökad personlig kännedom om varandra och utveckling av organiserade nätverk inom varje omsorgsområde, där kommunsjuksköterskor och demenssjuksköterskor på vårdcentraler tillsammans med biståndshandläggare och teamchefer kan ge idéer till lokal utveckling.

Vi har tillsammans med Centralsjukhuset, primärvården (privat och offentlig) och kommunerna utarbetat det lokala vårdkedjeprogrammet. Därefter har det implementerats på samtliga vårdcentraler i nordöstra Skåne.

Alla 13 vårdcentraler i Kristianstads upptagningsområde har en specialutbildad processansvarig ­distriktssköterska/arbetsterapeut som deltar i basutredningen tillsammans med ansvarig läkare. Erfarenheten visar att de vårdcentraler som har lokala minnesmottagningar skickar färre remisser till specialistminnesmottagningen.

Vårdkedjan vid demens och utvecklingsstörning

Under några år såg vi en ökning av antalet remisser gällande demens vid utvecklingsstörning. Den befintliga vårdkedjan behövde anpassas till denna grupp av patienter. Enligt erfarenheter vid tidigare genombrottsprojekt med PDSA-cykler (plan–do–study–act) har vi sedan testat olika delmoment. Vi har tillsammans med berörda vårdare (anhöriga eller vårdpersonal) utvärderat och justerat såväl testmaterial som uppföljning och omvårdnadsåtgärder [1].

Utvecklingstankar

Det finns för närvarande cirka 300 vuxna med utvecklingsstörning som har daglig verksamhet i Kristianstads kommun. Innan LSS-handläggaren fattar beslut om gruppboende/serviceboende bedöms individens ADL-förmåga (ADL = allmäna dagliga livsfunktioner) av arbetsterapeut. Kognitiv kartläggning av patientens grundförmåga sker sällan. I vår samverkan med stöd- och serviceenheten vid Kristianstads kommun har vi betonat vikten av en kartläggning av patientens motorik och kognitiva förmåga så att personalen vid boendet får en optimal helhetsbild av personen. Detta är betydelsefullt även när man ska värdera symtom vid misstänkt demenssjukdom.

Både informationsmaterial och en lathund kring de första tecknen vid demenssjukdom kommer att sammanställas. En checklista håller på att utarbetas där vi även tagit del av erfarenheter och kunskap från andra delar av landet. Pilotprojekt är också på gång.

Efterfrågan på utbildning har ökat i kommunen i takt med ökad kunskap hos personalen på olika boenden. Vi möter denna efterfrågan med individuell handledning men planerar även en utbildningsdag tillsammans med kommunen.

Vi efterlyser ökad samverkan tvärprofessionellt och tvärdisciplinärt kring patienter med utvecklingsstörning och demens och det behövs även fler studier kring symtomlindrande behandling vid Alzheimers sjukdom och utvecklingsstörning.

Av Tommy - 28 mars 2012 09:33

”Kommer personal inom äldreomsorg och LSS/psykiatri att kunna erbjudas heltid?”

Torbjörn Stensson (S) ställer frågan till kommunstyrelsens ordförande Roland Karlsson (FP)

Fyra interpellationer. Det är vad kommunalrådet Roland Karlsson (FP) har att svara på under nästa kommunfullmäktigemöte.
Dessutom har Torbjörn Stensson (S) ställt en enkel fråga: Vilka initiativ kommer att tas för att möjliggöra för den personal, som så önskar och kan, skall kunna erbjudas heltidstjänster inom äldreomsorg och LSS/Psykiatri och vad har hittills gjorts för att främja detta syfte? undrar Stensson.


Torbjörn Stensson (S) vill slå ett slag för ”heltid en rättighet, deltid en möjlighet”, för personalen inom äldrevården och LSS/psykiatri.

Inge Löfgren har ställt två interpellationer till kommunstyrelsens ordförande. Ronald Rombrant likaså.
Inge Löfgren undrar om eventuella konflikter mellan kommunala bolaget LEVA och kommunledningen. I sin andra interpellation undrar Löfgren varför kommunen frångått sina ekonomiska styrregler.
Skillnad på frågor
Rombrant vill ha svar om den omtalade tomten på Slätten i sin första interpellation och i den andra efterlyser han förslaget om nya ekonomistyrningsprinciper.
Torbjörn Stensson har inte ställt någon interpellation utan en ”enkel fråga” till Roland Karlsson. Skillnaden är att när det handlar om en interpellation, så får vem som helst i fullmäktige delta i debatten. Vid en enkel fråga så är det bara frågeställaren och den frågan är riktad till som får yttra sig.
Hälften deltid
– Sedan en tid har jag haft kännedom om att framförallt personal inom vård och omsorg inte i tillräckligt hög grad erbjuds möjlighet att få arbeta heltid. Jag har fått veta att bort-emot hälften av alla som arbetar inom vård och omsorg har deltidstjänster. Dessutom att det finns personal som efter det att deras heltidstjänst upphört, gått i flera år utan att ha blivit erbjudna en ersättningstjänst med motsvarande tjänstegrad, säger Torbjörn Stensson.
Heltid en rättighet
Han menar på att kommunens policy styrker frasen ”heltid en rättighet, deltid en möjlighet”, men att kommunen inte alltid lyckas leva upp till detta.
– Jag tycker det är viktigt att lyfta frågan. Framförallt äldreomsorgen står inför stora framtida utmaningar då antalet äldre med vårdbehov enligt tillgänglig befolkningsstatistik kommer att öka kraftigt.
Stensson menar på att personal inom bland annat äldreomsorgen tvingats acceptera att arbeta deltid, vilket i många fall inneburit inkomstbortfall med flera tusen kronor per månad.
– Även inom handikappsomsorg (LSS/psykiatri) kan vi redan idag se ökade framtida behov, säger Stensson.
Saker på gång
Torbjörn Stensson fortsätter:
– För att möta detta, räcker det inte med att, som kommunen gör, satsa på nya äldrecentrum i Brastad och Lysekil. Vi måste också värna om att även i framtiden ha tillgång till kompetent och motiverad personal som kan utföra de viktiga arbetsuppgifterna inom bland annat äldreomsorg och LSS/psykiatri.
Torbjörn Stensson vet att de frågor han ställer redan har börjats tittas på i organisationen.
– Men jag vill ändå lyfta upp de i offentligheten. Inte minst för att berörda anställda ska se att det är saker på gång, avslutar Torbjörn Stensson.

Christian Lycke
0523-66 70 89
lycke@lysekilsposten.se

Av Tommy - 28 mars 2012 09:26

R Källberg (FP): Prioritera skolan och äldreomsorgen i budgeten 2013

Västerås stad har bra för-utsättningar för att möta en ekonomiskt osäker framtid. Med 500 miljoner kronor på ett spärrat konto hos Riksbanken är det inte i första hand problem med ekonomin som gäller i Västerås. Värre är det då med läget i våra skolor.

Både hjärnan och hjärtat säger att det är skolan och äldreomsorgen som måste prioriteras i stadens budget för 2013.

Folkpartiet liberalerna skulle vilja se en satsning på skolan genom utökade resurser och halverat sparbeting. I de budgetdirektiven som ligger ska alla styrelser och nämnder ange hur en procent av kostnaderna kan dras ner. Samma uppdrag till alla, såväl prioriterade som andra verksamhetsområden.

Det kan vara tufft att prioritera men i en kommuns budget måste man ha mod att göra det. Det är prioriteringar som behövs i styrningen av Västerås!

Något som är absolut nödvändigt, är att fortsätta arbetet med att rätta till lärarlönerna. Inför budgeten 2012 var Folkpartiets mål att få till stånd en satsning på lärarlönerna. Vi satte målet 50 miljoner kronor till höjda lärarlöner. Vi nådde en bit och fick andra partier att satsa 15 miljoner. Alltså återstår 35 miljoner som vi hoppas kunna få igenom i budget 2013.

För Folkpartiet är det också helt självklart att äldreomsorgen, en av kommunens kärnuppgifter, måste prioriteras. Men det gäller inte bara att ge mer resurser till de prioriterade områdena, skola och äldreomsorg. För att få ut mer av dessa resurser uppdrar vi åt våra ledamöter i styrelsen för Proaros att verka för att mer av skolpeng och ersättningarfrån barn- och ungdomsnämnden, arbetsmarknads- och utbildningsnämnden, äldrenämnden och nämnden för funktionshindrade kommer ut i verksamheten och inte stannar högre upp i hierarkin.

Vi vill även fortsätta satsningen på att lyfta stadsdelen Bäckby. Sedan 2009 har en mindre summa pengar avsatts för ett arbete inom Bäckby. Pengarna har fungerat som smörjmedel och ett mycket bra arbete har gjorts och görs på området. Man måste även nästa år ha tillgång till detta smörjmedel för att man ska kunna fortsätta på den inslagna vägen.

Med prioriteringar och med hjärta och hjärna vill Folkpartiet liberalerna planera ekonomin för nästa år.

Av Tommy - 27 mars 2012 11:11

(webböversatt)

Kronisk stress leker proteinaggregat kopplade till Alzheimers

ScienceDaily (26 mar 2012) - Upprepad stress utlöser produktion och ansamling av olösliga aggregat tau-protein inuti hjärnceller hos möss, säger forskare vid University of California, San Diego School of Medicine i en ny studie som publiceras i mars 26 Online Early Edition av Proceedings of National Academy of Sciences.

Aggregaten liknar neurofibrillära trassel eller NFT, ändrade strukturer protein som är en av de fysiologiska kännetecknen för Alzheimers sjukdom. Bly författaren Robert A. Rissman, med dr, biträdande professor i neurovetenskap, sade resultaten kan åtminstone delvis förklara varför kliniska studier har funnit ett starkt samband mellan människor utsatta för stress och utveckling av sporadisk Alzheimers sjukdom (AD), som svarar för upp till 95 procent av alla AD fall i människor.

"I musmodeller, fann vi att upprepade episoder av emotionell stress, vilket har visat sig vara jämförbar med vad vi människor kan uppleva i det vanliga livet, resulterade i fosforyleringen och förändrad löslighet tau proteiner i nervceller," Rissman sagt. "Dessa händelser är avgörande för utvecklingen av NFT patologi vid Alzheimers sjukdom."

Effekten var mest noterbar i hippocampus, varvid nämnda Rissman, en region av hjärnan kopplad till bildning, organisation och lagring av minnen. I AD-patienter, är hippocampus typiskt den första regionen av hjärnan som påverkas av tau patologi och den svåraste-träff, med avsevärd celldöd och krympning.

Inte alla former av stress är lika hotfullt. I tidigare forskning rapporterade Rissman och kollegor att akut stress - en enda, som går episod - inte leder till bestående, försvagande långvariga förändringar i ansamling av fosforylerat tau. Akut stress-inducerade förändringar i cellen är övergående, sade han, och på det hela, troligen fördelaktigt.

"Akut stress kan vara användbar för hjärnans plasticitet och hjälpa till att underlätta inlärning. Kronisk stress och kontinuerlig aktivering av stress-vägar kan leda till sjukliga förändringar i stressen kretsar. Det kan bli för mycket av det goda." Eftersom människor ålder, kanske deras neuronala kretsar också gör det, sade han, blir mindre robusta och kanske mindre kapabla att fullständigt studsar från effekterna av stress.

"Ålder är den primära, känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom. Det kan vara så att när vi åldras, våra nervceller är helt enkelt inte lika plast som de en gång var och en del dukar under."

Forskarna observerade att stress signaler påverkat två viktiga kortikotropin-frisättande faktor receptorer, vilket tyder på ett mål för potentiella terapier. Rissman noterade läkemedel som redan finns och är i mänskliga försök (för andra villkor) som modulerar aktiviteten hos dessa receptorer.

"Du kan inte eliminera stress. Vi behöver alla kunna svara på någon nivå stressande stimuli. Tanken är att använda en antagonist molekyl till att minska effekterna av stress på nervceller. Den stress Systemet kan fortfarande svara, men svaret i hjärnan och hippocampus skulle tonas ned så att den inte leder till skadliga, permanent skada. "

Författarna ägnar detta arbete lång tid mentor och kollega, dr Wylie Vale, vars års pionjärarbete dechiffrera och beskriva stress systemet var avgörande för detta dokument. Vale gick bort tidigare i år vid en ålder av 70 år.

Av Tommy - 27 mars 2012 09:40

Samverkan kring personer med demenssjukdom • Stockholm

25 april 2012

Samverkan kring personer med demenssjukdom, Lokalt vårdprogram i Bromma

Äldrecentrum anordnade under 2011 regionala samverkanskonferenser för att ge stöd till samverkan mellan socialtjänst och hälso-och sjukvård när det gäller personer med demenssjukdom i Stockholms stad. Läs mer om detta >> nytt fönster.
Under 2012 anordnar Äldrecentrum ett antal halvdagskonferenser för att följa upp vad som kom fram ur konferenserna och fördjupa oss kring intressanta exempel på förändringsarbete och samverkan.

Av Tommy - 27 mars 2012 09:39

Handbok om att välja rätt äldreomsorg

 
DN.se undrar Lotta Olsson ”Varför stoppar vi huvudet i sanden när det gäller åldrandet?”. Vidare skriver hon ”Det är ju när man blir gammal som det är som viktigast och som svårast att klara sig, det är då vi behöver stöd och hjälp från omvärlden och det är den perioden vi verkligen behöver förbereda.” Och avslutningsvis ställer hon sig frågorna ”Men var finns handböckerna? Granskningarna? Tipsböckerna?”.

Svaret är att handboken för dig som själv står inför valet av äldreomsorg eller för dig som är anhörig finns på Gothia Förlag. Boken heter Så väljer du rätt äldreomsorg - en guide för äldre och anhöriga och är skriven av Anna Bidö och Claes Björck.

Så väljer du rätt äldreomsorg - Gothia FörlagBoken ger tips och råd när man ska välja äldreomsorg – åt sig själv eller åt en närstående. Vad finns det för hjälp att få? Vad har man för rättigheter och vad är rimligt att begära? Vad gör man som anhörig om man inte är nöjd med den vård en närstående får? Dessa frågor och många fler besvaras i denna enkla och matnyttiga guide.

Claes Björck är beteendevetare och konsult med lång erfarenhet som chef både inom den kommunala och inom den privata äldreomsorgen. Anna Bidö är frilansjournalist med många års erfarenhet av arbete som vårdbiträde inom äldreomsorgen.
Av Tommy - 27 mars 2012 09:37

En färsk rapport från Socialstyrelsen beskriver en närmast ofattbar brist på utbildning i geriatrik i hela vårdsektorn, trots att äldre personer utgör drygt hälften av landstingens primärvård och sjukhusvård och hela den kommunala äldreomsorgen, skriver debattörerna.

En färsk rapport från Socialstyrelsen beskriver en närmast ofattbar brist på utbildning i geriatrik i hela vårdsektorn, trots att äldre personer utgör drygt hälften av landstingens primärvård och sjukhusvård och hela den kommunala äldreomsorgen, skriver debattörerna.

Arkivbild: Stefan Berg

Ofattbar okunskap om äldres hälsoproblem

Bristen på kunskap i vården om hälsoproblemen för äldre är monumental. Kunskapsområdet geriatrik måste därför snarast byggas in som en central del av alla grund-, vidare- och fortutbildningar av läkare och vårdpersonal, skriver bland andra Gunnar Akner, professor i geriatrik

 

En färsk rapport från Socialstyrelsen beskriver en närmast ofattbar brist på utbildning i geriatrik (=läran om hälsoproblem som har samband med åldrandet) i hela vårdsektorn, trots att äldre personer utgör drygt hälften av landstingens primärvård och sjukhusvård och hela den kommunala äldreomsorgen.


Som exempel kan nämnas att en läkare bara får en dryg veckas grundutbildning i geriatrik, vilket motsvarar mindre än en procent av utbildningstiden under elva terminer.


Ett annat exempel är att bara 1,6 procent av drygt tolv tusen sjuksköterskor som är verksamma inom kommunal äldreomsorg har ett års utbildning till specialistsjuksköterska inom området ’vård av äldre personer’.


Till detta skall läggas hälso- och sjuk-vårdens och omsorgens styrning. Det vore värdefullt att veta hur många politiker och tjänstemän i stat, landsting och kommuner som har någon definierad utbildning i geriatrik.


Den paradoxala situationen inom äldresektorn kan förklaras av att begreppet geriatrik används i två olika betydelser:


  • som kunskapsområdet geriatrik som handlar om hälsoproblem som har samband med åldrandet, det vill säga sjukdomar och skador som motor för olika slags funktionella problem. Här ingår bland annat kunskaper om sjukdomar/skador hos äldre, integrerad och målstyrd hälsoanalys och behandling/handläggning, förebyggande arbete, omvårdnad, psykosociala aspekter etcetera.

  • som en medicinsk specialitet för läkare.

Geriatrik som vårdverksamhet finns i dag bara på sjukhus, fast behoven är mycket omfattande även inom primärvården och kommunerna.


Paradoxen förvärras av att begreppet ”kunskapsstyrd vård” genomsyrar de flesta officiella dokument från stat, landsting och kommuner, som berör hälso/sjuk-vården och den kommunala omsorgen. Kan man tala om ”kunskapsstyrd vård” utan definierad utbildning?


Varför inte ordna utbildning?

Socialstyrelsen skriver att ”geriatrisk kompetens bör vara en självklarhet bland all vårdpersonal som möter äldre i sitt arbete”. Vi frågar oss därför varför inte universitet/högskolor ger vårdyrkesstudenterna en adekvat grundutbildning i kunskapsområdet geriatrik samt varför inte de självstyrande landstingen och kommunerna efterfrågar och beställer kompetens och löpande kompetensutveckling (vidare- och fortbildning) i geriatrik för all sin personal som arbetar med vård/omsorg och styrning, som rör äldre personer.


Fel fokus i vården

Vi anser att kunskapsområdet geriatrik är basen för all vård och omsorg för äldre personer och att det måste byggas in som central del av alla grund- och vidare- och fortutbildningar av läkare och vårdpersonal. En tydligt definierad grundutbildning i geriatrik med kombination av teoretisk och praktisk, team-baserad träning i geriatrik skulle ge läkare och vårdpersonal en gemensam bas för handläggning av komplexa hälsoproblem som sammanhänger med åldrandet. Detta skulle bidra till att korrigera dagens missledande fokusering på ett hälsoproblem/en riskfaktor i taget (single-problem management) och i stället fokusera på analys och handläggning av de äldre patienternas samlade hälsosituation (multi-problem management), där de olika delarna hänger samman som kommunicerande kärl.


Gunnar Akner

professor i geriatrik överläkare Örebro universitet


Åke Rundgren

tf professor i geriatrik överläkare Göteborgs universitet


Yngve Gustafson

professor i geriatrik överläkare Umeå universitet

Av Tommy - 27 mars 2012 09:34

Psalmsången slut för dementa

Borgholms kommun försvarar dock beslutet att efter 20 år lägga ner kyrkans andakter på dagverksamheten: Alla ska känna sig välkomna

Publicerad: 2012-03-27 03:00
Textstorlek
 

 
Efter dryga 20 år med regelbundna andakter läggs nu verksamheten ner. Det är dagverksamheten för dementa i Borgholms kommun på Öland som inte längre ska ha någon kyrklig aktivitet.- Alla ska känna sig välkomna, säger Eva Karlström, ordförande för Socialnämnden i Borgholms kommun.

I över tio år har pensionären Gunnar Berg kokat kaffe, kallat präster och bokat in kantorer till andakten som hållits tillsammans med de dementa på Klockargården i Löt, Borgholms kommun. När han nyligen gick till dagverksamheten för att som vanligt kolla hur många som skulle komma fick han beskedet att det var slut med andakterna på Klockargården.

- De sa bara att de inte längre var intresserade av några andakter. Jag blev så paff att jag bara försvann, säger Gunnar Berg.

Ett minne blott

När diakonissan ringde upp fick hon samma svar. Socialnämnden står enig, andakterna är ett minne blott.

- På Klockargården hade de en gudsförnekare som kom och personalen tyckte dessutom att det var så omständigt att klä på de gamla och gå över gården till den gamla skolan där vi brukade hålla till. De kunde åtminstone ha meddelat oss i kyrkan, vi hade med stor möda samlat ihop till präster och kantorer för hela våren och så hann vi bara ha en gång. Det är illa skött, säger Gunnar Berg.

Han tycker synd om de åtta pensionärerna och lika synd om den handfull runtomkringboende som troget deltog.

- Andakten är egentligen den minsta delen av sammankomsten. Vi sjunger allsång och dricker kaffe och pratar.

"Måste vara öppen för alla"

Eva Karlström (M), ordförande för Socialnämnden i Borgholms kommun, förklarar beslutet med att verksamheten måste vara öppen för alla.

- Verksamheten behöver förändras utefter de som besöker den. I det här fallet var det personer som inte ville komma på grund av andakterna. Skolan ska numera vara konfessionsfri och den här typen av dagverksamhet kanske kan vara det också.


Kommer detta leda till att kristen verksamhet upphör även på äldreboenden i kommunen?

- Nej, detta är inte första steget. Där kommer kyrkan självklart att fortsätta att finnas. Det handlar inte om att vara emot att utöva sin religion, det handlar om att det ska vara öppet för alla att komma. Det kan jag lugnande säga att något sådant beslut kommer jag inte vara med och ta.


Borde inte de anhöriga få bestämma vad som sker på dagverksamheten och inte politikerna?

- De anhöriga kan inte helt besluta i den kommunala verksamheten. Ibland måste det till ett politiskt beslut för att en förändring ska komma till. Egentligen räcker det med att en av de åtta dementa far illa av situationen. Hela nämnden var eniga om detta. Jag är själv kristen så jag vet att det är viktigt att få utöva sin tro, men man får göra det utanför dagverksamheten.


Handlade det om att det var någon som tillhörde en annan religion?

- Nej, argumentet var snarare att en anhörig tyckte att "mamma eller pappa har aldrig gått i kyrkan". Det får man respektera.

- Visst kan det vara terapeutiskt att sjunga psalmer för de som är uppväxta med det och vana, men för de som inte är det kan det bli tvärtom.

Beslutet har väckt en del negativa reaktioner, men Eva Karlström menar att de som blir upprörda inte har hela bilden.

- Man måste ha helheten med sig. Man kan inte tvinga människor att vara med på andakt.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19 20
21
22
23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards